• Litet My

    Min syster fick barn utan att veta om sin graviditet

    Mammamy skrev 2012-02-18 19:05:58 följande:
    tydligen har sjukhuset kontaktat soc. Det är nog bra. Jag bara hoppas att saker och ting får gå i en takt hon hänger med.
    Så brukar de göra, dessutom hade det varit en mycket påfrestande omställning för vilken stabil mamma som helst att hux flux blivit förälder över en dag.

    Om hon är så omhändertagande som du beskriver kanske det kan funka bra med bebis till en början då det ju inte handlar om uppfostran utan mer omhändertagande och lyhördhet.

    De fall jag känner till där föräldrarna haft ett förståndshandikapp (och man misstänkt att föräldraskapet sviktar) där har föräldrarna fått vara på ett "utredningshem" med personal för att lära sig ta hand om bebisen samt att man studerar hur det fungerar mellan föräldrarna och barnet.

    Nu känner jag ju inte din syster alls eller är någon fena på förståndshandikapp, men vet att det finns fall där föräldrarna klarat av föräldraskapet bra (med lite stöd) tills dess att barnen börjat trotsa eller kommit upp i en nivå som är över föräldrarnas och det blir svårt att lösa situationerna tex vid trots.
  • Litet My
    Hannah76 skrev 2012-02-19 08:38:45 följande:
    Så behöver det ju inte alls bli.
    Instämmer.

    Låter ju som att föräldrarna redan är dömda utan att ens ha gjort något fel. Barnet placeras ju inte föränn man upptäcker missförhållanden och föräldrarna inte vill ha hjälp eller att föräldrarna själva ber om det.
  • Litet My
    Mammamy skrev 2012-02-20 09:15:13 följande:
    Hej tack för alla svar. Jag är lite nyfiken på var era erfarenheter kommer från? Liter My har du arbetserfarenhet i ämnet?

    Jag hoppas givetvis att dom kommer klara av det här på egen hand. Tror dock att det är som ni säger, när barnet kommer upp i trotsigare ålder  så kan det bli svårt.
    Jag hoppas att min syster är villig att samarbete med soc. Nu säger hon bara nej och att hon kan klara det här själv. Men med lite lirk så ska det nog gå.

    Vi vet inte om deras barn är normalbegåvad eller om han också har ett handikapp. För tidigt att säga något nu.
    Och jag vet inte vad som är bäst heller. Hittade en rapport om detta där det stod att barn till handikappade föräldrar som också är handikappat klarar sig bättre än barn som inte är det.

     
    Ja, man kan väl kalla det arbetserfarenhet (därav att kan inte kan gå in på enskiljda fall utan mer specifikt och hur det "överlag" gått till.

    Eftersom BB kontaktat soc så gissar jag att de kommer att hålla lite extra koll på mamman och barnet, jag kan förstå att hon just nu inte alls vill ha hjälp, att bara blir förälder över en eftermiddag hade gjort vem som helst förvirrad, att dessutom ha ett förståndshandikapp i tillägg  gör det ju ännu mer komplicerat.

    Det är ju också viktigt hur soc agerar, finns de som är superbra på att smyga in hjälp utan att föräldrarna känner sig kränkta eller påhoppade (och knappt märker av det)  och det finns de som utrycker sig mindre känsligt.
  • Litet My
    Mammamy skrev 2012-02-20 13:13:06 följande:
    Okej, ja den där smygvarienten är helt klart bäst i hennes fall. Säger man minsta lilla sak till henne fel. Så sparkar hon bak ut.
    Det blir totalt stopp!

    Nu har dom ringt min syster och sagt att dom kommer i morgon och vill ha möte.
    Jag hade nog tyckt det hade varit bäst om soc pratat med mina föräldrar först och sedan hade kontakten gått via dom.
    Nu säger min syster bestämt att hon inte vill ha hjälp och att mamma och pappa inte ska vara med på mötet.
    Hon tror nog att om hon säger så så visar hon att hon klarar sig. När det i själva verket ligger henne i fatet.
    Ja, det låter helt klart som att det är viktigt med rätt person som hjälper/bedömer, finns de som är superduktiga på det och kanske inte ens tar upp såmycket med barnet första mötet utan man pratar med mamman om annat som hon tycker är roligt (lite lur) samtidigt som man bevakar och studerar föräldraförmågan.

    Det finns ju lite olika vägar att gå beroende på hur stort behovet är, allt från utredninghem, boendestöd, hembesök, stöd i hemmet osv.

    Här står en del: http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga/foraldrarmedutvecklingsstorning

    Det finns även en hel del info på nätet, kanske finns det tom anhöriga/anhöriggrupper inom detta där man kan utbyta kunskap och erfarenhet?
  • Litet My
    miljarden skrev 2012-02-20 13:47:45 följande:
    Fokus borde ligga på att se till att din syster och hennes sambo får det stöd de behöver i hemmet. Soc är nog bra, men folk är ofta extremt dåliga på att hantera sådant och fördomarna haglar. Man måste fokusera på vad de klarar av och hur man kan hjälpa dem med det de inte klarar av. Det kan i vissa familjer handla om att man har ett larm som talar om när man ska byta blöja och liknande. Det går att få det här att funka, jag vet iaf två familjer genom mitt förra jobb, där föräldrarna har ett begåvningshandikapp men ändå tar hand om barnen som mår bra. Hjälp henne att få rätt stöd. Det kan vara skitknepigt och de kan vara fördomsfulla och otrevliga på bvc och soc så jag tror din syster och hennes familj behöver någon som kämpar lite för henne.
    Sant, tror också att fördomarna kan tänkas hagla.

    Är som sagt ingen expert på just utvecklingstörning men tänker att möjligheten finns att det kan fungera bra med rätt hjälp och en bra och tydlig struktur och tydliga rutiner.
Svar på tråden Min syster fick barn utan att veta om sin graviditet