Min syster fick barn utan att veta om sin graviditet

Jag hoppas att soc kan hjälpa till bra. 
Man hör så mycket jobbiga historier bara men jag antar att det bästa är försöka lita på dom.

Jag tror dock att min syster kommer vägra hjälp. Hon är oerhört stolt i alla sammanhang.  

Okej, jag får först försöka prata med henne. Hon är väldigt svår bara.
Hon har blivit erbjuden hjälpa många gånger  i andra sammanhang men har alltid vägrat hjälp.

När ska vi kontaka soc då? Jag vill inte kontakta dom för snabbt heller. Hon måste ju få förbereda sig.
Kan dom vara förstående kring att hon inte vill ha hjälp? dom måste väl ha erfarenhet kring andra som är för stolta för att ta emot. 

tydligen har sjukhuset kontaktat soc. Det är nog bra. Jag bara hoppas att saker och ting får gå i en takt hon hänger med.

Hej tack för alla svar. Jag är lite nyfiken på var era erfarenheter kommer från? Liter My har du arbetserfarenhet i ämnet?

Jag hoppas givetvis att dom kommer klara av det här på egen hand. Tror dock att det är som ni säger, när barnet kommer upp i trotsigare ålder  så kan det bli svårt.
Jag hoppas att min syster är villig att samarbete med soc. Nu säger hon bara nej och att hon kan klara det här själv. Men med lite lirk så ska det nog gå.

Vi vet inte om deras barn är normalbegåvad eller om han också har ett handikapp. För tidigt att säga något nu.
Och jag vet inte vad som är bäst heller. Hittade en rapport om detta där det stod att barn till handikappade föräldrar som också är handikappat klarar sig bättre än barn som inte är det.

 

Tänkte uppdatera lite.

Min syster och hennes sambo har nu blivit påtvingade hjälp av soc. Det är bra men givetvis vill dom inte det som jag trodde innan. Soc hjälper dom dagligen genom att komma hem till dom. Dessutom ska dom försöka få dom att åka till ett hem för föräldrar som behöver extrahjälp.
Det vill dom absolut inte även om alla andra tror att det är bäst, även jag.

När soc kommer och hälsar på är min syster arg och tvär, hon vill inte prata med dom, svarar inte på tilltal och vägrar lyssna på dom när dom försöker hjälpa.
Det här är bara hennes sätt att säga att hon klarar sig själv. Dock har soc uppfattat henne som "känslokall". Det är det sista hon är. Min syster är den mest empatiska och emotionella människa jag känner.

Alla strävar efter att dom ska få behålla barnet.
Men nu har en fråga till mig kommit. Om det visar sig att dom inte hanterar det här. skulle jag kunna tänka mig att ta hand om barnet?

Jag vill så klart att dom ska klara det här och det tror jag dom gör.
Gör dom inte det, vill jag inte att barnet ska hamna utanför familjen.
Mina föräldrar är gamla och kan inte ta hand om ett barn.
Men jag har ett jättehektiskt liv och dessutom bor vi i en liten lägenhet.( 2a på snart fyra personer).

Det finns inte på kartan att jag skulle flytta från området jag bor i. Vi har allt här dagis och jobb nära samt många vänner.
Dessutom har både jag och min man hektiska jobb som vi älskar. 

Är det någon som vet vad det finns för ekonomiska förutsättningar om vi skulle omhänderta barnet?
Jag ska givetvis fråga soc om det men det är lättare om jag vet lite mer innan jag frågar dom.