Kan särkullebarn bli arvslösa?

En fundering i ditt räkneexempel, så hur mycket finns på mannens eget konto och det gemensamma kontot, alltså på respektive?

Jag förstår inte riktigt var du får 25% ifrån?

Testamente där 50% går till änkan och 50% till barnet, så barnet får 50% av det som står på mannens bankkonto, och 25% av det som står på det gemensamma kontot.

Dvs säg att mannen har 5000 kr på sitt konto, och det står 5000 kr på det gemensamma kontot. Då i ditt räkneexempel får barnet 50% av 5000 kr (mannens konto) = 2500 kr. Samt 50% av mannens del i det gemensamma kontot. Dvs 5000/2 = 2500 kr är mannen del, 50% av det är 1250 kr och går till barnet.
Barnet får totalt 3 750 kr.

Är det 1000 kr på mannens privata och 9000 kr på det gemensamma blir siffrorna annorlunda, då blir det 500 kr respektive 2250 kr = 2750 kr som barnet får.

Övrigt så  hälften av de gemensamma ägodelarna + det som är skrivet på den avlidna skall delas upp utefter  testamentet ja.

Hälften av de gemensamma ägodelarna kommer anses vara mannens. De ingår i det arv han efterlämnar. Det delas 50 - 50 mellan barnet och änkan utefter testamentviljan. Dvs barnet får totalt 25% av alla gemensamma tillgångar.

Allt som är skrivet på mannen ingår i arvet han efterlämnar. Det delas lika mellan änkan och barnet, dvs barnet får totalt 50% av mannens privata tillgångar.

Vad gäller skriva saker på änkan så generellt sett så ja tyvärr. Dock, om det skrivits över saker kort innan döden, eller i uppenbar mening att undanhålla arv, eller om det ses som förskott på arv och påverkar barnets laglott så kan det ogiltigförklaras. Men det beror väldigt mycket på omständigheter och när det gjordes osv.

Om det te x i samma stund som mannen fick besked om cancer och att han hade två månader kvar att leva börjar skrivas över tillgångar på hustrun, och han t ex skriver över 2-miljonervillan på henne. I övrigt efterlämnar han som i ditt exempel. Då bör barnet bestrida det å det bestämdaste. För då kommer det tveklöst ses som förskott på arv till änkan, OCH det som finns kvar är inte tillräckligt för att motsvara arvslotten om huset inte skrivits över. Hade huset stått kvar på båda hade barnet ärvt 25% av huets värde, dvs 500 000 kr + de delar av bankkonto som diskuterats ovan. Nu får barnet betydligt mindre.

Däremot, om exakt samma scenario som ovan, maken skriver över huset på hustrun MEN efterlämnar ett pengaarv så att barnet kan få ut 500 000 kr. Då är överskrivningen av huset helt okej.

Om maken skrev över huset på hustrun för 10 år sen, då är det däremot betydligt svårare för barnet att göra ett dugg åt det.

Så det kan bli väldigt olika situationer.

Men ja, man kan göra särkullsbarn, eller för den delen biobarn, arvslösa genom att se till att efterlämna ett närmast tomt dödsbo. Om man gör det på ett sätt som håller juridiskt.

Det är ju i sak oväsentligt vem som står på konton m.m. i.o.m. detta. Detta eftersom gifta har giftorätt i varandras egendom om det inte finns något annat avtal. Det innebär att gifta ”enbart” har rätt till hälften var av värdet på boets alla tillgångar efter avdrag för skulder - även sådant dom skaffat var för sig före äktenskapet. Kvarvarande 50% får den avlidnes barn.  

Angående ett testamente innebär det inte per automatik att ett särkullbarn blir arvslös. Bara om dödsboet understiger 4 basbelopp (den s.k. basbeloppsregeln) kan ett särkullbarn bli helt arvslös.

Den raden lyckades jag missa! Den om huset osv INTE undantagits som hustruns enskilda egendom.

Intressant läsning, och tack för utförliga förklaringar, men med de sista två kommentarerna tolkar jag det som att detta endast kan hända om det handlar om "Enskild egendom", men jag är inte så säker.

Tittade bla. på skatteverkets sida http://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc8000113981/kap06.pdf
och försöker förstå men blir inte klok på det.

Bland annat citatet
"Hade Anna som alternativ begärt att få behålla allt sitt giftorättsgods enligt 12 kap. 2 § ÄktB hade hon inte behövt avstå från något av sitt giftorättsgods."
säger mig att man kan undanhålla arv - trots att det inte är enskild egendom.
 

Det du citerar handlar om makar utan barn, där maken testamenterat allt han har till kyrkan.

Så, det ni säger, kort sagt, är att paragraf 12:2 är bara användbar i fallet som jag beskriver om det skulle finnas "enskild egendom".
Och om endast änkan är skriven på lagfarten på fastigheten, så är det inte automatiskt "enskild egendom"?

Det finns nog inte något annat område i livet som jag känner mig så fruktansvärt obildad, som när det gäller arvsrätt. :P

Menar du att det inte går att åberopa 12 kap. 2 § ÄktB om det finns gemensamma barn eller vad menar du?

Nej att exemplet där maken testamenterat bort allt inte är förenlig med ett ex med ett särkullsbarn. Det går inte att testamentera bort ett barns laglott.

Nej det går naturligtvis inte. Men finns det inget i boet att ärva så finns det inte. Och exemplet från Skatteverket är tillämpbart på situationen med särkullbarnet likväl som med ett testamente till kyrkan. Änkan kan åberopa 12:2 oavsett hur arvsläget ser ut för den som  avlidit.

Japp. Det verkar vara precis som ardath bay skriver.
Var på förberedande möte inför arvsskiftet och änkan gjorde det jag misstänkte och åberopade 12.2 för att hon inte "har råd" att lösa ut arv till oss två särkullbarn.

Detta finns i boet:
- Huset, bilen och bankkonton är skrivna på änkan med ett värde på 2 miljoner (ingen enskild egendom)
- Gemensamma bankkontot 8000kr
- Makens bankkonto ligger på 2000kr.

Boupptecknaren menar att
- Änkan behåller 2 miljoner + hälften av  det gemensamma bankkontot på 4000kr
- Makens tillgångar på 4000+2000kr skall delas enligt testamentet: 50% till änkan och 50% delas på mig och min syster.
Det innebär att jag och min syster ärver  1500kr var.
(räkneexemplet är något förenklat men speglar verkligheten)

Så änkan går glatt ut med 2.007.000kr
och vi särkullbarn sitter med 1.500kr var.

Detta känns inte riktigt rättvist.
Bostaden skaffade min far och änkan gemensamt, och de skrev då endast hennes namn på lagfarten, så detta var väl planerat.  
Innan de flyttade till sitt gemensamma hus bodde de i ett annat hus där endast min far stod som ägare, och detta hus såldes i samma veva.
Jag tror inte att änkan hade med sig några större egna pengar in i boet då de gifte sig. Änkan har aldrig arbetat och det var min far som försörjde dem båda om det spelar någon roll.

Finns det någon möjlighet att överklaga 12.2? Och är det realistiskt i såfall?

Tacksam för svar!

Ska tillägga att inköpet av den gemensamma bostaden gjordes för över 10 år sedan.

Hej,

Jag har varit änka i 3 månader efter 35 års äktenskap.
Jag hade redan 2 söner från mitt första äktenskap.
Vid bouppteckningen fick jag veta att mina barn kan bli arvlösa efter mig.

Jag har arbetat hela mitt liv som lärare och har haft paralelt  mitt företag som språkkonsult  i många år.(slutade just 2016 (76 år gammal) p g a min mans insjuknande.

Vi har köpt vårt hus, vår bil, husvagn, möbler mm; alltid  delat lika: 50% var.

Trots allt detta skall mina barn blir arvlösa och mina mans syskon får ärva i stället.

Då berättade en jurist för mig att paragrafen 12:02 ? kan avgöra saken i mina barns favör då jag hade sparat mer pengar  än min man. Slut siffra visade sig att jag hade några hundra tusen mer än han. 

Jag vet inte hur detta fungerar men jag hoppas på rättvisan.

Stämmer detta? Kan ni vara snälla och svara mig.  En mycket orolig mor.

Tack på förhand
Maria

Jag förstår inte riktigt? Har din man testamenterat till sina syskon? Annars ärver du i regel din man, och dina barn ärver sen i sin tur dig. Dina barn har ingen arvsrätt om din man inte adopterat dem eller testamenterat direkt till dem. Bara om man dör ogift utan barn ärver föräldrar/syskon om det inte finns testamente som säger annat.