Inlägg från: AA2012 |Visa alla inlägg
  • AA2012

    Är jag för "hård" mot min 10-åring?

    Hon måste lära sej att ta ansvar för i detta fallet nyckel till hemmet. Om du viker dej för det och låter henne köpa mobil för de sparade pengarna istället för att betala för låsbyte så lär hon sej aldrig.

    Det hon lär sej, om hon inte behöver betala låsbytet är att hon behöver inte anstränga sej, det löser ju sej ändå. Låt henne betala låsbytet detta är bara till godo, hon lär sej förhoppningsvis och är i fortsättningen rädd om nycklen därför det svider för mycket att behöva betala låsbyte än en gång. Lycka till!

  • AA2012
    AA2012 skrev 2012-04-05 11:57:41 följande:
    Hon måste lära sej att ta ansvar för i detta fallet nyckel till hemmet. Om du viker dej för det och låter henne köpa mobil för de sparade pengarna istället för att betala för låsbyte så lär hon sej aldrig.

    Det hon lär sej, om hon inte behöver betala låsbytet är att hon behöver inte anstränga sej, det löser ju sej ändå. Låt henne betala låsbytet detta är bara till godo, hon lär sej förhoppningsvis och är i fortsättningen rädd om nycklen därför det svider för mycket att behöva betala låsbyte än en gång. Lycka till!
    Har du dessutom redan sagt till henne att hon ska betala låsbytet o sen ångrar dej, då är du inte konsekvent, det måste man vara i barnuppfostran.
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 12:17:03 följande:

    Vi pratar om en flicka på 10 år. Hon har antagligen ingen inkomst. Det enda sättet för henne att betala är genom att inte få. Ett låsbyte, säg en tusenlapp, är väl c:a tio månaders månadspeng. Du tycker med andra ord att den här nyckelincidenten skall vara kännbar för flickstackaren i januari nästa år! 

     

    Barn behöver fostras oavsett ålder, det svider det förstår jag, men det kan vara det som gör att hon lär sej, att sedan ändra på något man sagt är oxå fel, man ska vara konsekvent i barnuppfostran.
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 12:20:38 följande:

    Nej det behöver man inte. Att fullfölja saker man sagt men ångrat är skitdåligt. Tror man att man kan förklara för ett barn vad ett låsbyte egentligen innebär, ekonomin bakom och det praktiska arbetet kan man säkert säga: "Jag sa så här, men det var bara för att jag var upprörd och inte tänkte klart, Jag har ångrat mig".

    Nej, det fungerar inte, man ska vara konsekvent i barnuppfostran, ändrar man sej med diverse ursäkter är man inte längre konsekvent.
     

    Jag hör ofta föräldrar som säger till sina barn så här: "gör du så får du inget lördagsgodis", barnet struntar i detta och gör som barnet tänkte från början, när lördagen kommer så får barnet ändå sitt lördagsgodis. Vad har barnet lärt sej av detta? Jo att det föräldrarna säger spelar inte så stor roll, godiset får dom ju ändå. Då är man inte konskevent, vilket man MÅSTE vara i barnuppfostran. 

    Ett annat bra exempel på att föräldrar inte är konsekventa i sin barnuppfostran:

    Barnet ska följa med till affären och handla, föräldern säger till barnet du får inget godis eller leksak eller annat, vi ska bara handla mat. När de kommer till affären, då hittar barnet godis/leksak som barnet vill ha, barnet påtalar detta för föräldern, varpå föräldern säger nej, då börjar barnet skrika/tjata, föräldern står ut en stund men efter en stund ger föräldern med sej och barnet får godis/leksak för att barnet ska vara tyst. Vad har barnet lärt sej av detta? Jo att vad föräldern säger spelar ingen roll, barnet får som den vill till sist, det är bara att skrika/tjata. Föräldern är inte konsekvent, återigen, man måste vara konsekvent i barnuppfostran.    
  • AA2012
    kotten91 skrev 2012-04-05 13:38:05 följande:
    Verklighets

    Ja och i de här fallet så är de inte värt mödan att hålla reda på nycklarna för de löser sig ändå. För att inget straff ges eller för att konsekvensen inte är tillräckligt hårt så de va inte så farligt.

    Ja precis, och det värsta är att detta beteende, "det löser sej ändå" en sorts nonchalans som kommer att påverka barnet när barnet är vuxen, till det negativa då. Man måste lära sej att ta ansvar, den grunden läggs i barndommen, alltså i barnuppfostran.
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 14:12:45 följande:

    Barnuppfostran = att bestraffa oskyldiga misstag stenhårt enligt rent ekonomiska principer?

     



    Detta är så som jag uppfattar det ett misstag som hela tiden upprepar sej, detta upprepar sej uppenbarligen för att det inte ger några som helst konsekvenser, alltså behöver barnet inte bry sej, det löser sej ändå. Klart man måste uppfostra sitt barn till att ta ansvar. Jag blir mörkrädd när jag läser vad en del skriver angående uppfostran, det verkar daltas alldeles för mycket, det är inte synd om barn som får rätt uppfostran, tvärtom, det är bara till godo, något barnet kommer att ha nytta i resten av sitt liv.
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 14:24:06 följande:

    Man kan starkt ifrågasätta din egen vilja att ta ansvar faktiskt. Du är beredd att sätta någonting som du tillskriver ett högt värde i händerna på ett barn. I samma stund gör du barnet fullständigt ansvarigt för risken till förlust. Vart tog ditt eget ansvar vägen?

    Funderar man på saken blir din öga-för-öga-princip riktigt otäck.

         
    Jag är uppfostrad att ta ansvar, jag har inte tagit skada av det, tvärtom, är väldigt glad för det nu i vuxen ålder. Självklart måste även barn lära sej att hantera nyckel till hemmet, vid 10 års ålder är det inte för tidigt. Men om barnet gång på gång slarvar bort nycklen pga. slarv måste man sätta en gräns till sist, misstag gör alla, i detta fallet sker misstaget gång på gång, som sagt, nånstans måste man sätta stopp. Det är läge för detta nu. Minst hälften av barnets sparade pengar bör gå till köp av nytt lås, det måste svida annars gör det ingen nytta och man är tillbaka på ruta ett. Vilket är helt onödigt i alla avseende.
  • AA2012
    kotten91 skrev 2012-04-05 15:05:05 följande:
    Ja ser de som att ts har 3 alternativ.

    1) betala låsbytet och le. Barnet kommer tappa bort nyckeln igen, och igen och igen och du kommer bli ruinerad.

    2) barnet blir av med sitt ansvar och får vara på fritids istället tills barnet inser vikten av att hålla rätt på nyckeln och vilken frihet de innebär.

    3) barnet får betala för låsbytet alt hälften av bytet och sen får barnet börja om sitt telefonsparande
    Kort och koncist och klockrent innehåll Skrattande
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 16:23:57 följande:
    Jag tycker den där rättegångsstilen är rätt vidrig. Att man visar sin besvikelse är ofta en tillräcklig bestraffning. Nu har jag läst om förmildrande diagnoser, daltande och dagsböter här, att barn skall lära sig ta ansvar genom att ta ansvar på vuxnas villkor. Snacka om att ge upp. Offra lite tid på barnen istället. Visa hur man gör, hur man organiserar sig och skapar struktur. Dagsböter. Wow. Har hon rätt till ett ombud vid förhandlingarna också?

    Har förstått att du är en av dom som förespråkar daltande framför barnuppfostran. Tyvärr måste man ibland ta i med hårdhanskarna för att barn ska förstå, då menar jag naturligtvis INTE att man ska slå på dom, måste väl påpekas för annars hoppar du väl på mej och påstår att jag är för barnmisshandel.

    Barn ska uppfostras, man ska vara konsekvent, om man daltar och är för snäll för man tycker synd om barnet och liknande då blir det ingen bra barnuppfostran, i slutänden är det barnet som tar skada av det.

    Vad skulle du göra för att detta barn som tråden handlar om, vad skulle du göra så att barnet skulle skärpa sej och sluta slarva bort nyckeln gång på gång?  
       
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 16:43:33 följande:
    Idag 11:05. Jag uppfostrar mina barn för att dom skall bli starka, självsäkra och ansvarsfulla. Jag gör inte det genom långdragna bötesprocesser, nej - men jag daltar inte. Antagligen lär jag mina barn mer om disciplin än många andra. Men att bygga kräver tålamod och förmågan att hitta positiva saker att förstärka. Inte sabba sparande t.ex. Helt vrickat. Sparande skall man premiera.

    Inget svar på frågan, ställer den igen Flört

    Vad skulle du göra för att detta barn som tråden handlar om, vad skulle du göra så att barnet skulle skärpa sej och sluta slarva bort nyckeln gång på gång? 
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 17:08:56 följande:
    Inlägget 11:05 besvarar frågan. Skapa rätt rutiner. Inte mer än så. Varje gång man byter miljö kollar man, och ser till att hon också gör det, fast man är med: Har jag allting? Nycklar, mobil, plånbok. Bara att nöta.

    Det var iofs inget svar på min fråga. Detta du skriver är säkert redan gjort, om det inte hjälper hur gör du då?
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 17:08:56 följande:
    Inlägget 11:05 besvarar frågan. Skapa rätt rutiner. Inte mer än så. Varje gång man byter miljö kollar man, och ser till att hon också gör det, fast man är med: Har jag allting? Nycklar, mobil, plånbok. Bara att nöta.

    Ok du har inget svar på min fråga, var väl det jag misstänkte....
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 17:40:04 följande:

    Frågan var hur jag skulle göra för att hon inte skulle tappa bort saker. Svaret var att jag skulle lära henne rutiner. Hur kan du inte förstå?

    Som jag tidigare skrev, ts kanske redan genomgått det du skriver om och isåfall har det inte hjälpt, då undrade jag hur du skulle göra för att barnet skulle lära sej att hålla reda på sin nyckel???????
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 18:53:08 följande:

    Självmål där? Om barnet inte kan lära sig rutiner (eller om man inte kan lära ut) skall det straffas? Jobba lite hårdare, det där är tvättäkta förlorarmentalitet per exempel. Tror du att du på riktigt kan utveckla ett barn genom att använda pengar som maktmedel?

    jag ger upp, du har inte nåt svar på min fråga, jag har ställt frågan tre eller fyra gånger, du svarar med motfrågor varje gång....
  • AA2012
    Duktig69a skrev 2012-04-05 17:42:41 följande:

    Aha, jag kanske inte svarade som du ville? Okej, jag skulle ta hennes pengar och ge henne stryk! Bättre?

    verkligen barnsligt....
  • AA2012
    Linda1976 skrev 2012-04-07 12:20:08 följande:
    Jag får ont i magen av ts.

    Barn är barn. Olyckor/missöden inträffar. Shit... ska hon få betala allt hon tar sönder / glömmer /tappar.

    tappade vantar? Betala själv, annars får du frysa!
    Stulen ryggsäck? Jaha, köp en ny  - så lär du dig att inte hänga den där igen!

    Fy fan för ditt resonemang ts, och sen ge skuldkänslor dessutom. Nyttigt. Not.

    Kräks 

    Du har missuppfattat ts fullständigt. Detta gällande nycklen är nåt som upprepar sej gång på gång på gång, inte en engångsföretelelse, att tex. låta barnet betala lite själv av kostnaden för låsbyte är helt rätt i detta fallet, ett sätt där barnet kan lära sej att vara rädd om sin nyckel eftersom det förmodligen svider lite att inte få sin månadspeng, det är ett sätt att försöka få barnet att lära sej att vara rädd nycklen och det sättet är inte alls fel. Barnet är 10 år och kommer troligtvis att bli mer aktsam med sin nyckel.
  • AA2012
    Linda1976 skrev 2012-04-07 16:45:24 följande:
    Jag håller inte med dig att en 10åring ska behöva betala pga ett misstag. Hon har ju inte diekt SLÄNGT NYCKLARNA för att det var kul. Nu är hon tankspridd, ja - alla har vi våra sidor...Jag använder mig inte av straff som indragen veckopeng. Jag varken straffar, skuldbelägger eller betonar hur fruktansvärt besviiiiiken jag är. Men det är ju såklart olika hur man väljer att agera. 

    Jag dömer utifrån vad jag läser i ts. Att ts är en dålig förälder har jag inte sagt, eller tyckt. Det läser ni in själva. Däremot så tycker jag hon hanterar denna situation helt galet. Räcker väl med att säga att "Ja, det var ju jättetråkigt, och det blir dyrt.. men men, sånt händer - alla kan tappa nycklar. Nu gäller det att vara JÄTTENOGA med dem framöver", istället för att säga "nu får du inte ha nyckel mer"... 
    Vi har olika åsikter om detta, jag anser att barn behöver uppfostras och det gör man inte genom att klappa dom på huvudet och snällt säga, nu lille vän har du gjort fel igen, fy skäms o sen är allt glömt, fungerar inte så i barnuppfostran. Ibland måste man sätta gränser och markera rejält för att dom ska förstå. Ts har säkert gjort sitt bästa dom första 10 gångerna nycklarna tappats, men det finns en gräns för allt, den är nådd nu tycker ts, jag håller med. Läs mina tidigare inlägg i denna tråden, känns onödigt att upprepa.
  • AA2012
    Linda1976 skrev 2012-04-07 16:55:20 följande:
    Jag håller med. Självklart behöver man uppfostra/sätta gränser, vara bestämd. Jag varken daltar eller klappar på huvudet. Däremot så STAFFAR jag inte med indragen veckopeng/utegångsförbud/dator-förbud eller så.

    Och "fy skäms" säger jag möjligen till hunden, inte till ett barn. 

    Hur hade du gjort för att barnet ska lära sej att vara rädd om nycklen??

  • AA2012
    Linda1976 skrev 2012-04-08 08:13:25 följande:
    En 10åring förstår vettiga samtal. Suttit ner vid köksbordet, haft ett seriöst snack om varför det är så viktigt att hålla reda på nyckeln. Inte bara att, utan varför.  Men ffa hade jag gett henne en ny chans att visa att hon kan bättra sig, istället för att inte låta henne ha nyckeln.
    Min 7åring har jag aldrig straffat, vi har våra duster, då vi båda har hett temperament. Ofta resonerar vi, ibland ryter vi på varandra, men sen är det bra. Och utdragna staff sysslar jag inte med. Min dotter vet vad som gäller ändå och hon vet var hon har mig. 

    Okej, men om det inte fungerar?? jag antar att ts redan har försökt det, utan resultat.
Svar på tråden Är jag för "hård" mot min 10-åring?