• Mammamy

    Min syster fick barn utan att veta om sin graviditet

    I torsdags ringde min syster till mina föräldrar och berättade att hon hade fött en bebis, helt själv hemma hos sig utan någon som helst hjälp.

    Hon visste ingenting själv, hennes pojkvän har inte heller haft någon aning. Jag bor jag långt bort från henne så vi ses inte så ofta, men har fått höra från mina föräldrar att hon ökat kraftigt i vikt på senaste tiden.
    Vi har ställt oss frågan om hon kan ha varit gravid, men eftersom hon nekat när vi frågat henne så har vi uteslutit det.
    Till saken hör att hon ofta går upp och ner i vikt, framförallt över magen.

    Min syster är 29 år och har ett förståndshandikapp. Hon lever med sin sambo och deras två hundar i ett hus på landet. Hon har tidigare gjort två aborter och vi har alla varit enade om att dom inte skulle vara kapabla till att ta hand om små barn.

    Hon födde bebisen efter att ha gått ut med hundarna och sedan huggit ved. Hennes sambo kom hem några minuter senare och fick se henne med en bebis i famnen. Hon hade sparat navelsträngen till honom för klippning.
    En ambulans kom och hämtade dom och hon är nu på BB.
    Hon är lycklig, jag har inte träffat henne. Mina föräldrar säger att hon är jätteglad och bebisen mår bra. Hon vill åka hem men personalen och vi andra har övertygat henne om att stanna några nätter till.
    Så vi andra hinner införskaffa allt som behövs.

    Jag är chockad , förtvivlad och samtidigt glad för henne skull.
    Mina föräldrar är över 60 och inte i superskick. Jag är rädd att det kommer falla för mycket ansvar på dom som dom inte klarar.

    Jag frågar mig själv;
    Kommer dom att klara det här? Finns det tillräckligt med hjälp att få? Vem tar barnet om det inte går? Hur kommer dom att hantera det om någon annan måste ta barnet? Blir det mitt ansvar?

    Jag tror att hon skulle klara en bebis för hon är omhändertagande och stark. Men att uppfostra ett barn är svårt och jag är så rädd att barnet inte kommer få den uppväxt som ett barn förtjänar.

    Jag är själv gravid och ska ha barn i juni. Jag lever ett hektiskt liv med min man och min son på 3 år 40 mil från henne. Jag vill så himla gärna hjälpa men jag känner mig otillräcklig. 

    Finns det fler i min situation här på familjeliv?

     

  • Svar på tråden Min syster fick barn utan att veta om sin graviditet
  • Lajkie

    Oj vilken grej. Hoppas allt går bra för din syster. Men vilken kvinna:) föda hemma helt själv sådär!!

  • Mammamy
    mg79 skrev 2012-02-18 19:13:49 följande:
    Om soc märker att de inte är kapabla att ge barnet det som behövs, och inte klara uppfostran kan barnet bli placerat i ett familjehem. Oftast försöker de hitta ett famijehem i föräldrarnas närhet så att umgänget underlättas. Ett familjehem håller kontakten med barnets biologiska familj, och är placeringen frivillig kan man styra umgänget rätt mycket. Är det en orfrivillig placering så styr soc över umgånget. 
    Det låter som en bra lösning att någon annan har hand om barnet om hon fortfarande får träffa det så mycket hon vill. 
    Lajkie skrev 2012-02-18 19:18:25 följande:
    Oj vilken grej. Hoppas allt går bra för din syster. Men vilken kvinna:) föda hemma helt själv sådär!!
    Ja hon är en kraftmaskin, först hugga ved sedan föda barn. 
  • mg79
    Mammamy skrev 2012-02-18 19:25:53 följande:
    Det låter som en bra lösning att någon annan har hand om barnet om hon fortfarande får träffa det så mycket hon vill. 
    Ja hon är en kraftmaskin, först hugga ved sedan föda barn. 
    Ja, men då krävs att man samarbetar med soc, så de slipper göra en LVU.. Som familjehem,till ett barn med "lågbegåvade" föräldrar (ursäkta uttrycket men jag hittar inget annat passande..)  tar man hand inte bara om barnet, utan man får en liten extra familj att bry sig om. 

    Hoppas att allt löser sig till det bästa!  
  • fågelungarna

    I ett första skede kan det ju tänkas bli kontaktfamilj, och att barnet flyttar över på heltid till den familjen när det blir större.

  • Hannah76
    fågelungarna skrev 2012-02-18 20:49:43 följande:
    I ett första skede kan det ju tänkas bli kontaktfamilj, och att barnet flyttar över på heltid till den familjen när det blir större.
    Så behöver det ju inte alls bli.
  • Litet My
    Mammamy skrev 2012-02-18 19:05:58 följande:
    tydligen har sjukhuset kontaktat soc. Det är nog bra. Jag bara hoppas att saker och ting får gå i en takt hon hänger med.
    Så brukar de göra, dessutom hade det varit en mycket påfrestande omställning för vilken stabil mamma som helst att hux flux blivit förälder över en dag.

    Om hon är så omhändertagande som du beskriver kanske det kan funka bra med bebis till en början då det ju inte handlar om uppfostran utan mer omhändertagande och lyhördhet.

    De fall jag känner till där föräldrarna haft ett förståndshandikapp (och man misstänkt att föräldraskapet sviktar) där har föräldrarna fått vara på ett "utredningshem" med personal för att lära sig ta hand om bebisen samt att man studerar hur det fungerar mellan föräldrarna och barnet.

    Nu känner jag ju inte din syster alls eller är någon fena på förståndshandikapp, men vet att det finns fall där föräldrarna klarat av föräldraskapet bra (med lite stöd) tills dess att barnen börjat trotsa eller kommit upp i en nivå som är över föräldrarnas och det blir svårt att lösa situationerna tex vid trots.
  • Litet My
    Hannah76 skrev 2012-02-19 08:38:45 följande:
    Så behöver det ju inte alls bli.
    Instämmer.

    Låter ju som att föräldrarna redan är dömda utan att ens ha gjort något fel. Barnet placeras ju inte föränn man upptäcker missförhållanden och föräldrarna inte vill ha hjälp eller att föräldrarna själva ber om det.
  • fågelungarna

    Ja, förlåt att jag var lite kortfattad. Jag tänkte mig mer en situation så som du beskriver Litet My, att när barnet blir några år gammalt så kanske det blir svårare för föräldrarna att reda ut det hela. En bekant har fungerat som kontaktfamilj till två barn vars föräldrar hade intellektuell funktionsnedsättning. De flyttade senare till kontaktfamiljen på heltid eftersom föräldrarna hade svårt att ta hand om dem när de blev större. Som ett exempel hade de dålig tandstatus eftersom föräldrarna inte förmådde hjälpa dem med den biten, med mera. Det hade jag i åtanke när jag skrev min kommentar. Det är ju omöjligt för oss alla att veta hur det utvecklar sig i detta specifika fall.

    I vilket fall sänder jag en tanke till TS, och hoppas att denna oväntade och svåra situation löser sig till det bästa.

  • Mammamy

    Hej tack för alla svar. Jag är lite nyfiken på var era erfarenheter kommer från? Liter My har du arbetserfarenhet i ämnet?

    Jag hoppas givetvis att dom kommer klara av det här på egen hand. Tror dock att det är som ni säger, när barnet kommer upp i trotsigare ålder  så kan det bli svårt.
    Jag hoppas att min syster är villig att samarbete med soc. Nu säger hon bara nej och att hon kan klara det här själv. Men med lite lirk så ska det nog gå.

    Vi vet inte om deras barn är normalbegåvad eller om han också har ett handikapp. För tidigt att säga något nu.
    Och jag vet inte vad som är bäst heller. Hittade en rapport om detta där det stod att barn till handikappade föräldrar som också är handikappat klarar sig bättre än barn som inte är det.

     

  • Litet My
    Mammamy skrev 2012-02-20 09:15:13 följande:
    Hej tack för alla svar. Jag är lite nyfiken på var era erfarenheter kommer från? Liter My har du arbetserfarenhet i ämnet?

    Jag hoppas givetvis att dom kommer klara av det här på egen hand. Tror dock att det är som ni säger, när barnet kommer upp i trotsigare ålder  så kan det bli svårt.
    Jag hoppas att min syster är villig att samarbete med soc. Nu säger hon bara nej och att hon kan klara det här själv. Men med lite lirk så ska det nog gå.

    Vi vet inte om deras barn är normalbegåvad eller om han också har ett handikapp. För tidigt att säga något nu.
    Och jag vet inte vad som är bäst heller. Hittade en rapport om detta där det stod att barn till handikappade föräldrar som också är handikappat klarar sig bättre än barn som inte är det.

     
    Ja, man kan väl kalla det arbetserfarenhet (därav att kan inte kan gå in på enskiljda fall utan mer specifikt och hur det "överlag" gått till.

    Eftersom BB kontaktat soc så gissar jag att de kommer att hålla lite extra koll på mamman och barnet, jag kan förstå att hon just nu inte alls vill ha hjälp, att bara blir förälder över en eftermiddag hade gjort vem som helst förvirrad, att dessutom ha ett förståndshandikapp i tillägg  gör det ju ännu mer komplicerat.

    Det är ju också viktigt hur soc agerar, finns de som är superbra på att smyga in hjälp utan att föräldrarna känner sig kränkta eller påhoppade (och knappt märker av det)  och det finns de som utrycker sig mindre känsligt.
Svar på tråden Min syster fick barn utan att veta om sin graviditet