Optimist vs. pessimist

För mig är en optimist någon som ser möjligheter, medan en pessimist är någon som ser svårigheter. Om det händer mig något tråkigt så försöker jag se det i positivt ljus: Det finns alltid fler chanser, öppnar sig alltid nya möjligheter, även av negativa saker. För mig har det egentligen ingenting med naivitet att göra, jag vet att jag måste JOBBA för det, men jag vet också att det är möjligt. Om jag ser optimistiskt på min karriär ser jag inte att jag blir VD och tjänar miljoner om året; jag ser att jag har ett jobb jag trivs med och som jag klarar mig på.

Min sambo är tvärt om. När han funderar på sin framtid ser han det i ljuset av vad han aldrig kommer uppnå. Han ser inte sina framgångar eftersom han är för upptagen med att se vad som inte blev.

Jag anser mig vara realist eftersom jag ser allt positivt, men det betyder inte att jag alltid tror att allt bara löser sig! Jag vet att man måste jobba för det man vill ha och jag vet att man inte alltid lyckas uppnå det man vill MEN jag tycker ofta inte att ett misslyckande är ett problem!

Jag umgås generellt hellre med optimister än pessimister, eftersom jag föredrar positiva diskussioner framför negativa, men jag är inte så förtjust i naiva pessimister!