Sambon vill inte längre -- relationen håller på att krascha

fast barnen ska ju inte behöva bli indragna i någon som helst intrig så det är ett väldigt onödigt svar tycker jag...

Man blir inte mer sugen för att ens partner dammsuger, handlar eller sköter tvätten.

Jag har pga olika omständigheter hamnat i en lååång period där jag inte känner minsta lilla sexlust. En liten del av ansvartet för det lägger jag på min man, men mestadels har det andra orsaker.
Hur som helst sörjer jag min förlorade lust, och jobbar dagligen på att försöka lösa problemet. Jag pratar med min man om det, jag vill att han ska förstå att jag visst VILL ha sex, men att kroppen inte reagerar som jag skulle önska. Vi lever ett jämställt liv, både jobbmässigt, ansvarsmässigt och ekonomiskt. Och vi tar i varandra, busar, retas, pussas, kramas, sover tätt omslingrade.

TS kvinna verkar tycka att han är ett aber i hennes liv. Och av det TS berättar är hon inte intresserad av att tycka något annat. TS är värd en partner som inte förnedrar honom som hon gör.

Men jag tycker inte att man ska säga något till sina barn om den andra föräldern när man berättar att man ska skiljas. Barnen behöver inte veta personliga detaljer om skilsmässoorsaker. Men det är mycket viktigt att de får höra, gång på gång, att det inte beror på dem att föräldrarna skiljs. Och även om den andra föräldern snackar en massa skit, får man inte sjunka lika lågt.

Kanske inte. Men jag blir definitivt mer osugen på att ha sex om jag har en partner som inte tar sin del av ansvaret för vårt liv och ser vad som måste göras utan mest glider med som en tonåring. Vem vill ligga med familjens vuxna barn liksom?

Jag tänkte ett steg längre, att även om det där med fördelningen av arbetet i hemmet fungerar, finns det inget som säger att man vill/kan/ids ligga.
Jag skulle inte leva ihop med någon som inte tog sin del av ansvaret för vårt hem/liv.

Jag tror på intet sätt att problemet ligger hos dig. Det är inget fel på dig utan snarare fel på hennes självbild, självinsikt och självförtroende.

Det låter lite som att det kanske är dags för att gå skilda vägar för er, men jag förstår att man vill försöka kämpa med så mycket i baggaget samt att ni har barn ihop.

Kan du försöka få henne att då och då "känna" sig som kvinna igen? Ge henne komplimanger, bjud ut henne på date och lämna barnen hos en barnvakt. Kanske behöver hon komma ut ur föräldrabubblan lite och hitta tillbaka till sig själv och hitta tillbaka till dig? Kan ni kanske åka på en weekend ihop utan barnen? försök att få henne att känna sig mer uppskattad! Hon kanske känner sig osexig, okvinnlig och allt det där efter graviditeerna? Ta in en natt på hotell i er egen stad, ät gott och drick gott, klä upp er, det kanske kan få henne att förstå att hon inte bara är mamma.

Funkar inte detta tycker jag du ska köra hårt mot hårt. Få henne att förstå att hon kommer tillslut att försaka ert förhållande om hon inte släpper in dig. Ingen mår bra över att känna sig så ouppskattad. Berätta att du tänker lämna henne om hon inte är beredd att arbeta på relationen tillsammans med dig.

Lycka till!!

Nej man blir ju sådär måttligt kåt av att dra hela lasset hemma och bo ihop med någon bekymmerslös halvtonåring. 
Vi var nära skilsmässa här eftersom min sambo inte förstod alls vad som behövde göras i ett hem, än mindre gjorde det och jag var mest arg, bitter och utarbetad.

Nu är det väldigt annorlunda och attraktionen kom tillbaka när jag började se min  man som en ansvarstagande vuxen man som tar hand om sin familj istället för som en jävligt lat tonåring som lät mig slita ihjäl mig medan han ägnade sig åt sina hobbies.  

Mitt inlägg hade inget med manligt och kvinnligt att göra. Jag anser dock att varje individ ska försöka sitt bästa. Om han känner att han har gjort allt kanske det är dags att gå vidare.

Nu var det ju TS jag gav råd eftersom att det var han som skrev tråden. Hade det varit TS sambo som bett om råd hade hon fått tipset att försöka arbeta på sin lust och bättra sitt beteende gentemot mannen.

Jag kan ju knappast ge TS rådet att Hans sambo ska jobba på lusten. och ts frågade ju vad han ska göra. Han kan inte tvinga henne att ändra sig men däremot försöka hjälpa henne att bryta den onda cirkeln. Det kan ju faktiskt vara så att TS sambo inte beter sig på det här viset för att hon tappat intresset för TS, utan snarare för att hon tappat sig själv, speciellt då allt detta kom i samband med barnens födsel.

Dessutom är det alltid bra att visa extra uppskattning för varandra. Gör man inte det så dör relationen tillslut. Extra viktigt att tänka på det när man har barn då det inte kommer spontant på samma sätt eftersom att tiden sällan finns.

Tror att det kommer att sluta i rätten för vårdnaden om barnen, som #84 skrivit måste du visa upp att du tagit ansvar för barnen, gärna med vittnesmål från BVC, förskola osv. 
Tänkte tipsa om en sida där man kan få råd : www.pappamanualen.se/index.html

Du kan även kolla in Daddys blogg på www.daddys-sverige.com/daddys-blogg.html

finns även länkar till fler bloggar av och med andra fäder i liknande situation.

Hoppas att det inte blir så extremt som jag tror men bättre att vara förberedd än svära efteråt.

Lycka till

Känner igen detta!
Vill du må OK så sluta tråna efter henne. Sluta tänk en sexuell relation med henne. Du har en uppgift att ta hand om dina barn och dom behöver sin mamma så ta hand om henne också, även om hon inte längre är en del av sexuell relation. Se henne som en god vän som har något viktigt att göra tillsammans.

När jag väl bärjade tänka så här blev livet mycke lättare!

SvenS