Hur hög feber har ni haft?

Hade influensa en gång med 42 grader. Trodde på fullaste allvar att jag skulle dö. Ont i hela kroppen, skakade, svettades, frös. Låg i soffan i en och en halv vecka. Det är bland det absolut värsta jag varit med om och då har jag haft njursten och fött barn .
Annars får jag väldigt sällan feber, men när det kommer får jag oftast hög. 

Jag tycker inte det har varit så farligt när jag haft över 41. Visst var jag dålig, men det var härligt samtidigt. Frossa som bara den och fick ta på mig filtar, överkast och allt möjligt och så en närmast behaglig smärta jämt fördelad över kroppen. Och jag slipper ångest, grubblerier och oro, man skiter nästan i om man dör när man är så sjuk, men är ändå mentalt klar i huvudet på något vis. Man tänker: "Ja, skall jag inte synda mer, utan bruka allvar." Hehe.  Fast inte roligt när man måste resa sig och gå på toa. Det är knappt man klarar, känns det som. Drar sig i det längsta för att gå. 

Tror som de andra att jag haft 41 grader som mest, mamma fick hämta mig mitt i natten för att jag bara grät och mådde hemskt! Ligga ensam och sjuk funkar bara inte

Fast har du inte varit med om nån maginfluensa som varit värre? För vissa jag haft var nog det värsta jag varit med om. Går inte att jämföra med feber ju. Feber är ju ändå en behaglig smärta på något vis. 

Jag har varit med om ett par maginfluenser där jag skakade våldsamt emellanåt och hade nästan helt avdomnade armar och bara ligger på ett hårt golv och kvider eller stirrar tomt framför mig. Man tror man skall dö emellanåt.

Jag har alltid fått ta hand om mig själv som vuxen när jag varit sjuk. Skulle inte vilja ha någon i närheten av mig när jag mått så. Men jag hade en maginfluensa när jag kanske var i tjugoårsåldern när jag fortfarande bodde hemma där mamma hjälpte mig lite på natten. Inget trevligt att gå in i detalj på kan jag säga. Det var verkligen på gränsen till att jag ville ringa efter ambulans. 

Jag har mig veterligt aldrig haft 40°. Garanterat inte som vuxen iaf och jag har inget minne av att jag hade det som barn heller. När jag gick och fick vattkoppor 40 år gammal så hade jag 39.5 och var fruktansvärt sjuk. Samma sak när jag fick halsfluss och influensa samtidigt för 10 år sedan.

Men njursten måste ju bara vara  fruktansvärt. Jag kommer ihåg en gång när jag låg hemma i en soffa och bara skrek rakt ut i luften emellanåt. Det var nåt med tarmarna. Men det var nog jag som ätit konstigt och hetsat i mig mycket mat under en period. Men sen gick det över av sig själv så fort jag varit hos doktorn och har aldrig återkommit. Helskumt! Jag trodde ett tag det var ichjas, men nä, det var nog tarmarna. 

När jag var 12 hade jag feber i 4 veckor, minst 39 grader varje dag. Piken var 42 grader. Värsta jag varit med om, drömde mardrömmar och såg saker som inte fanns. Kom ihåg att jag vaknade en natt och var bombsäker på att min mamma hade dött, gick till hennes rum och hon var borta. Gick runt och skrek i hela huset innan min bror vaknade och tröstade mig. Mamma hade åkt för att hämta pappa som jobbade natt. Den ångesten har jag sällan känt, trots att jag lidit av panikångest sedan barnsben.

Jag har haft runt 41,5 som barn en gång och glömmer det inte i första taget.
Som vuxen når jag aldrig 39 på termometern men är så gott som däckad vid 38 då min normaltemp ligger runt 36.
Tror den individuella normaltemperaturen betyder mycket för hur man upplever sin febertemp.

41.4 hade jag en gång som 15åring. Då mådde jag inte alls bra! Som vuxen är det sällan jag själv mätt temperaturen och som barn minns jag inte