Har min chef rätt! Känner mig så ledsen...

Fast det är inte alltid man som chef har täckning för en sådan bedömning.

Jag har t ex kroniska bihåleproblem och var förra året sjuk eller halvsjuk i 16 veckor, enligt min hälsodagbok. Naturligtvis var jag bara hemma en bråkdel av den tiden men mer än fem tillfällen var det och jag har blivit kallad till rehabsamtal under tidigare år.

Dock presterar jag så bra att konsultbehovet i min grupp försvann när jag började i den, jag får alltid över förväntan på prestationsbedömningar och de tyngsta projekten. Det handlar inte bara om att man är sjuk, det handlar om vilken vilja man visar att fullgöra sin uppgift trots sjukdom.

Ha rinte läst tråden nu men... Jag är anställd i en kommun, har man 6 sjuktillfällen på ett år eller mer så startar chefen en utredning med kommunhälsan, inte med försäkringskassan. Du har inte fått det om bakfoten?

Enbart läst TS.
Jag håller sådana där samtal med blanketter från FK som diskussionsunderlag.
Syftet (iaf på mitt företag) är att komma till bukt med återkommande korttidssjukfrånvaro. Jag pratar vanor och livsstil med mina anställda. Försöker hjälpa dem att fungera bättre i sin vardag, för ingen vill ju vara sjuk.
Belysa att det är ett problem, men fokusera på framtiden.
Samtalen brukar skapa lugn och inbringa lite hopp om framtiden för den anställde.

Tycker chefen i TS agerat underligt. Inte alls konstruktivt och med en jättetrist människosyn.

NEJ hon har absolut inte rätt att säga så¨till dig- Och vilken föräldre vill ha en sjuk person som jobbar med barnen o smittar dem???

Å andra sidan, chefen har väl fler anställda och borde väl kunna känna om någon är ovanligt mycket frånvarande eller inte..?

Sedan undrar jag om inte de flesta hade ringt chefen direkt om man blev sjuk andra dagen på jobbet? Det hade jag gjort. Jag hade ringt och sagt "Det går magsjuka på avdelningen och jag börjar känna mig risig i magen, tycker du att jag ska stanna hemma eller kan jag jobba tills jag eventuellt får några riktiga magsjukesymptom tycker du. Jag har inte jobbat på förskola förut, så jag vet ju inte riktigt hur man brukar göra. "? Jag är ingen chef, men spontant känner jag att det hade varit trevligt av mig att göra så och att det hade visat att jag som chefen sa, bryr mig om mitt intryck och om att utföra ett gott jobb (om jag inte är däckad och uppenbart smittsam).

Visst är det trevligt men jag tror inte att chefen varken har tid eller lust att agera sjukrådsgivare åt sin personal. Jag hade med andra ord inte ringt chefen utan bollat frågan med någon ur personalgruppen istället.

Jag har jobbat på arbetsplatser där jag inte har vågat sjuka mig, där jag har gått och käkat smärtstillande hela dagen för att kunna jobba kvar.  Jag vet att det inte ska få gå till så, men just detta jobbet fick jag pga av att jag ställde upp på att jobba på en stor helg i ett kök där de gjorde mat till 200 personer. Tyvärr så åkte jag på en rejäl öron inflammation och gick och jobbade och grät hela dagen för att jag hade så ont. Men jag visste att de inte hade någon back upp plan så jag fick snällt gå dit! INGEN tackade mig för min isats!!!  Men i grund och botten så gjorde jag det för att min familj skulle ha mat på bordet.
MEN
Stå på dig för din egen skull folk ska inte trampa på en. Kram

1) TS har inte någonstans skrivit att hon var hemma 1 dag för magsjuka. Vart läser flera av er detta?

 

2) Varför ska du ens ifrågasätta om TS verkligen varit sjuk en vecka? För det gör du ju genom att skriva att det faktiskt är väldigt ovanligt att vara sjuk så länge. Nej det är inte alls ovanligt. Har du aldrig haft halsfluss t ex? Eller det kanske var den äckliga magsjukan. Barnbaciller är inte så roliga, var själv jättesjuk en hel vecka nyss pga ett barn som kletade i ansiktet på mig...

For real: Det har kommit upp flera gånger i tråden att TS var hemma just 1 dag för magsjuka, sen kom det fram att hon inte hade magsjuka den gången så det var svar på den frågan. Mystery solved!

Joo, jag har haft halsfluss två gånger och inte varit hemma en hel vecka?. Åkte till VC, fick antibiotika och var hemma två dagar sammanlagt. Visst hade jag ont i halsen men inte sååå ont. Funkade bra med glass och alvedon .

Har heller aldrig någonsin haft magsjuka en hel vecka. Det stormar en dag och sen måste man ju vara hemma lite till för att inte smitta men icket så länge.

En del "frossar ner sej" lite väl mycket i sina sjukdomar och stannar hemma och vilar upp sej lite trots att man ibland hade kunnat jobba. Man går inte tillbaka före man är helt tip top .

I Ts fall vet jag fortfarande inte vilken sjukdom hon hade eftersom hon inte svarar på frågan. Så var det med det .

Eller så kan man faktiskt vara sjuk en vecka -trots att du inte har det...
Jag har också haft halsfluss ett antal gånger med rejält ont i halsen och feber. Har inte gått och jobbat då på en vecka. När man fått pencillin tar det två dagar att bli smittfri också.
Jag har haft magsjuka och varit hemma nästan en vecka, två dagar sjuk sen kan det ta tid att hämta sig.
Jag har varit förkyld och haft feber i en vecka.

Så jag tycker faktiskt inte du ska uttala dig så som du gjorde, folk kan visst bli hemma en vecka om man blir rejält sjuk, ibland är man rejält matt efteråt och kan inte gå hur gärna man än vill.
Och när man som ts dessutom jobbar med barn, gäller det att vara friskt, inte smitta och orka!
Hon behöver inte heller redogöra för vilken sjukdom hon hade.

Skit i chefens kommentarer!  Idag kan vem som helst bli chef. De flesta vill inte vara chefer för de vet att det innebär hög arbetsbelastning som ofta inkräktar på privatlivet därför är det svårt att tillsätta tjänsterna. Alltså är det inte ovanligt att t. ex en fritidspedagog eller fd barnskötare eller förskolelärare blir chef för förskoleverksamhet. Det är sällan som dessa har erforderlig kompetens för att klara av en chefsposition vilket innebär att de tar ut det på sina anställda som är i underläge. Om chefen i ditt fall hade haft utbildning inom sitt område hade hon uppträtt prpfessionellt och haft en konstruktiv dialog med dig. Hennes bemötande tyder snarare på att hon saknar erfarenhet av och kunskap i personalfrågor.

Jag håller med dig. Jag är sån där som blir nästan förbannad på folk som skickar sjuka barn till förskolan och skulle personalen dessutom knata dit sjuka, ja jisses.

Skratt! Vad är det som gör dig så upprörd?! Alice skriver att det inte är så vanligt att vara sjuk en hel vecka, inte att det är omöjligt. 

Hon säger sen att endel har en tendens att vara hemma och vila upp sig lite extra länge. Enligt dig ska hon inte uttala sig så då folk faktiskt kan bli hemma en hel vecka... Du gör ditt bästa att argumentera emot men egentligen bekräftar du ju bara det Alice skriver! Hon har aldrig sagt att man inte KAN vara hemma en vecka för att man är sjukt, bara att det inte är så vanligt att vara sjuk så länge.

Själv har jag arbetat i 12 år och vid ett tillfälle har jag varig sjuk i en vecka. Jag känner mig inte särskilt unik med min sjukdomshistoria så jag tror nog att Alice kan vara något på spåren när hon säger att det inte är allt för vanligt.. =)   

Det var inte rätt som din chef lade fram det för dig. Tycker jag alltså.

Men efter att ha jobbat på förskola de senaste 8 åren så har jag sett ganska mycket människor komma och gå. Och om din chef haft någon anställd tidigare som var hemma ofta utan anledning osv så kan det ju vara att hon blir misstänksam.

Arbetade ett tag på ett ställe där jag kom in som 'föreståndare' för ena avdelningen och sen hade vi två föreståndare en rektor över oss som satt på förskolan hela dagarna. Och det var helt galet där ett tag. (därför de tog in mig bla) Folk var 'sjuka' stup i kvarten. Och jag visste att de egentligen inte var särskilt sjuka.

Utan sjukdomen uppträdde tex de dagar det var kvällsmöte, om det var dåligt väder, om någon var trött osv. Ibland var det jag och en vikarie på 18 barn. Och vår rektor var väldigt bunden av schemat, kvittade att det var snöstorm och svinkallt. På tisdagar är det utedag, då är vi ute hela dagen. Det är lagom kul att byta blöjor på barn utomhus i snöstorm. Eller försöka laga mat på triangakök i ösregn och storm samtidigt som man håller koll på 20 barn. Vi hade två sådana dagar i veckan. Och märkligt nog inträffade sjukdomar väldigt ofta de dagarna...(jag var inte alls glad för just det arrangemanget dock så jag var inte ledsen när rektorn fick gå)

Den ena tjejen var korkad nog att hålla på och blogga om hur hon gick på spa med killen, gick och shoppade, åkte småresor utomlands. Allt detta samtidigt som hon låg hemma 'sjuk'.
En annan var hemma i minst 3 dagar om hon hade nyst för då trodde hon att hon höll på att dö i influensa. Hon var borta minst 5 dagar/månad. Likadant med en annan tjej, minst 5 frånvarodagar i månaden. 
Kröp senare fram att dessa två (som var vänner och hade jobbat tillsammans förut) inte fått vara kvar på sina tidigare vikariat pga hög frånvaro. 
Och så vidare.
Slutade med att nästan hela personalstyrkan byttes ut förutom jag och föreståndaren på andra avdelningen. Det är inte optimalt för någon, varken barn, föräldrar eller personal. 

Så med det i bagaget kan jag förstå att man kan misstro folk. Men man ska ju inte ta upp ämnet så att någon känner sig tillplattad och mår dåligt.  

Jag gjorde likadant - influensa med 40-graders feber. Som tack fick jag en kronisk och mycket smärtsam åkomma och "sparken" från min provanställning när jag kom med läkarintyget på att jag inte kunde jobba. Det var mitt första år i Sverige efter tre år i Kalifornien. Barnen började på förskolan och blev sjuka hela tiden. Tror min man vabbade sammanlagt 2,5 månader det året, själv åkte jag på varenda liten infektion de drog hem. 

Det är helst att vara i situationen att bli sjuk hela tiden. Jag har alltid varit sådan och förbannat de människor som går till skola/jobb och sitter och hostar mig i nacken och smittar ner toaletter med magsjuka fullt medvetet.

Däremot tycker jag att det är bra att arbetsgivarna har uppföljningssamtal vid upprepade korta sjukfrånvarotillfällen. Det kan ju handla om missbruk, "skolk" (som ju drabbar övrig personal ofta), personliga problem eller vad som helst. Kan man få hjälp av AG att komma till rätta med detta är det väl bra? En del AG har avtal med provat vård, till exempel. Det hade min förra och när jag gick käpprätt in i väggen pga de vidriga arbetsförhållandena där, så fick jag väldigt bra hjälp med rehabiliteringen. Det slutade iofs med att jag bytte jobb, eftersom jag kände att den arbetsmiljön inte var något för mig efter utmattningsdepressionen.