. Oj jisses vilken usel mamma jag måste vara då som nästan bara köper kläder på lindex/hm/kapahl(torkar bort en tår)
Vilken trist inställning ni visar upp betr. soc. Jag fick fantastiskt stöd av soc. när f d maken frossade i att skriva anmälningar om det ena och det andra. Snart hamnade alla anmälningarna i "dårpärmen" - soc. hade uppenbarligen erfarenhet av anmälningar, som gick ut på att knäcka en förälder. Vet inte om jag överlevt dessa cirka 10 år utan soc. stöd - i två skilda kommuner.
Förstår ingenting av det jag läser här från flera debattörer. Sådana anmälningar som min f d man gjort har knappast skådats tidigare - soc. i TVÅ kommuner har på olika sätt berättat det. Även polis och skolläkare fick liknande anmälningar. Jag uppges ha levt ett prostitutionsliknande liv i narkotikakretsar, jag lagade inte mat åt vårt barn, jag skulle vara psykiskt sjuk, barnet skulle vara klädd med kläder fulla av ingrodd smuts när det hämtades på dagis på fredagen, eftersom jag bara hade dusch kunde jag inte hålla barnet rent osv osv,
Och jag har alltid blivit bemött med RESPEKT. Ett telefonsamtal eller brev om att anmälan inkommit, ett besök hos myndigheten och/eller ett hembesök - förekommande fall en utredning.
ALDRIG har någon frågat vad eller när vi äter, hur ofta barnet duschar och annat som ni beskriver! Antar att förskolan, senare skolans svar på soc. frågor räckte?
Bostad är bra att ha, minns jag att någon nämnde i samband med en vårdnadstvist - arbete inte avgörande på något sätt. Det kan ha varit när jag varslades i lågkonjunktur.