• MissMulan

    Kulturkrock med svärföräldrarna - några fler?

    Tekniskt sett är de inte mina svärföräldrar än. Hela bröllopet har lagts på is sen mina svärföräldrar blivit bananas. Vår relation är numera kallare än is på grund av kulturkrockar, missförstånd och misskommunikation (egentligen ingen kommunikation alls!).  Någon som känner igen sig och vill dela med sig av sina erfarenheter? Jag börjar (varning för långt inlägg!). :)

    Sambons bakgrund: Född och uppvuxen i Sverige med kinesiska föräldrar
    Min bakgrund: Samma som sambons

    Tillkännagivande av bröllopet - har inget med bruden att göra
    Jag och min sambo samlade ihop hans familj för att berätta nyheten (för det är väl så man gör?!). Svärföräldrarna blev upprörda för att vi gjorde fel i deras ögon. Enligt dem skulle sonen ha diskuterat saken med dem först och därefter budgetera för bröllopet eftersom det enligt tradition är killens familj som ska stå för det. De har aldrig berättat för sonen att det är så man gör. Jag förstår inte hur de hade tänkt att han skulle ha klurat ut det på egen hand? De var dessutom upprörda över att tajmingen var fel. De hade inte sparat några pengar för att de inte hade planerat att vi ska gifta oss inom snar framtid. Jag och sambon har varit ihop i 10 år... Vi är i 30-års åldern nu...

    Både jag och sambon gillar att stå på egna ben och har sparat ihop pengar till bröllopet innan vi bestämde oss för att gifta. Det tog hans föräldrar som en förolämpning (att de inte har råd), men de accepterade till slut att vi skulle betala själva.

    Inget hus och ingen bil? Då blir det inget bröllop
    Blivande svärmor ringde kort därefter till min mamma och bad om ursäkt för att hennes son inte hade köpt något hus eller bil... Jag fann det hela lustigt och inte heller sambon förstod vad det var. Vi frågade Google och fick veta att en man i Kina ofta förväntas visa sin ekonomiska stabilitet för sin flickvän och hennes familj genom att just köpa hus och bil. Det finns faktiskt tjejer som vägrar gifta sig om inte dessa "grundläggande" villkor har uppfyllts!

    Det var såklart väldigt fint gjort av svärmor att ringa min mamma, givet dessa sociala koder. Svärmor skämdes tydligen. Men mina föräldrar tog det med ro. Mina föräldrar har allmänt en mycket avslappnad och icke påträngande inställning till våra bröllopsplaner. 

    Bröllopsplaneringen - behöver inte bruden lägga sig i
    Jag och sambon tog för givet att vi skulle planera bröllopet. Svärföräldrarna visste att vi gjorde. Men det hindrade inte svärmor från att storma in i mitt vardagsrum och säga att hon har ringt runt till flera hotell för att få offert på festvåningar, men att hon inte kunnat boka något ännu för att jag inte har fastställt gästlistan från min sida. Innan jag hann få en syl i vädret hade hon lämnat.

    Ja, tydligen är det tradition att killens föräldrar gör det också. Jag kände mig vilsen och frustrerad och frågade min mamma för att veta mer om traditioner. Hon berättade bröllopsplanering ibland kunde likna maffiaförhandlingar familjer emellan. Att tjejens familj kunde kräva av killens föräldrar att bröllopet uppfyller kravet X annars tänker de inte gifta bort sin dotter... Jag är så glad att mina föräldrar inte är såna!

    Bo med svärföräldrar - med svärdotter som betjänt
    Jag och sambon bodde hos svärföräldrarna ett par veckor när vi kom hem från utlandsjobb och behövde mellanlanda innan vi hittade egen lya. Vad vi inte visste var att de såg det som att vi skulle "flytta in" hos dem. För resten av våra liv. Ovetande om deras framtidsplaner förstod jag inte varför deras attityd och förväntningar på mig var så annorlunda från tidigare långa besök. Plötsligt var jag lat, oduglig och dåligt uppfostrad. Om exempelvis något gick sönder antog de att det var jag som hade tagit sönder det. Det hjälpte inte om någon annan erkände, det var alltid mitt fel. När jag och sambon till slut insåg vad föräldrarna trodde försökte vi reda ut missförståndet. Men i deras ögon var det jag som försökte skingra familjen, för de kunde inte se något annat än att deras son vill bo med dem. Svärmor grät och har därefter, än idag, gett mig konstiga anklagande blickar.

    Efter lite googlande igen visade det sig att många kinesiska föräldrar håller sina äldsta sönder som trofésöner som ska bo med och försörja dem under äldre dar. En svärdotter förväntas sköta hemmet, ta hand om och respektera sina svärföräldrar. Jag förstår att man drömmer om en stor varm familj, men i mina ögon blir det obalans när svärdöttrarna trycks ner till hierarkins botten och ses som en nödvändig men ovälkommen parasit i hemmet.

    "Jag vill inte att hon ska se mig som sin kompis, hon ska se mig som sin SVÄRMOR"
    Det var vad min svärmor sa till sin son efter att jag och hon hade grälat. Jag tror att det förklarar hur hon ser på vår relation. Hon kunde inte acceptera att jag inte ville finna mig i att jag inte ses som en jämställd person med min sambo, att jag är en person som har tankar och åsikter som jag vill uttrycka. Det låter konstigt, men i efterhand skulle jag inte ha konfronterat henne. Det blev hus i helvete och diskussionen var infekterad. Svärföräldrarna blev rasande över att jag ifrågasatte dem eller tyckte annorlunda än dem. Det kunde handla om en sån dum sak som att de säger att deras nya bil gick sönder för att det var fredag den 13, och jag förklarar att min kompis på bilverkstan säger att nya bilar faktiskt kan gå sönder just för att de är nya... Svärföräldrarna sa till och med till mig att de hellre vill att jag ljuger och håller med dem än säga vad jag tycker. Enligt dem bröt jag mot en helig regel, och det är att man MÅSTE RESPEKTERA SVÄRFÖRÄLDRARNA.

    Efter det infekterade grälet har de varit mycket fientligt inställda mot mig. De hälsar inte på mig längre när jag kommer hem till dem. De kramar och pussar alla barn och barnens respektive utom mig. De tilltalar inte mig längre och initierar inga samtal med mig. Jag kan prata med dem utan att de svarar tillbaka. Där fick jag för att jag ifrågasatte den kinesiska hierarkin.

    En svärdotter är en mansslukande, pengakåta bitch!
    Ett gräl, och jag är för evigt en häxa i deras ögon. De varnar sin son att jag är ute efter hans pengar och att han måste skriva ett äktenskapsförord innan vi gifter oss.

    Det intressanta är att min sambo gick i komvux och jag i universitet när vi blev ihop... Även om han idag har ett mer välbetalt jobb än jag tycker jag det är lite väl fantasifullt av dem att tro att jag kunde förutsäga det för 10 år sen. Jag har till och med jobbat flera månader i svärföräldrarnas företag utan att ha krävt någon betalning i gengäld. Men det hade de glömt bort så fort vi pratade bröllop. Det var som om allt man gjort tidigare nollställdes. 

    Dagsläget
    Idag har vi lagt våra bröllopsplaner på is för att inte uppröra svärföräldrarna. Min relation till dem är iskall. Varje gång min sambo försöker reda ut det med dem har det resulterat i att svärmor fått ett psykbryt och hamnar på akuten. Hon har fått tabletter från psykologer, men på grund av språkbegränsning och kulturgapet kan hon inte prata ut med dem. Sambon vågar inte längre ta upp problemet med dem längre. Vi är såklart frustrerade över situationen. Men vi har i alla fall kommit överens om att det inte ska hindra oss från att försöka leva det liv vi vill och skaffa barn. Så vi får se om det blir något. :) Jag är säker på att de kommer se det som ännu en ondskefull plan från min sida att snärja deras son. Men jag orkar inte längre låta dem hindra oss från att försöka skapa vår egen familjelycka.

    Tack för att ni läste! Ber om ursäkt för att det blivit så långt och så mycket. Men jag är intresserad att höra om någon annan känner igen sig eller har andra konstiga kulturkrockar med sina svärföräldrar.

  • Svar på tråden Kulturkrock med svärföräldrarna - några fler?
  • IkeaKastrull

    Oj vilken röra! Om jag var ni så skulle jag satsa på en liten ceremoni och sedan fly landet och ha en fantastisk mind blowing bröllopsresa istället! Flört

  • MissMulan

    Tack för tipset! Glad Jag har börjat seriöst fundera på alternativet. Sambons syster har också gett oss ett liknande tips. Hon säger själv att hon vet hur jobbiga hennes föräldrar är och att hon minsann kommer gifta sig utomlands.

    Svärfar har sagt att han hellre vill att vi bara skriver på papper istället för att vi ordnar en "halvdan" fest och skämmer ut honom... Konstig att prestigen ska komma före festen som ska föra två familjer samman.

  • Momalicious

    Oj, vad jobbigt när det måste vara! Har inga liknande erfarenheter (eller ja, en gammal pojkväns familj var moderater och jag är inte det vilket hans mamma inte gillade. De var väldigt mammiga min pojkvän och hans bröder fastän de var 17, 19 och 21 och hon köpte alla deras kläder och sa vad de skulle ha på sig osv osv. Vi var inte tillsammans särskilt länge kan tilläggas haha). Men jag tycker ni gör rätt i att strunta i dom och skapa er egen lycka. Förhoppningsvis slutar de vara så envisa och förstår att alla inte har samma värderingar som dom eller så fortsätter det vara infekterat, men då kanske de går miste om värdefulla händelser i ert liv. Lycka till i alla fall!

  • Dixie

    oj - det låter jättejobbigt........

    med tanke på att ni har varit tvungna att googla för att få fram vika traditioner det handlar om, så kan ju dessa traditioner inte vara så starka........... jag tänkte att om din sambo är 30 år och det är vedertagna traditioner i hans släkt borde han ju hört talas om dem............

    hade jag varit er hade jag åkt iväg och gift mig! hoppas det löser sig!  

  • Meinu

    你好!

    Jag bodde i Shanghai i några år och jag kan förstå en frustation mellan svensk och kinesisk kultur. Verkligen!
    Men jag tycker det är konstigt att ni inte har vetat om alla traditioner som finns inom den kinesiska kulturen. Efter 3 år i Kina visste jag om allt du skrivit plus mer.

    När ni får barn så måste ju du vara hemma utan att lämna hemmet på 1 månad (om jag förstått det rätt). Du får heller inte tvätta dig under den tiden. Om bröllpsplanerna var en "pain in the..." så tror jag familje bilden blir jobbigare....

    Prata med din mamma och om deras traditioner. Läs på om det.

    Jag tycker du ska stå på dig. Du är svensk och vill ha det på ditt sätt. Men glöm inte hur fantastisk Kinesisk kultur är. Dina svärföräldrar förstår förmodligen inte hur det fungerar här. Be dina "liberala" föräldrar prata med dom. 

    新年快乐! 

  • MissMulan

    Momalicious: Vad tråkigt att din gamla pojkväns mamma ogillade dig för att ni inte delar politiska åsikter. Tycker att folk är så märkliga ibland så fort man inte passar in i deras former. Min sambos mamma är som hon och köper kläder till sina vuxna barn (30, 24)... Uff, man kanske skulle ha aktat sig för mammas pojkar. :) Tack för din lyckoönskning!

    Dixie: Det är ett mysterium för mig med! Men sambo och hans syskon har ingen bra kommunikation med föräldrarna. De kan knappt umgås i flera dagar utan att börja bråka på grund av det. Det intressanta är att svärmors systrar också har problem att kommunicera med henne för att hon är mer extrem än de andra. Jag hade otur och fick den "jobbiga" systern som svärmor. :)

    Meinu: 你好! Jag skäms lite att jag inte vet mer. :) Men jag tror att det är mina föräldrar som har varit i görningen. Min pappa är en rebell, och han hatar just det hierarkiska och traditionella tänket i Kina. Sen jag har varit liten har han uppmuntrat mig att umgås med svenska barn och inte se på kinesiska tv-serier (som mina kinessvenska kompisar lär sig sociala koderna ifrån). Vi umgicks nästan ingenting med släktingarna för att de inte gick ihop. Jag tror det är därför jag har missat mycket av traditionerna och mentaliteten. Jag tycker själv att min pappa är lite extrem.  Det är som du säger att det finns fantastiska delar med kulturen och jag har missat det för att han försökt "skydda mig" från dem.

    Min sambo har haft en period i tonåren då han inte ville veta av föräldrarna och släktingarna. Han pratar bara svenska och har inga kinesiska kompisar. Hans föräldrar pratar också därför bara svenska med honom. Föräldrarna har sen han var barn jobbat 363 dagar om året, och ser sina barn kanske 10-60 minuter per dag. Det var mycket vilda västern hemma hos dem när det i princip var föräldrafritt hela tiden.

    Vi har varit i Kina i ett par veckor under hela vårt liv, och vi har inte kunnat kommunicera så bra med släktingarna där på grund av språkbarriären.

    Jag tror att vi har mycket av den kinesiska kulturen och traditionen i oss ändå. Men vissa delar har vi missat. Varken mina eller sambons föräldrar bor t.ex. med sina föräldrar pga flytten till Sverige. Våra kusiner är mer eller mindre som vi.

    Vill tacka för att du berättade om det här med att man måste stanna hemma när man har fött barn. Jag hade definitivt reagerat på det om svärföräldrarna förslagit (tvingat mig till det). Nu när jag vet om det i förväg kan jag reagera bättre när det kommer på tal... Tack för dina tips och råd! Berätta gärna fler om du kommer på flera. :)

  • Meinu

    Det finns så mycket att berätta och lära sig om den kinesiska traditionen. Vet inte var man ska börja.... Som jag sa innan, prata med din mamma och pappa om hur det fungerar. Jag tycker inte att du ska ta efter den kulturen, men då har du förståelse för hur dina svärföräldrar och kan komma med motargument. Kanske du och din sambo faktiskt gillar något av det dom föreslår? Man vet aldrig. 
    Dina svärföräldrar vill bara  väl. Dom är uppväxta med en sorts tänk och kommer fortsätta så. Inget konstigt. 
    Kunskap är det starkaste vapnet när det kommer till argumentation. Jag vet att det finns ett kinesiskt rim om det någonstans, så det passar ju!
     Dina föräldrar är rebeller mot det dåliga i Kina kan jag tänka mig. Det finns mycket att vara emot när det kommer till Kinesisk politik osv, men du kan kanske påminna dom om det vackra och fina med Kina. Jag älskar Kina och kommer alltid ha det landet i mitt hjärta. 

    Filmtips: "Aftershock". Den enda film jag gråtit till! (Kinesisk film är fantastisk!) 

  • Anonym

    Väldigt kortfattat som jag har förstått det, finns inga rättigheter. Utan det är familjens överhuvuden som delar ut dem. Inte sällan enligt traditioner.. men behöver inte följa dem.

  • MissMulan
    Meinu: Tack för filmtipset! Jag kollade upp det på IMDB och den verkar bra. Ska nog leta upp den och kolla med sambo. :)

    Jag är helt i din linje med att kunskap är starkaste vapen! Jag tror att jag har lärt känna mig själv och mina föräldrars kultur bättre genom all googling jag haft det senaste året. Det är faktiskt pusselbitar som faller på plats. Och jag håller med dig om att man ska ha ett öppet sinne! Allt är inte dåligt, det finns mycket bra.

    Jag har pratat en del med min mamma om det. Jag flydde ut från svärföräldrarnas hem och tillbaka till föräldrahemmet när det blev som värst. Tydligen har min mamma också upplevt något liknande med sina svärföräldrar!!! Just för att mina föräldrar varit i liknande situation är de mycket försvarsbenägna. Min pappa är stridsredo och vill skälla ut mina svärföräldrar. Det har blivit så illa numera att jag pratar så lite som möjligt om ämnet mina föräldrar för att inte brusa upp dem. Man vill ändå att de ska vara sams med sambons föräldrar när de väl träffas... *suck*

    Jag hoppas att det inte låter som att jag är otacksam inför dina tips och råd. Jag uppskattar verkligen all hjälp jag kan få. :) Jag kommer försöka vidare. I små portioner.

    Egentligen har jag inte per automatik emot saker som svärföräldrarna tar upp. Det är snarare hur de tar upp det som får mig att ställa mig på kanten. Det handlar inte om att de förslår något, de beordrar dig att göra det. Det är som att de saknar förmågan att lyssna på en annan part. Som sagt, jag gör gärna teceremonin, lånar sambons kusins brudklänning för att "få sno en del av hennes lycka i form av hennes karriärsframgång och välmående barn" när de säger att jag ska göra det. Men när det kommer med krav på att jag inte får bjuda gravida, nyss gifta, nyss skilda kompisar eller släktingar till bröllopet för att de "för med sig otur" har jag svårt att acceptera det. :( Vissa traditioner är trevliga, andra är rena vidskepelser och trams. 

    Förresten, har du fått gå på några bröllop under din vistelse i Kina?

    Anonym: Haha, ja. Kortfattad är det just så. Jag kanske hade kunnat korta ner inlägget till det. ;) Men tänkte att det är kul ibland att få faktiska exempel. De gamla kinesiska familjetraditionerna funkar inte så bra här i Sverige. Här i Sverige är vi mycket individfokuserad. I Kina är mer familjegruppmentalitet (då ingår sambons svärföräldrar).

    Jag misstänker att sambons föräldrar är mer strikta än vissa kineser. De bär med sig tradition från 30 år sedan. Eftersom de inte får särskilt mycket ny samhällsinput från varken Sverige eller Kina är de fast i tiden. Även om traditionerna ser ut så vet jag att det inte är alla som praktiserar dem i Kina. Jag tror svärföräldrarna klänger sig fast i dem för att de inte känner till så mycket annat. Men det är mina gissningar det.
  • Anonym

    Ja det är jättespännande att få läsa era berättelser, och få mera insyn i detaljerna. Jag tycker du är fantastisk som tar det som du gör.

    Har du provat att visa din nyfikenhet för dem, kan du säga till dem att du vill veta om den gamla kulturen? Kanske kunde ni båda få ut något av det, du skulle få lära, och de skulle få känna sig som lärare. Men kanske skäller de ut dig för att du inte redan vet då?

    Det är svårt att handskas med de som inte vill vara vänliga.. har nog tyvärr inga fler idéer. Din fästman borde vara stolt och glad för dig, som går så långt för Er skull. Annars har han blivit bortskämd.

    Jag skulle gärna byta med honom, och mina föräldrar är inte alls lika svåra:) Nej nu jag skojar mest, vill mest understryka att jag blir lite imponerad av dig, tänk vilket kärleksbevis din berättelse är. För mig är det styrka, och skönhet i sig. Lycka till!

Svar på tråden Kulturkrock med svärföräldrarna - några fler?