Ni som valt att separera innan barnet fyllt ens 1år...

Jag tycker ni är starka. Jag har en dotter som är 11 månader nu och det har varit ett tufft år. Sömnbrist, sexbrist, närhetsbrist av och till. I vårt fall har vi inga planer på att separera (gifte oss när dottern var 5 månader), men vi pratar mycket. Bekräftar att det är tufft och hjälper varandra. Det är vår räddning.

Mina föräldrar skilde sig när jag var 3 och min syster var strax under året. Jag har inga minnen av dem ihop. De har varit vänner hela mitt liv och jag är glad att de skilde sig. Jag tillhörde aldrig de barnen som ville se sina föräldrar ihop, de är alldeles för omaka för det.

Jag tror den här tråden är viktig. För alltför många skaffar barn med någon som de kanske innerst inne vet inte är rätt person. På grund av barnlängtan eller en romantisk syn på familjelivet. Ni har alla sagt att ni hade problem redan innan och det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Det är inte barnet som gjort att ni separerar. Men barnet har ställt allt på sin spets.

Lycka till med era nya, och förhoppningsvis lyckligare, liv