• Anonym (Nyfiken)

    Ny som har en hemlig älskare/älskarinna - hur började det?

    Som en direkt följdfråga på tråden "Ni som har älskare/älskarinna fast ni är gifta eller sambo. Hur gör ni?" där det diskuterades hur man höll det hemligt, undrar jag nu: Hur började du och din älskare/älskarinna er hemliga relation?


     


    Anledningen till att jag undrar är att jag inte tycker att det är något man råkar halka in på, åtminstone inte jag. Själv jobbar jag på en arbetsplats där det finns väldigt få av det motsatta könet. Och i alla sociala sammanhang har man ju lite stämpeln "stabil i sin relation" över sig, så för mig känns det inte som något som råkar hända.


    I och med att man är sambo förekommer det inte särskilt mycket uteliv, och när man väl är "ute" vet ju alla de närmaste att man minsann har en relation, och skulle antagligen reagera rätt kraftigt på alla s.k. snedsteg.


    Och att ragga på nätet.... gör folk det? Visst, att leta efter potentiella livspartners är ju populärt. Men att skaffa sig tillfälliga kontakter? Har fått för mig att dessa sajter som är inriktade mot sex och otrohet är antingen lite skumma, eller inte alls fungerar. Typ 99% kåta skumma gubbar och 1% psycho-bitches.


     


    Hur gjorde DU när du fick en älskare/älskarinna? Skrattande


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-17 16:44
    "NI" ska det givetvis stå i rubriken.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-17 16:44
    "NI" ska det givetvis stå i rubriken.
  • Svar på tråden Ny som har en hemlig älskare/älskarinna - hur började det?
  • Anonym (trogen)
    villbusa skrev 2014-11-11 23:55:23 följande:

    Nej den diskussionen får man ju alltid givetvis. Jag tänker inte redogöra för hela situationen, men i korthet så här, jag mår dåligt av att var utan sex under långa perioder, så valet var skilsmässa, eller ordna sex på annat håll. Nu fanns det en del anledningar att faktiskt försöka hålla ihop familjen, så jag valde otrohet under några perioder. Inte för att det är särskilt kul, jag får dåligt samvete. Funkar sexet hemma så avstår jag.

    Dömer inte andra, och tar inte skit för mina val som varit genomtänkta även om de för många säkert är moraliskt tvivelaktiga. I min ungdom var jag själv stark emot otrohet, och jag kan inte säga att jag förespråkar det nu heller, men jag kan också konstatera att livet inte alltid är enkelt, allt är inte svart och vitt, det finns en hel del gråa toner också att hantera......


    Jag förstår inte hur sex kan vara så viktigt att man är beredd att riskera allt och själv må dåligt på kuppen.

    Får man ömhet och kärlek i övrigt och kan kommunicera med sin partner om hur bristen på sex påverkar relationen tror jag att det går att lösa utan otrohet.

    Men jag har aldrig varit i den sitsen så jag vet inte hur det är.
  • villbusa
    Anonym (trogen) skrev 2014-11-12 00:07:14 följande:
    Jag förstår inte hur sex kan vara så viktigt att man är beredd att riskera allt och själv må dåligt på kuppen.

    Får man ömhet och kärlek i övrigt och kan kommunicera med sin partner om hur bristen på sex påverkar relationen tror jag att det går att lösa utan otrohet.

    Men jag har aldrig varit i den sitsen så jag vet inte hur det är.

    Det finns situationer som inte går att prata bort, ohälsa psykisk eller och fysisk, till exempel. Jag tänker som sagt inte redogöra för situationen som ledde till min otrohet. Men jag kan säga att utan den hade vi splittrat familjen i en mycket besvärlig situation för alla inblandade, jag hade helt enkelt inte orkat fortsätt, det fanns inget att förlora. Nu kunde vi istället hålla ihop familjen genom en svår period för att lösa dessa problem vid ett senare tillfälle.... när kraften fanns hos alla inblandade.
    Livet är som sagt inte bara svart eller vitt......
  • vargveum
    villbusa skrev 2014-11-11 23:55:23 följande:

    Nej den diskussionen får man ju alltid givetvis. Jag tänker inte redogöra för hela situationen, men i korthet så här, jag mår dåligt av att var utan sex under långa perioder, så valet var skilsmässa, eller ordna sex på annat håll. Nu fanns det en del anledningar att faktiskt försöka hålla ihop familjen, så jag valde otrohet under några perioder. Inte för att det är särskilt kul, jag får dåligt samvete. Funkar sexet hemma så avstår jag.

    Dömer inte andra, och tar inte skit för mina val som varit genomtänkta även om de för många säkert är moraliskt tvivelaktiga. I min ungdom var jag själv stark emot otrohet, och jag kan inte säga att jag förespråkar det nu heller, men jag kan också konstatera att livet inte alltid är enkelt, allt är inte svart och vitt, det finns en hel del gråa toner också att hantera......


    Sådär är det. Är i samma situation. Gör samma.
  • Anonym (Tantalos)
    Anonym (trogen) skrev 2014-11-12 00:07:14 följande:
    Jag förstår inte hur sex kan vara så viktigt att man är beredd att riskera allt och själv må dåligt på kuppen.

    Får man ömhet och kärlek i övrigt och kan kommunicera med sin partner om hur bristen på sex påverkar relationen tror jag att det går att lösa utan otrohet.

    Men jag har aldrig varit i den sitsen så jag vet inte hur det är.
    Och däri ligger ofta problemet. "JAG förstår inte att sex är så viktigt. JAG tycker det räcker med närhet utan sex". Det är inte bristen i sig utan oförståelsen att brist på sexuell njutning är något man ka må mycket dåligt av. Att man blir nästan förlöjligad för att man är kåt och vill älska med sin partner. Flera här på FL (ni vet själva vilka ni är) verkar nästan stolta över att "JAG klarar mig minsann utan sex". Som att ni vore bättre människor.

    Inte bara att man inte får utlopp för ett behov, man blir också nedtryckt mentalt eftersom den andre inte vill låtsas om att det är ett problem. Man säger att man ska kommunicera, men om den andre inte ens vill diskutera sex eftersom det är besvärligt så väljer man at tiga.

    Sedan hittar man nån som faktiskt VILL samma saker. Ge och få njutning. Man får en bekräftelse som saknas hemma. Inget försvar men jag tror att andelen otrogna som samtidigt är lyckliga i sin relation är ganska få.

    För egen del? Tja, som de flesta andra. Inget sex, ingen vilja att prata om det. Hittade en kvinna som är kåt jämt. Träffats två gånger utan sex, bara oralsex men det kommer bli mer.
  • Anonym (trogen)
    Anonym (Tantalos) skrev 2014-11-14 11:58:25 följande:

    Och däri ligger ofta problemet. "JAG förstår inte att sex är så viktigt. JAG tycker det räcker med närhet utan sex". Det är inte bristen i sig utan oförståelsen att brist på sexuell njutning är något man ka må mycket dåligt av. Att man blir nästan förlöjligad för att man är kåt och vill älska med sin partner. Flera här på FL (ni vet själva vilka ni är) verkar nästan stolta över att "JAG klarar mig minsann utan sex". Som att ni vore bättre människor.

    Inte bara att man inte får utlopp för ett behov, man blir också nedtryckt mentalt eftersom den andre inte vill låtsas om att det är ett problem. Man säger att man ska kommunicera, men om den andre inte ens vill diskutera sex eftersom det är besvärligt så väljer man at tiga.

    Sedan hittar man nån som faktiskt VILL samma saker. Ge och få njutning. Man får en bekräftelse som saknas hemma. Inget försvar men jag tror att andelen otrogna som samtidigt är lyckliga i sin relation är ganska få.

    För egen del? Tja, som de flesta andra. Inget sex, ingen vilja att prata om det. Hittade en kvinna som är kåt jämt. Träffats två gånger utan sex, bara oralsex men det kommer bli mer.


    Lite i försvarsställning där eller?! Vem har sagt att man är bättre för att man inte har samma behov av sex?

    Om din kvinna inte vill ha sex, är ovillig att prata om det eller anstränga sig för att få dig att må bra, varför stannar du kvar?? Barnen mår ju knappast bättre av olyckliga föräldrar som håller ihop.

    Jag inser att min partner har behov som jag har svårt att möta pga hälsoorsaker men jag anstränger mig för hans skull för att jag älskar honom. Så kan jag inte ha sex så kan jag kanske ge ett b-job för att jag vill att han ska må bra.

    Om man inte är villig att kompromissa och anstränga sig i relationen så kan det aldrig bli bra tror jag.
  • Anonym (Tantalos)
    Anonym (trogen) skrev 2014-11-14 12:59:37 följande:
    Lite i försvarsställning där eller?! Vem har sagt att man är bättre för att man inte har samma behov av sex?

    Om din kvinna inte vill ha sex, är ovillig att prata om det eller anstränga sig för att få dig att må bra, varför stannar du kvar?? Barnen mår ju knappast bättre av olyckliga föräldrar som håller ihop.

    Jag inser att min partner har behov som jag har svårt att möta pga hälsoorsaker men jag anstränger mig för hans skull för att jag älskar honom. Så kan jag inte ha sex så kan jag kanske ge ett b-job för att jag vill att han ska må bra.

    Om man inte är villig att kompromissa och anstränga sig i relationen så kan det aldrig bli bra tror jag.
    Det var inte riktat mot dig det där med "bättre människor". Ber om ursäkt om du uppfattade det så. Däremot om man kollar många trådar i forumen "Minskad lust" och "När man inte vill" så kan man förstå att andemeningen är sådan om man läser lite mellan raderna. Det är oftast mer ok att tycka att sex inte är viktigt än att t ex närhet och romantik. "Var romantisk mot din [kvinna] så är chansen större att du får sex". Resonemanget funkar oftast inte åt andra hållet. "Var mer sexuell så är chansen större att du får romantik".

    Jag försökte med ett liknande resonemang mot min partner men det gick inte hem riktigt. Det blir lite dubbelmoraliskt tycker jag. Det är ok för henne att vara ledsen för att jag inte kramar och pussar henne så ofta. Men det är INTE lika ok för mig att vara ledsen för att hon inte vill tillfredsställa mig sexuellt (eller bli tillfredsställd av mig). Då är jag bara en kåtbock som tänker med kuken.

    Vi har blivit itutade att "förhållanden är så mycket mer än bara sex". Många verkar vilja tolka det som att sex är nåt man inte behöver jobba på. "Vill han knulla mer är det hans problem." (Ett direkt citat ur en annan tråd på FL). Det visar på hur oviktigt sex är och att det fortfarande är "fult" att vara kåt.

    Detta är inget försvar, men en anledning till att en situation leder till en fullbordad otrohet.
  • Anonym ((o) trohet)

    Vi gick till rådgivning eftersom jag (kvinna) ville ha närhet och sex. Psykologen tittade på mig och förklarade att det brukar vara mannen som klagar på bristande sex. Jag kände mig förnedrad och sexgalen. Min man sa ingenting men vi gick inte dit fler gånger. Vi har inte älskat sedan flera år. Men jag längtar efter sexuell bekräftelse, helst av honom men i brist på det har jag haft älskare. Otroliga älskare, men jag längtar efter den mentala orgasmen där min man och jag älskar. Behöver inte vara det bästa sexet.

  • Anonym (trogen)
    Anonym (Tantalos) skrev 2014-11-14 15:48:20 följande:

    Det var inte riktat mot dig det där med "bättre människor". Ber om ursäkt om du uppfattade det så. Däremot om man kollar många trådar i forumen "Minskad lust" och "När man inte vill" så kan man förstå att andemeningen är sådan om man läser lite mellan raderna. Det är oftast mer ok att tycka att sex inte är viktigt än att t ex närhet och romantik. "Var romantisk mot din [kvinna] så är chansen större att du får sex". Resonemanget funkar oftast inte åt andra hållet. "Var mer sexuell så är chansen större att du får romantik".

    Jag försökte med ett liknande resonemang mot min partner men det gick inte hem riktigt. Det blir lite dubbelmoraliskt tycker jag. Det är ok för henne att vara ledsen för att jag inte kramar och pussar henne så ofta. Men det är INTE lika ok för mig att vara ledsen för att hon inte vill tillfredsställa mig sexuellt (eller bli tillfredsställd av mig). Då är jag bara en kåtbock som tänker med kuken.

    Vi har blivit itutade att "förhållanden är så mycket mer än bara sex". Många verkar vilja tolka det som att sex är nåt man inte behöver jobba på. "Vill han knulla mer är det hans problem." (Ett direkt citat ur en annan tråd på FL). Det visar på hur oviktigt sex är och att det fortfarande är "fult" att vara kåt.

    Detta är inget försvar, men en anledning till att en situation leder till en fullbordad otrohet.


    Det är ju även jobbigt för den som inte känner lust. Då känner man ju verkligen att det är något fel på en. Och det blir ännu svårare att försöka tvinga fram lusten. Det känns ibland som att de som är dom som vill ha sex inte förstår att det kan vara jobbigt för den som inte har lust.

    Det verkar ju onekligen vara en väldigt känslig fråga för de flesta oavsett vilken sida man befinner sig på. Man vill varken bli anklagad för att vara en frigid torris eller okänslig och sexfixerad.

    Sen tycker jag ju inte att otrohet är ok oavsett skälen till det.

    De flesta på FL som kommenterar såna här saker uttalar sig ju utifrån sina egna erfarenheter och därför är ju deras kommentarer färgade av detta.

    Hur tänker du långsiktigt på din situation. Finns det något lyckligt slut på detta?
  • Anonym (Tantalos)
    Anonym (trogen) skrev 2014-11-14 21:20:30 följande:
    Det är ju även jobbigt för den som inte känner lust. Då känner man ju verkligen att det är något fel på en. Och det blir ännu svårare att försöka tvinga fram lusten. Det känns ibland som att de som är dom som vill ha sex inte förstår att det kan vara jobbigt för den som inte har lust.

    Det verkar ju onekligen vara en väldigt känslig fråga för de flesta oavsett vilken sida man befinner sig på. Man vill varken bli anklagad för att vara en frigid torris eller okänslig och sexfixerad.

    Sen tycker jag ju inte att otrohet är ok oavsett skälen till det.

    De flesta på FL som kommenterar såna här saker uttalar sig ju utifrån sina egna erfarenheter och därför är ju deras kommentarer färgade av detta.

    Hur tänker du långsiktigt på din situation. Finns det något lyckligt slut på detta?
    Visst är det jobbig, men det blir inte bättre av att man inte låtsas om att det är ett problem.

    Långsiktigt finns det ingen lösning som jag ser det. P g a praktiska skäl kan vi inte separera just nu.
  • Anonym (trogen)
    Anonym (Tantalos) skrev 2014-11-14 21:51:13 följande:

    Visst är det jobbig, men det blir inte bättre av att man inte låtsas om att det är ett problem.

    Långsiktigt finns det ingen lösning som jag ser det. P g a praktiska skäl kan vi inte separera just nu.


    Jag hoppas att det inte blir långvarigt då. Så sorgligt att slösa bort tid på att vara olycklig. Livet är för kort för det.

    Känns det spännande och givande när du träffar "den andra"?
Svar på tråden Ny som har en hemlig älskare/älskarinna - hur började det?