Pappatrubbel...

Nu är det slut med att "ursäkta mig för" Jag är helt bokstavligt talat trött på allt som rör honom, jag är trött på hans sätt att bete sig, jag är trött på att det bara är jag som ska sköta allting, jag orkar inte hur mycket som helst.. Bollen ligger hos honom och vill han ha kontakt med henne så får han det om hon vill. Och det ska finnas regelbundenhet i deras umgänge, för hennes skull. Jag har gått igenom mycket skit, jag har blivit kallad usel mamma blandannat för att jag enligt honom har gått till läkaren för minsta lilla, den gången hade hon öroninflammation.. Det har alltid varit något när vi har gått till läkaren förutom återbesöken efter öroninflammation, halsfluss osv. Ja, herregud. Nu ska allt ordnas upp och jag kan låta ego hör inte av mig till honom om det nu inte skulle vara något allvarligt och hon inte säger att hon vill prata med pappa. Nej, nu är det bra. Jag vill ha en glad, framåt och positiv tjej JÄMT som jag brukar ha annars bortsett från lite trots :)