Anställningsintervju - fängelsedom för dråp!!

Dråpet var jag som stack kniven i min sambo när han misshandlade mig..... efter 5 års fysisk och psykisk misshandel så fick jag nog....

Eftersom jag stack den i ryggen på honom sa åklagaren att det var uppsåtligt.....  jag var nykter och drogfri....

Det är det jag har. Och man har en spärr. Hade du åkt dit för självförsvar hade jag förstått...men inte dråp.

Naw, visste att folk skulle vara så förstående mot ts när hon är kvinna och blivit misshandlad av sin man. Men hade det varit tvärtom kan jag garantera det låtit annorlunda här inne!!!

Jag tolkar det som att om ts blev provocerad tillräckligt att döda sin partner, så kanske hon skulle bli det efter några år på jobbet också?

Det kan man aldrig veta innan. Jag tycker man ska vara ärliga med såna här saker. Risken finns att man ändå får lämna in utdrag ur brottsregistret och då syns det ju ändå, så varför ljuga. Det är som det är, inget som ts kan ändra på nu.

Läs igen. Jag tycker ingenting. Jag ger en tolkning av en annan persons inlägg.

Läs igen. Jag tycker ingenting. Jag ger en tolkning av en annan persons inlägg.

Måla fan på väggensyndromet. Det finns en risk att man börjar tolka in en mängd tecken på misshandel och osanna påståenden som är ens egna åsikter ( osäkerhet hos förälder tyder på att han gjort något olagligt tex.) och för säkerhets skull omhändertar barnen trots att omgivningen och sjukvårdspersonal anser att allt är normalt. Alternativt låter man våldet pågå tills misshandeln accelererat för långt innan man ingriper. Så som man läst om socialens handlande så finns det barn till misshandlare som aldrig får hjälp innan de dödas. Man kan ju fråga sig hur TS stod ut under misshandeln, gjorde hon anmälning till soc + polis och fick kalla handen när hon bad om hjälp, eller tog hon bara alla slag lät våldet pågå av rädsla att det skulle bli värre om hon lämnade relationen.

Det är sant att TS skulle bli provocerad i sitt yrke och ha svårt att kontrollera sina handlingar. Nedsatt bedömningsförmåga har hon ju haft, hur ska man veta att hon har god bedömningsförmåga ifall hon är beredd att ljuga i ett pressat läge. Jag tycker TS ska tala med en psykiatriker som är specialist inom kriminalitet och misshandelsoffer och jobba utifrån det hur hon framdeles borde bedöma situationer där hon blir provocerad eller hur hon bemöter klienter. Om hon själv ljuger kan hon tro att alla klienter ljuger. Se bara hur lättprovocerade vissa är här. Soc kan vara verkliga svin ibland, göra bevisbara lagstridiga beslut. OCH ljuga om det.

Vi har kontaktat advokat och ärendet är överklagat. Soc här lyssnar inte på läkare och psykiaters friskhetsintyg. Man ska inte ljuga i ett pressat läge men soc. gör det och underhåller sanningar pga sina felaktiga bedömningar. Vi ska hoppas att sanningen kommer fram till sist. Jag skulle inte vilja ha ts till den där positionen, jag tvivlar starkt på hennes bedömningsförmåga. Det finns en orsak till varför man ska visa brottsregister. TS Försök få ett utlåtande om din psykiska hälsa i nuläget ifall du vill ha jobbet, och inga lögner.

Enligt mig beror det HELT på omständigheterna kring dråpet. Om TS högg kniven i sin man för att det slog slint, för att "ge igen" eller dylikt, är hon inte lämplig som socialsekreterare. Men var det snarare i självförsvar borde hon inte ha suttit inne öht. Visst borde man lämna relationen innan det går så långt, men det är som bekant inte alltid så lätt. Han kan ha hotat med allt möjligt.

Poängen är att socialsekreterare ibland utsätts för pressande situationer. De går inte att jämföra med misshandelsrelationer, men kan vara nog så tuffa. Då måste man ha både lugn och impulskontroll etc. Men gäller det nödvärn kan alla människor agera i affekt. Kanske var det detta som hände TS?

"Hellre döda än dödas" är en helt normal, uråldrig mänsklig reaktion, utan den skulle vi inte överleva. Det betyder inte att det är OK att ha ihjäl någon, men det beror som sagt på omständigheterna. 

Nu är jag tillbaka, intervjun gick jättebra enligt mig

Jag träffade chefen samt en medarbetare från gruppen som ställde en massa frågor.. och givetvis kom frågan jag fasat för.... vad jag hade gjort under de åren som  var borta i mitt CV...

Jag sa: jag hade levt ett liv med svår fysisk och psykisk misshandel från min sambo som eskalerade och slutade med att jag var tvungen att använda våld som försvar... som innebar att min sambo avled. Jag blev dömd och ahr avtjänat mitt straff.... jag ångrar inte min handling för den var nödvändig i det läget... jag önskar däremot att jag ahde haft samma styrka i mig själv som jag har idag, för då hade utgången blivit helt annorlunda...

De frågade en hel del kring detta och jag svarade så bra jag kunde....

De sa att jag var den sista av 4 st som de intervjuat och de ska höra av sig till veckan om hur de hade bestämmt...

Jag frågade: har min historia gjort att ni redan nu har avpolletterat mig, var ärlig så jag vet om jag ska vara spänd på ert svar eller om jag kan hoppas.

Chefen sa: visst är det en tuff historia du har, men det är länge sedan och du har visat med dina svar att du har bearbetat det bra... så det är inget du behöver vara orolig för..vi uppskattar att du varit ärlig och vi ska ringa dina referenser och vi hör av oss senast onsdag.

Det kändes jättebra            

Kul för dig om det går bra, men du har fått din historia att framstå som du handlade i självförsvar och det är du inte dömd för, du är dömd för dråp.