Anonym skrev 2012-03-12 23:36:25 följande:
Det var viktigt för mannen säger du, precis som det var viktigt för mig att min dotter fick mitt efternamn.
Kan säga att det underlättar en hel del när vi är ute och reser hon och jag och det var inte det minsta krångligt att lägga till.
Laddade ned en blankett och fyllde i, postade och så var det klart ett par veckor senare.
Hon har haft ett svårt förhållande med en tokig pappa och det var viktigt för oss att hon "hör samman" med någon. Hon bor hos mig och har knappt umgänge med sin pappa.
Hon har dessutom ett relativt kort namn, ser varken långt ut eller för mycket. Det är vackert och unikt:)
Nja, jag uttryckte mig lite fel - anledningen var väl iofs inte för mannens skull, snarare hans näst äldsta barn som har hans efternamn medan mamman heter samma som sitt ex och sina äldre barn (som har en annan pappa). Haha - herregud vilka konstellationer det finns nuförtiden.... Mannen kunde tänka sig att ta mitt namn, men pga att detta barn då skulle heta ett efternamn som varken pappan eller mamman heter så skippade vi det.
Det viktiga blev då att mannens barn fick samma efternamn för att bygga upp en gemenskap mellan dem - typ 1+1+2=4 (3 mammor på 4 barn). Ja, jag har nästlat in mig och nej, det blev inte som jag hade tänkt mig, men OK ändå.
I ditt fall är det ju bra att det handlar om korta namn. Det gör det inte här, så det blir bara krångligt.
Trist bara att inte ditt namn får vara efternamnet efterson det ju är du som finns i barnets liv.
Jag har en väninna vars barn inte haft kontakt med sin pappa sedan 8 års ålder - är i dag 22 år - men denne pappa vägrade namnbyte. Helt sjukt att det får gå till så.