Blir så ledsen på vissa promenader...
Har lagt upp trådar om min hund tidigare. Han gör utfall mot andra hundar när vi går på promenad.
Han kastrerades för nio dagar sen och kände att det nog hjälpt lite fram tills idag.
De tidigare dagarna har han gjort utfall men kanske mot 2/10 hundar på våra promenader. Det har fungerat jättebra att sätta honom ner och "tvinga" honom att ignorera förbipasserande hundar. Det fungerar ju så länge man ser den andra hunden på avstånd. Men inne i stan är detta sällan fallet.
Jag kämpar på med honom och vi ska när nästa lön kommer gå på privatträning med en tränare. Och det verkar som sagt som att kastreringen har fungerat, i alla fall i hur andra hundar reagerar mot honom. Men vissa promenader blir jag så ledsen. Nu gjorde han utfall mot andra hundar. Och jag känner mig maktlös då han är mycket stark och jag får kämpa för att få kontroll över honom.
Är också orolig för att jag kanske skadar honom. Inte för att jag slår honom eller så. Men jag kan inte hålla honom utan att han har haltin (och halsband) på sig. Och det känns så hemskt för har fått reda på att man inte ska rycka i haltin. Och han kämpar ju rätt så ordentligt själv så rycker själv i kopplet. Men som tur är går jag bara ut med honom själv på helgerna då sambon jobbar.
Det känns så hopplöst ibland bara. Vi har kämpat med honom nu i snart två år, tror jag. Det känns verkligen som om inget kommer att hjälpa...
Jag är nu öppen för allt. Kom med tips och jag lovar att jag testa dom. Känner att mina egna övertygelser om hundpsykologi vacklar då inget av det fungerar. Skulle gärna vilja prata med andra som är eller har varit i samma sitts.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-02-12 13:07
Hej!
Vill bara uppdatera lite.
Sen jag startade tråden har kört stenhårt med sättningen, vilket jag även gjorde förut men jag hade missat en viktig detalj, berömmet! Tittade ytterligare en gång på Fredrik Stens program och snappade då upp det jag missat.
Idag var vi ute och tränade vid hundgårdar. Jag satte honom ner och han fick titta på det andra hundarna. Jag förstärkte sättningen när han var lugn. Han fick ganska många utbrott vid vasaparken. Men jag stannade envist kvar tills alla hundar gått. Då fortsatte jag till en annan hundgård närmare oss. Det gick jättebra och en kvinna som hade en svart hund förslog att vi skulle gå en liten sväng tillsammans. Vi stötte även på en kvinna med en bordercollie och allt gick jättebra.
Promenaden slutade med att de alla tre lekte tillsammans. Jag höll på att börja gråta! Så nu går allt fantastiskt bra! =)
Jag ska även tillägga att jag kom fram till att jag inte har haft något tålamod med honom innan och skämts jättemycket när han har skällt med mera. Men idag kom jag på att jag måste försöka se honom som barnen jag har på förskolan. För dom blir jag aldrig, oavsett vad de gör, arg eller irriterad på och det skulle aldrig falla mig in att skämmas för att något av barnen t.ex. blir arg på mig.
Tack för alla tips!