• Med dinosaurie

    Trespråkighet

    Hej!

    Vi väntar barn och har svårt att bestämma oss för hur vi ska göra med barnets språkinlärning. Vi har tre språk och alla tre är viktiga för barnet att lära sig. Vi bor i Sverige så svenska är självklart. Vi pratar engelska med varandra hemma då min sambo inte kan svenska. Och så har vi hans språk, som inte jag kan. Om barnet inte kan min sambos språk kommer det inte kunna prata med äldre släktingar och överhuvudtaget är språket väldigt viktigt för min sambo för hans nationella identitet. Så inget går att välja bort.

    Först funderade vi på att inte lära barnet svenska, i och med att vi bor i Sverige och vi tor att det kommer komma naturligt ändå via dagis, tv och samhället i stort. Men nu har vi kommit fram till att vi eventuellt kommer att flytta till min sambos hemland i framtiden och då är det ju tvärtom svenskan som är viktig.

    Är det någon som har samma situation och har några tips eller tankar?

  • Svar på tråden Trespråkighet
  • Seven Costanza

    Oj så långt det blev! Jag tycker flerspråkighet är oerhört intressant så jag hoppas du orkar läsa .

  • livetlycka

    Vi har 3 språk: svenska, engelska och ryska. Min sambo vet inte ryska(några ord, fraser) och jag pråtar svenska bara liten(as you see) :)) Vi pråtar engelska med varandra. Jag försöker pråta med vår 4 mån. barn på ryska, men ibland jag blandar alla tre. Eftersom jag vill att min sambo förstås vad talar vi med dotter. Det är ganska svårt. Orolig. Hur är det för barnet? Jag hörde att det kan finnas en fördröjning i språkutvecklingen?

    Ursäkt för min svenska. Försöker kommunicera. Glad

  • Nikki81

    Hejsan!

    Intressant trad! Jag maste lasa artikeln du rekomderade Seven Constanza!

    Jag har ingen forskning jag kan dela av mig med men kan ge dig lite exempel pa hur det ar for oss och nagra av mina vanner.

    Jag bor i ett engelsksprakigt land och talar endast svenska till mina barn. Sambon talar bara engelska. Nu ar min son 3.5 ar och han pratar bada spraken nastan lika bra. Han kan ibland slanga in ett ord pa det andra spraket om han inte kan det (hander mest pa svenskan och nar han ar upprord) tex Ar han 'still' blot?

    Nar sonen var bebis markte jag pa den svenska mammagruppen att vissa av de aldre tva sprakiga barnen bara talade engelska men alla forstod svenskan. Jag upptackte dock att de barnen antingen gick manga dagar pa dagis eller att den svenska foraldern blandade engelskan och svenskan. De barnen som talade bast svenska hade mammor som var valdigt konsekventa med att bara tala svenska. Sa jag bestamde mig for att bli en av dem och det har fungerat bra. Jag pratar endast engelska till min son nu om han har en kompis hemma hos sig och jag pratar till bada. Min sambo tycker, liksom jag, att det ar viktigt att han far hora sa mycket svenska som mojligt sa han har vant sig vid att han oftast inte forstar vad vi pratar om. Han brukar 'stanga av' men om han forsoker hanga med sa har han oftast ett humm anda.

    Jag har aven en van har vars barn far tre sprak. Hon har svenska foraldrar men vaxte upp i ett fransktalande land. Sa hon och hennes man pratar franska ihop, pappan pratar franska till barnen, hon pratar svenska till barnen (vilket hon pratar lika bra som svenskar som vaxt upp i Sverige) och sa far barnen engelska har. Hennes son ar nu 4.5 ar och pratar alla tre spraken. Franskan ar den han ar bast pa och han ligger nog en bit efter med svenskan om man skulle jamnfora med svenska barn i samma alder. Men han pratar det och forstar allt. Engelskan pratar han ocksa med en fransk dialekt. Men den kommer nog att forsvinna nar han borjar skolan. Nar jag var dar forra veckan borjade han tex att beratta nagot for mig pa franska da jag sa att jag inte forstod utan han maste prata svenska istallet. Han bytte pa en gang och fortsatte att beratta det for mig pa svenska istallet. 

    Min son borjade skilja pa spraken nar han narmade sig 3ars aldern. Han kunde da saga mamma sager sa har och pappa sager sa har. Vi kallar det an sa lange mammas sprak och pappas sprak. Ett par ganger har jag sagt pa skoj nagot till min son pa engelska. Han har da tittat pa mig och skrattat och sagt 'Nej mamma inte sager sa" Nar jag fragat hur jag sager svarar han med det ratta ordet.

    Jag tror absolut att det stammer som der redan namts ovan att det basta ar att prata det spraket man hanterar bast och sedan vara konsekvent. Inte gora en massa undantag for att man inte vill forolampa andra for att man talar ett annat sprak till sitt barn framfor dem.  Och inte blanda spraken. Det kanner jag ocksa nagra som gjort och deras barn har bara blandat en massa sa att de tillslut gett upp och satsade pa ett sprak. Sedan verkar det aven vanligt att tva-tre sprakiga barn tar lite langre tid pa sig att prata langre meningar (nu ar ju barn sa olika enda i sprakutvecklingen). Men tank dig sjalv att de barnen har dubbelt eller i erat fall trippelt sa manga ord att lara sig sa det ar bara sjalvklart att det skulle ta lite langre tid an om han/hon bara hade ett sprak. Jag kande mig ibland dum nar min son var 1 ar och borjade prata och han pekade pa nagot och sa det pa engelska. Han fick aldrig det upprepat av mig utan jag sa istallet 'Ja det ar det, det ar en (och sa det svenska ordet)'. Men nu i efterhand fungerade det bra! Han larde sig orden anda pa bada spraken!

    Lycka till! 

  • MissNewIdentity

    Vi bor i Tjeckien, jag är svensk och min sambo är från Skottland. Jag pratar alltid svenska med vår son, min sambo pratar engelska med honom (och det gör vi med varandra också). Tjeckiska kommer att lära sig så fort han börjar på dagis och skola. 
    Precis som någon annan skrev, det rekommenderas att båda föräldrarna pratar sitt modersmål med barnet. 


    Gör om, gör rätt.
  • MissNewIdentity
    Med dinosaurie skrev 2012-04-03 22:23:18 följande:
    Alltså introduceras egentligen alla tre språken på samma gång? Går det bra för ett litet barn, blir det inte förvirrande? För även om vi inte pratar engelska med barnet specifikt kommer det ju alltid att finnas i hemmet.  Men barn är väl bra på att lära...

    Hannah76, jag förstår inte vad du menar?
    För barn som växer upp i ett flerspråkigt hem kommer talet oftast något senare. Dock börjar de tala oftast tala samtliga språk samtidigt, och klarar dessutom av att hålla isär dem! T.ex mamma pratar man med svenska och pappa pratar man med på engelska. Enda gången det brukar blandas ihop är när barnet bara vet ett ord på ett av språken. 
    Gör om, gör rätt.
  • Mrs Moneybags

    Prata inte engelska med barnet om ni inte har det som modersmål. Det blir så fel om man lär sig fel från början... Alla rön som jag läst om råder föräldrarna att bara prata sitt modersmål med barnet. Engelskan kommer ju på köpet ändå.

  • zannahh

    Vi bor i Sverige, jag är svenskfödd, min sambo är född i Finland (men bott i Sverige i 30 år), och vår son är gravt hörselskadad.
    Vi pratar svenska med varandra, sambon pratar finska med sonen, och vi kombinerar talet med svenskt teckenspråk.
    Han förstår alla språken lika bra, pratar inte mycket än (2 år), men det språket han talar bäst är teckenspråk. Han går även på teckenspråk / talad svenska förskola för dova & hörselskadade.

    Vi vet att finskan kommer bli det sämre språket, men nu när läget är som det är, så behöver sonen teckenspråk och talad svenska bäst. Förhoppningsvis kommer han kunna lära sig engelska också, då kommer han bli 4-språkig.

    Barn är fantastiska på att lära sig! Han lär sig teckenspråk betydligt lättare än vad jag & min sambo har gjort.       

  • Mrs Moneybags
    Nikki81 skrev 2012-04-04 07:31:04 följande:
    Hejsan!

    Intressant trad! Jag maste lasa artikeln du rekomderade Seven Constanza!

    Jag har ingen forskning jag kan dela av mig med men kan ge dig lite exempel pa hur det ar for oss och nagra av mina vanner.

    Jag bor i ett engelsksprakigt land och talar endast svenska till mina barn. Sambon talar bara engelska. Nu ar min son 3.5 ar och han pratar bada spraken nastan lika bra. Han kan ibland slanga in ett ord pa det andra spraket om han inte kan det (hander mest pa svenskan och nar han ar upprord) tex Ar han 'still' blot?

    Nar sonen var bebis markte jag pa den svenska mammagruppen att vissa av de aldre tva sprakiga barnen bara talade engelska men alla forstod svenskan. Jag upptackte dock att de barnen antingen gick manga dagar pa dagis eller att den svenska foraldern blandade engelskan och svenskan. De barnen som talade bast svenska hade mammor som var valdigt konsekventa med att bara tala svenska. Sa jag bestamde mig for att bli en av dem och det har fungerat bra. Jag pratar endast engelska till min son nu om han har en kompis hemma hos sig och jag pratar till bada. Min sambo tycker, liksom jag, att det ar viktigt att han far hora sa mycket svenska som mojligt sa han har vant sig vid att han oftast inte forstar vad vi pratar om. Han brukar 'stanga av' men om han forsoker hanga med sa har han oftast ett humm anda.

    Jag har aven en van har vars barn far tre sprak. Hon har svenska foraldrar men vaxte upp i ett fransktalande land. Sa hon och hennes man pratar franska ihop, pappan pratar franska till barnen, hon pratar svenska till barnen (vilket hon pratar lika bra som svenskar som vaxt upp i Sverige) och sa far barnen engelska har. Hennes son ar nu 4.5 ar och pratar alla tre spraken. Franskan ar den han ar bast pa och han ligger nog en bit efter med svenskan om man skulle jamnfora med svenska barn i samma alder. Men han pratar det och forstar allt. Engelskan pratar han ocksa med en fransk dialekt. Men den kommer nog att forsvinna nar han borjar skolan. Nar jag var dar forra veckan borjade han tex att beratta nagot for mig pa franska da jag sa att jag inte forstod utan han maste prata svenska istallet. Han bytte pa en gang och fortsatte att beratta det for mig pa svenska istallet. 

    Min son borjade skilja pa spraken nar han narmade sig 3ars aldern. Han kunde da saga mamma sager sa har och pappa sager sa har. Vi kallar det an sa lange mammas sprak och pappas sprak. Ett par ganger har jag sagt pa skoj nagot till min son pa engelska. Han har da tittat pa mig och skrattat och sagt 'Nej mamma inte sager sa" Nar jag fragat hur jag sager svarar han med det ratta ordet.

    Jag tror absolut att det stammer som der redan namts ovan att det basta ar att prata det spraket man hanterar bast och sedan vara konsekvent. Inte gora en massa undantag for att man inte vill forolampa andra for att man talar ett annat sprak till sitt barn framfor dem.  Och inte blanda spraken. Det kanner jag ocksa nagra som gjort och deras barn har bara blandat en massa sa att de tillslut gett upp och satsade pa ett sprak. Sedan verkar det aven vanligt att tva-tre sprakiga barn tar lite langre tid pa sig att prata langre meningar (nu ar ju barn sa olika enda i sprakutvecklingen). Men tank dig sjalv att de barnen har dubbelt eller i erat fall trippelt sa manga ord att lara sig sa det ar bara sjalvklart att det skulle ta lite langre tid an om han/hon bara hade ett sprak. Jag kande mig ibland dum nar min son var 1 ar och borjade prata och han pekade pa nagot och sa det pa engelska. Han fick aldrig det upprepat av mig utan jag sa istallet 'Ja det ar det, det ar en (och sa det svenska ordet)'. Men nu i efterhand fungerade det bra! Han larde sig orden anda pa bada spraken!

    Lycka till! 



    Jag håller med om allt du skrev. Har en väninna från Finland som varit stenhård m sin son med rätt ändelser mm och han är bättre på finska än sina finsksvenska kompisar som fått blanda hemma.

    Vår son blir tvåspråkig... Eng + sve.
  • Sannaslim

    Jag bor i Frankrike och är gift med en arabisk man och vi talar våra modersmål med vårt barn och franska medvarandra. Kändes konstigt i början att den andra inte alltid förstår vad den andra säger men man vänjer sig. Vi har ochså börjat lära oss varandras språk i och med att man upprepar samma ord massa gånger till barnet. Jag kommer själv från ett 2 språkigt hem och blandade friskt båda fram tills 3 års ålder när jag lärde mig att skilja dem åt.

  • Med dinosaurie

    Så roligt att få så mycket respons, det är väldigt intressant att höra både forskningsrön och historier ur verkliga livet! Det får nog bli så att vi pratar våra egna språk med barnet och engelska med varandra och ha tre språk hemma, säger ni att det fungerar får jag lita på det. Tack!

Svar på tråden Trespråkighet