Inlägg från: Anonym (Rädd) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Rädd)

    Rädd för att bli tjock

    Som rubriken säger är jag livrädd för att bli tjock igen. Jag har bantat ner mig flera kilon, vilket  har gått ganska lätt men nu är jag verkligen livrädd för att gå upp allt igen.

    Detta är min tredje rejäla viktresa, de andra två gångerna har jag sakta men säkert ätit mig till ursprungsvikten igen.  Det svåra för mig är inte att tappa kilon utan att låta bli att gå upp igen.

    Nu när jag är smalare får jag ofta höra hur smal och fin jag är. Om jag går upp vet jag ju att samma personer som gett mig beröm kommer att tänka att jag inte har nån karaktär och tycka att jag är slapp osv. När jag går upp i vikt så sätter sig fettet på magen, är så trött på att folk tror att jag är gravid och just nu är min mage lite plattare det är en sån skön känsla, men samtidigt  kan jag inte sluta oroa mig för att jag ska bli tjock igen.

    Känns som om det finns hur många trådar som helst här på fl om att banta men ingen om att hålla vikten. Skulle så gärna vilja höra hur ni andra gör som bantat ner er och hållt vikten ett längre tag, vad är hemligheten?

  • Svar på tråden Rädd för att bli tjock
  • Anonym (Rädd)
    AlreadyBurning skrev 2012-02-26 17:39:10 följande:
    Jag håller med dig. Men visst är det inte lika jobbigt som alla säger?

    Tränar du en gång i veckan och inte går över ditt personliga rekomenderade kcal-intag så håller du dig smal och fin!
    Hm, då måste jag börja träna för att kunna hålla vikten?!
  • Anonym (Rädd)
    Anonym (lisa) skrev 2012-02-26 19:31:59 följande:
    Mitt knep är att jag väger mig åtminstone en gång i veckan. Visar vågen mer än två kilo mer än min målvikt så håller jag igen tills jag är nere i vikt igen. Det kan tyckas jobbigt, men det slår att jojobanta eller att bli tjock igen. 
    Hur länge har du hållt din nya vikt på detta sätt? Antar att det är så man måste göra men jag tröttnar så fort och sen är man tillbaka i godisträsket igen.
  • Anonym (Rädd)
    sportpappa skrev 2012-02-28 21:50:33 följande:
    Knepet är att hålla ett aktivt liv både med träning och vardagsmotion. Välj bort bilen så ofta som möjligt. Det går ofta att cykla eller gå istället. Rör på dig minst 30 minuter per dag och att gå omkring på jobbet räknas inte utan se till att det åtminstone är en ordentlig promenad eller cykeltur till jobbet.

    Lägg även in några riktiga träningspass på helst minst 60 minuter 3-4 gånger i veckan. Löpning eller cykling är oftast det enklaste och mest tidseffektiva att göra. Särskilt om man har barn och jobb. Då startar passet direkt utanför ytterdörren. Du ska bli rejält svettig. Lägg dig på en lagom nivå och ta det lugnt om det blir för jobbigt eller gör ont, t.ex. genom att varva löpning med partier av gång för att återhämta dig.

    Hitta de aktiviteter som passar ditt liv och vad som fungerar där du bor. Finns det vatten i närheten så kanske långfärdsskridskor kan passa nu på vintern och paddling och simning på sommaren. Finns det mycket snö så ska du så klart åka längdskidor eller turskidor. Är det mycket asfalterade vägar så är inlines riktigt kul. Cykel fungerar överallt. Mountainbike om det är mycket terräng och skog. Landsvägscykling om det är mycket asfalt.
    Att dansa är även en underskattad träningsform. Anmäl dig till en kurs i salsa eller bugg och börja dansa.
    Jag tycker det är roligast att syssla med många olika träningsformer så kan jag göra det jag känner för just för tillfället.
    Om du känner dig lite osäker på var du ska börja så finns det nybörjarkurser inom det mesta.

    Om du väljer träningens väg så behöver du inte hålla på med vågen och räkna kalorier. Det kan till och med bli så att du får svårt att äta tillräckligt för att hålla uppe energinivån och behöver lägga till extra måltider och utöka de nuvarand
    Vad många olika träningsformer du tipsar om, jag blir riktigt inspirerad. Nyckeln är väl att variera sig så man inte tröttnar.
    Löpningen är ju helt klart min grej för som du skriver så sparar det ju en massa tid. Tid är ju för mig som ör alla andra, en bristvara. Skulle vara så skönt att hitta balansen du nämner där man inte behöver räkna kalorier utan att träningen jämnar ut ev snedsteg i kosten.
  • Anonym (Rädd)
    Anonym skrev 2012-02-29 08:31:06 följande:
    Jag brukar göra som lisa, ser jag att vikten gått upp några kg så undviker jag skräpmat och godis tills jag väger normalt igen. När man går upp i vikt så äter man mer än vad man förbrukar. Så antingen äta mindre eller röra på sig lite mer.
    Är det så normalviktiga gör? Har altid trott att de som inte är tjocka har extremt bra ämnesomsättning och inte behöver bry sig, skönt att inte vara ensam :) 
    Anonym (lisa) skrev 2012-02-29 09:35:45 följande:
    4-5 år åtminstone. Med avbrott för graviditeter, men då var jag ännu mer noga att inte gå upp för mycket i vikt. 

    Jag håller ett BMI på 20, och att vara smal är så jäkla underbart, det är värt alla uppoffringar. Jag vill aldrig vara mullig igen. Visst är det drygt att skärpa till kosten 2 veckor (eller vad det blir) när vågen pekar uppåt, men att vänta ännu längre är bara dumt. Med åren har jag lärt mig att jag till slut hamnar i något slags "det spelar ändå ingen roll"-tänk, jag ger upp när det blir för mycket att gå ned.

    Det viktigaste är nog insikten att ska man vara smal kan man aldrig gå tillbaka till det ätande som man hade som överviktig. Man kan inte dricka läsk och äta godis flera gånger i veckan, man kan inte äta mackor titt som tätt, och man måste välja att äta mindre portioner. Men det är värt det, absolut!
     
    Håller med dig om att det är underbart att vara smal. Insikten om att inte kunna äta allt är väl den som är den jobbigaste, det är ju en liten sorg att inte få äta godis obegränsat. Hoppas att jag kommer komma til samma insikt  som du! Det låter så härligt och kan bli lite avundsjuk på att du har sån karaktär.
  • Anonym (Rädd)
    Johan75 skrev 2012-02-29 09:49:05 följande:
    Nej, är vikten det primära så är det kosten man ska reglera. Däremot brukar det faktiskt hjälpa att träna, dels eftersom kroppen faktiskt får "sug" efter det som behövs och dels eftersom man ofta vill äta bättre när man tränar för att träningen ska ge så mycket som möjligt.

    Vi är alla olika och lagrar fettet olika. Du verkar lagra mycket (och tidigt) på magen vilket är relativt ovanligt för tjejer men inte ovanligt för män. Tyvärr för dig, och många män, är detta ofta förknippat med mer hälsorisker än fettlagring på höfterna (som är vanligare hos kvinnor) och samtidigt som det kanske är dåliga nyheter borde det även fungera som motivation.

    Du skriver även "godisträsket". Igen så är vi alla olika och därmed hanterar vi snabba kolhydrater (som socker) olika också, både fysiskt och psykiskt. Om det är lätt för dig att hamna i "beroende" eller "sug" efter just socker så är det nog lite av en nyckel för just dig.

    Ett tipps kan vara att försöka avstå från socker så mycket det går. Detta är inte alltid helt lätt eftersom så mycket mat nu för tiden innehåller just socker. Det jobbiga är ju också att kolhydrater (alla, inte bara socker) faktiskt bryts ner till socker i kroppen och därmed bevarar suget även om du avstår från produkter med rent socker, så därför borde du även kanske vara försiktig med övriga snabba kolhydrater.
    Ja det är ju framför allt socker jag är svagast för, förr åt jag godis flera gånger varje dag. Har ätit lågkolhydratkost och det har fungerat jättebra för mig, har blivit av med mycket av mitt sockersug och så har jag gått ner i vikt.
    Otäckt det där att jag lagar fett på magen, hade ingen aning om att det var farligare än att lagra fett på höfterna, som du skriver ger det mig verkligen sporre att inte gå upp det fett jag har förlorat igen
  • Anonym (Rädd)
    AlreadyBurning skrev 2012-02-29 21:56:05 följande:
    Tabletter som minskar sockersuget?
    Finns det?
  • Anonym (Rädd)
    Anonym skrev 2012-03-03 12:54:02 följande:
    Skulle jag väl påstå är sanning med modifikation. Jag kan äta hela pizzor själv, vräka i mig godis och läsk dagligen, och inte gå upp ett gram. Och jag är 175cm/57kg. Fött barn ovanpå det med ;). Men som sagt, har stor hund som jag motionerar dagligen, kanske har med det att göra?
    Har nog alltid trott att det beror på generna hur lätt man har för att öka i vikt. Tyvärr så har väl jag inte "smalgenen" som du verkar ha, lyllos dig! Så jag måste verkligen tänka på allt jag äter.
  • Anonym (Rädd)
    Tealhawk skrev 2012-03-03 12:56:15 följande:
    Vad är det med folk som tror att svält främjar viktnedgång? Man måste motionera och äta för att behålla låg vikt. Om man bara slutar äta så lägger kroppen på sig allt fett den kan senare för att den tror att det är svälttider på gång.
    sportpappa skrev 2012-03-01 21:24:19 följande:
    Jag tror att de som är normalviktiga oftast bara ser till att äta normalstora portioner med varierad kost. Ta en lagom portion mat och ta inte om. Drick inte läsk eller saft till eller mellan måltider. Vatten duger alldeles utmärkt.

    Träning och aktiv livstil förhöjer förbränningen i kroppen dygnet runt. Muskler kräver mer energi. Det gör också att risken för hjärt- och kärlsjukdomar, förslitningsskador, ryggproblem m.m. minskar.
    Alla pratar om att motion som en väg till att hålla vikten. Men när man motionerar så förbränner man ju mer och jag blir alltid extremt hungrig efter varje träningspass. Så det jag tränade bort, äter jag tillbaks direkt efter. Det känns ju ganska naturligt att ökar förbränningen ökar också aptiten annars så svälter man ju. Förstår ju att det är bra att träna för hälsan men för vikten så verkar det ju kvitta om man tränar eller inte, eller vad säger ni? 
  • Anonym (Rädd)

    Om jag ska sammanfatta era svar så behöver man motionera för att hålla vikten fast man måste också kontrollera maten. Det vktigaste verkar ändå vara att inte stoppa i sig mer energi än man gör av med. Köper detta helt och hållet, men sen så sitter jag där med en påse godis och med dåligt samvete. Jag skullle gärna vilja ha era bästa tips på hur man ska tänka när man faller dit igen.  

Svar på tråden Rädd för att bli tjock