Vill byta jobb (är sjuksköterska), men vad ska jag göra istället? Vad jobbar DU med?

Åhh, alla mina sjuksköterskekollegor som har det så besvärligt där ute. Jag vet precis hur ni tänker och känner, tror jag. Fast för mig är sjuksköterskeyrket även lite som ett gift, jag gillar det. Och gillar det inte.

Det tog många år för mig innan jag kunde koppla av, känna mig säker, jobba på, ställa krav på chefen, säga i från, säga upp mig, byta jobb och söka tills jag hittade något som fungerade bra för mig. Det är svårt och jättetufft att ha stort ansvar som vi har, litet inflytande, liten lön och liten status. För visst tröstar mer pengar och uppskattning. Om inte annat kan man ha råd att gå ner i arbetstid, utan att bli totalt bankrutt.

Jag har varit på väg att byta karriär, men har kommit tillbaka till sjuksköterskeriet. Till er som är tveksamma och tycker avdelnings-arbetet stinker kan jag bara säga: BYT, för ja, avdelnings-arbetet är löjligt överbelastande. Man kan ju jobba sig gråtfärdig och empatilös och komma hem och skrika åt man och barn, alternativt om man inte har barn, sitta och stirra tomt framför sig och tillbringa resten av kvällen på toa för att magen pajar.

Så, vad jag vill rekommendera är att byta jobb. Någon gång måste sjukhusen fatta att det är löjligt att varje år låta nyfärdiga sjuksköterskor bemanna hela medicin- och kirurgiavdelningar och 12 månader senare är alla borta för jobbet är så tungt. Läs något annat, åk till Norge, jobba med dialys, psykiatri, mottagning eller något annat där man inte blir till ett vrak.

Lycka till alla, och jag tror att det kommer att bli värre innan det blir bättre, vilket ju faktiskt innebär att det någongång kommer att bli bättre.

Jo, men det är väl så  nu för tiden att jobba på avdelning är inget man orkar med i länden, mår bra av eller vill göra. Jag tror man måste satsa på mottagning, specialistutbildning eller helt enkelt göra något annat. Att jobba på vc som grundutbildad tyckte jag var ganska så icke-stressigt och väldigt lite kroppsvätskor, död och ångest. Hur som helst, ha ett jobb som ger en ångest att gå till funkar inte, hitta något annat medan du funderar, för jag tror det är svårt att tänka konstruktivt när man har ågren.

Jag tycker att du skall lugna dig lite och försöka bena upp din situation. Det låter inte som du mår strålande direkt och det kan ju bero på jobbet och annat med.

Jag tycker att du skall fundera på hur du egentligen mår. Har du alltid sådan här prestationsångest och dåligt självförtroende? Eller är det något som kommit relativt nyligen? Behöver du tala med någon? Behöver du gå ner i arbetstid? Gå till doktorn?

Jag tycker också att du skall ta ett samtal med din chef och berätta hur du känner och har det. Du kan vara säker på att dina kollegor också tycker det är jobbigt, och om du vill kan du ju prata lite med dem själv och sedan tala med chefen och undersöka vad hon/han kan göra för att förbättra situationen.

Jag tror att du bara skall ta ett djupt andetag och tänka att det inte är du som är konstig. För du verkar bara mänsklig.

Nej, din sambo kan kanske inte förstå helt, men det var nog bra att berätta för någon. Alltså, visst är det så att alla känner ångest, men onekligen är en del mer drabbade. Ångest är ju väldigt jobbigt, dock verkar ju din ligga runt jobbet och ditt känsla av självvärde. Jag tror att det kan vara bra att söka någon form av behandling, för din egen skull, för att må bättre och utvecklas vidare. Och för att slippa må dåligt innan jobbet.

Och, tyvärr är det ju ganska påfrestande att vara sjuksköterska. I bland tänker jag att vi är en kår av delvis kontrollfreakar och "duktiga" flickor som får bekräftelse av andra att vi duger. Och så arbetsmiljön och tempot på det, så är det ju i bland konstigt att vi orkar gå till jobbet alls???

Vad bra att du har tagit tag i det. Det skall ju inte bara vara plågsamt att jobba. Jag tror och hoppas att det blir bättre för dig nu.