Pepsi

Äldre 13 Apr 18:10

2367 svar

Pregotime-start...Utbyte av tankar och erfarenheter... :)

Hej!

Nu har jag och min sambo gått igenom alla undersökningar som behövs göras för att få börjar med Provera och Pregotime!
Känns både spännande och skrämmande.
Det är ju nu det är allvar, förut var det mer blir det så blir det... Men nu har man ju verkligen chansen och bli gravid..

Med denna tråden hoppas jag att vi kan dela lite erfarenheter och tankar kring just den här behandlingen.

Har lite frågor som rör sig i huvudet på mig just nu.. :)

*Finns det någon som möjligen tänkt och börja med detta kring 1:a Maj? Och kanske vill följas åt?
*Någon som har haft denna behandligen och isåfall hur lång tid tog det för er innan ni blev gravida?
*Fick ni ägglossning på första försöket?

Mycket frågor i huvudet just nu.

En sak till, på nått sätt kan jag känna att det blir en liten press på en, att det inte känns så spontant längre...Har ni känt likadant och hur gjorde ni för att få bort/mildra den känslan?
Är lite rädd att det ska bli för mycket press den beräknade ägglossningsdagen ( Om det nu blir något) och det bara blir konstigt..Hoppas ni förstår vad jag menar. :)

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-10 16:22
Emmie02: Försökt i snart två år, men nyligen startat utredning, inga barn sedan innan. Ätit min andra pergo tablett idag enkeldos, VUL den 16/5 för att se om de vuxit till sig ett eller flera fina ägg :) BIM: förhoppningsvis kring slutet på denna månad :)

Choklaa: Försökt sedan februari, fick provera i januari som togs under tre månader för att få regelbunden mens efter att den uteblivit en längre tid. Tog första pergo-kurens sista tablet 3/5. VUL 7/5 visade att det fanns ett fint ägg som skulle lossna inom kort. Beräknad BIM förhoppningsvis runt 25/5 :)

Jojolita: Försökt sedan mars 2011. Inga barn sedan innan. Har ("mild") PCO och uteblivna menstruationer. Nekad hjälp av Landstinget, men får hjälp via privat gyn sedan 20/4 2012. Tar sista pillret i första pergokuren 11/5. Hoppas på omslag till ÄL nästa vecka, inget VUL inplanerat. BIM blir troligtvis mellan 28/5-4/6.

Szandra: Försökt sedan Augusti 2010. Blev gravid dec 2010 som slutade i ett MA besked feb 2011. Efter det har min mens ballat ur helt och nu har vi äntligen fått hjälp efter uteblivern mens sen november 2011. Efter hormonprover har jag tydligen pco hormon värden men inte "pco äggstockar". Jag fick min mens efter en provera kur 8/5 så nu är det pergo start 12/5 och vul 18/5...Bim förhoppningsvis i början på nästa månad!

Masken: Slutade med p-piller Januari 2011, endast en spontan mens i augusti 2011. Fick Provera i 4 månader i november för att få igång mensen, fick mens av proveran men inte utan. Sambon har lämnat spermaprov som såg bra ut. Provera och pergotime igen i april/maj 2012. VUL visade ingen överstimulering, inte heller någon perfekt mogen äggblåsa. Ev. ägglossning 15-16/5. Egen uträknad BIM i slutet av maj.

Nicholeski: 24 år och har försökt intensivt sedan 2011. Innan dess inte ätit p-piller på 4 år. Konstaterad "mild PCO". Fick min första enkelkur pergotime i mars vilket resulterade i en lyckad ÄL, dock ingen graviditet. Ostimulerad i april och ännu en lyckad ÄL utan graviditet. Avslutade min andra enkelkur pergo igår och imorgon skall jag på VUL.

Pepsi: 25 och vi har inte försökt så länge, drygt ett år. Men pga av min PCO fick vi hjälp direkt. Är inne på dag 3 på min första enkel kur av pergotime. Är mycket spänd på om det ger något resultat.
Ska på VUL den 16/5.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-11 17:01
Lillaregnbågsbebis: Har på grund av oregelbundna menstruationer nu börjat med Pergotime. Efter första kuren (enkeldos) ägglossade jag perfekt! Har för tillfället avslutat min andra kur och väntar på bim 16/5.

Renrot: Har försökt sens aug-sept 2011 med ett litet syskon. Men eftersom ingen ägglossning sker och mensen är extremt strulig med täta och långa blödningar på 14-30 dagar så sökte jag hjälp. Tagit första pergotime kuren och har förhoppningsvis BIM nån gång i slutet på maj månad. Annars blir det dubbel kur med pergo till nästa månad.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-07-24 17:16
Vi är några som lyckats plussa och vi hoppas och håller tummarna för att fler gör oss sällskap snart, till nästa tråd...Så Gravidsnacket kan vi ta där inne =)

www.familjeliv.se/Forum-2-14/m70568448.html

choklaa

Äldre 7 Jun 12:05

#371

Emmie02 skrev 2012-06-06 19:20:29 följande:

Tack :) trodde aldrig att det skulle ta sig på första kuren trodde inte att jag var en utav dem men tydligen :) Ja jag förstår, känner inget alls mer än vanliga mens symptom som ömma bröst, lite molvärk och allmänt svullen. Trodde att när vi väl lyckades så skulle det kännas ordentligt men det kommer väl som ett brev på posten snart förstår jag, kanske ska vara glad över att slippa symptom än så länge :P

Men är lite rädd att allt inte ska gå som det borde, men som min syster sa, tänk att allt ska gå bra vilket det förmodligen kommer att göra. Så jag försöker men det är långt tid kvar tills man kan känna sig lite säkrare iallafall :)

Jag hade första positiva äl testet för precis 14 dagar sen, sen visade de plus i tre dagar för att sen bli negativt så någon gång under dessa dagarna fick vi till det så borde vara i vecka 2-3 nudå :) Du då? Har för mig att du ägglossa helgen innan jag fick min äl :)

Helt underbart är det, och hoppas alla som inte lyckats denna månaden ser att det faktiskt fungerar :)

Jag hade ägglossning den 19maj. Så enligt gyn sekreteraren som jag pratade med i måndags så är jag i dag på vecka 4 ( men är 3 fullgångna veckor + 5 dagar).

Du räknar om jag inte är helt fel som gyn räknar. En vecka innan ägglossning och sedan tiden efter ägglossning. Så om du hade ägglossning i går exakt för 14 dagar sedan så är du i vecka 4 ( 3+1) i dag.

När det gäller symtom, önskade på ett sett att jag väntat med att testa mig. För man är så nojig. Det molar och hugger i magen i bland att jag är precis som du säger orolig att de ej ska gå hela vägen. Men samtidigt har jag insett att det inte är någon ide att tänka på det för vi väntar barn inte missfall.

Tänk på att du går till apoteket i dag och köper folsyra om du inte redan tar det.

Kram

choklaa

Äldre 7 Jun 12:07

#372

gipsybird skrev 2012-06-07 00:05:17 följande:

vad härligt att höra!!! och grattis tjejen... ja jag ska inte ge upp de känns skönt att läsa såna goda erfarenheter det ger mej hopp. vilken vecka e du i?

Ne, man ska ej ge upp. Min gyn sa det var kört då hon tydligt sett att jag skulle ha ägglossning inom 2-3 dagar men inget hände kom i stället en ägglossning 11 dagar senare. Och jag trode att jag missat den då med då jag svagt plussade på lördag kväll och sen på söndagen var det inget.

Jag är enligt gyn i vecka 4 (3+5) men enligt familjeliv så är jag i vecka 5 (4+5).

Ska på VUL 25/6 så det ska bli intressant och se både pyret och vilken vecka jag verkligen är i :)

Renrot

Äldre 7 Jun 17:10

#373

Dag 2 nu på 2a omgången här borta. Dubbeldos.. hehe vad tvåor det blev :P oj, ska inte svammla iväg nu.

På onsdag skall jag till gyn, hoppas verkligen att det hänt något då. Att det inte blir som sist.

Det är två som har plussat nu va? Jättekul! Snart är vi andra också där! Tänka positivt ;)

Pepsi

Äldre 7 Jun 18:01

#374

Renrot skrev 2012-06-07 17:10:20 följande:

Dag 2 nu på 2a omgången här borta. Dubbeldos.. hehe vad tvåor det blev :P oj, ska inte svammla iväg nu.

På onsdag skall jag till gyn, hoppas verkligen att det hänt något då. Att det inte blir som sist.

Det är två som har plussat nu va? Jättekul! Snart är vi andra också där! Tänka positivt ;)

Har precis börjat med mina andra kur Provera sen blir det dubbeldos för mig med. Så då hoppas vi på fina ägg och att de lossar :D

Ja...Vi är snart där med! (Hoppas vi) =D

Szandra

Äldre 7 Jun 18:37

#375

Grattis ni som plussat!!:)

För min del lyckades det inte denna månad trots två fina ägg. Idag på dag 31 fick jag min mens.
Men hade ställt in mig på att det inte fungerat denna gång men eftersom det blir min första spontana mens på "rätt" dag sen över ett år tillbaka så blev jag nästan glad när mensen dök upp. Vilket betyder att jag kan börja med pergotime om några dagar och hoppas på nästa månad istället!

Jag sa åt min sambo att med hjälp av dessa tabletter har vi faktiskt tagit jätte många kliv i rätt riktning även om man vill ha barn igår så går det i alla fall framåt.

Så lycka till ni som lyckades och ni andra håller jag tummarna för att vi snart får plusset vi med:)

Pepsi

Äldre 8 Jun 06:55

#376

Usch, den här gången har jag nog fått lite biverkningar av Proveran, mår illa och har gjort det sen i onsdagskväll,(Tog första tabletten i onsdags morse)
Nån annan som mått illa av just Provera? Står att det är en vanlig biverkning, men förra gången kände jag inget, vad jag kan komma ihåg :P

Elsima

Äldre 8 Jun 19:04

#377

Hej alla tappra och barnlängtande!

Det är verkligen roligt att läsa att det kan fungera efter lång väntan. Grattis till er som har fått ett efterlängtat +.

Själv har jag avslutat den 3e dubbelkuren med pergo. Äl-testet visade positivt så jag hoppas, hoppas, hoppas att jag har något äl-värde att tala om den här gången. Jag får svar på måndag.

Har ni det som jag, ca en vecka efter äl börjar det "stråla i brösten" (inbillning?) och jag tänker NU äntligen. 1a tecknet på graviditet. Jag går på det varje gång, så sjukt störande att kroppen hittar på symtom.

En annan sak att ventilera. Tycker någon fler än jag att det är en pina att ha sex numera? Efter 17månader då man ska nödnuppa på bestämda tider och inte av lust har den där lusten helt försvunnit. Jag är ALDRIG sugen.

Sen var det ju det här med kommentarerna. Jag och min sambo har varit ihop i 10 år, vi har båda fast jobb och bor i ett stort hus. Släkt och vänner förväntar sig en bebis från oss. " Är det inte dags snart" eller "blir du inte sugen på en liten" eller "kan ni inte skaffa barn snart, tänk så mysigt då kan ni inreda ett barnrum" De skulle bara veta... men hur gör ni? Har ni berättat att ni försöker? Vi är rädda för att då istället få frågan gång på gång om det har tagit sig.

Jag blir så jäkla less på allt ihop. Innan den här resan började förstod jag inte vad ordet "väntan" kunde innebära. Man väntar ju nästan ihjäl sig. Under mensen väntar man på att ta pergo, sen väntar man på att det ska gå 21 dagar för att ta blodprov, sen väntar man på att få svar på blodprov, sen väntar man på att ta ett grav.test när mensen borde ha kommit, sen väntar man på en något försenad mens.

Bara att kämpa vidare, nu har jag då fått skriva av mig lite. Tack för en bra tråd och lycka till alla!

Annie Sc

Äldre 9 Jun 09:47

#378

Har ätit andra kuren pergotime. I måndags började jag känna molvärk i magen och några hugg i sidan, så jag började vänta in mensen på onsdagen som var BIM.... men den kom inte. Tänkte att det måste vara värk inför mensen, för jag tänkte att så här känns det väl ändå inte att vara gravid trodde jag.

Ville inte testa på torsdag eller fredag eftersom jag skulle jobba, men gud vad jobbigt att låta bli!! Försökte intala mig själv att mensen visst skulle komma för annars skulle jag bli så besviken när testet ändå visade negativt.... men i bakhuvudet började jag tänka att TÄNK OM... Särskilt som jag läste i några trådar här om andra som haft liknande känningar och varit gravida.

Idag testade jag, efter att jag legat länge och funderat i sängen och dragit på det, och det står att jag är GRAVID!!! )

Nu känner jag för att ligga nerbäddad i 3 månader. Är så orolig att något ska hända nu i början....

Hoppas det ger hopp till andra här i tråden som oxå snart får plussa!!
För oss tog det ca 1 år att få det här plusset.

choklaa

Äldre 9 Jun 12:08

#379

Annie Sc skrev 2012-06-09 09:47:45 följande:

Har ätit andra kuren pergotime. I måndags började jag känna molvärk i magen och några hugg i sidan, så jag började vänta in mensen på onsdagen som var BIM.... men den kom inte. Tänkte att det måste vara värk inför mensen, för jag tänkte att så här känns det väl ändå inte att vara gravid trodde jag.

Ville inte testa på torsdag eller fredag eftersom jag skulle jobba, men gud vad jobbigt att låta bli!! Försökte intala mig själv att mensen visst skulle komma för annars skulle jag bli så besviken när testet ändå visade negativt.... men i bakhuvudet började jag tänka att TÄNK OM...

Särskilt som jag läste i några trådar här om andra som haft liknande känningar och varit gravida.

Idag testade jag, efter att jag legat länge och funderat i sängen och dragit på det, och det står att jag är GRAVID!!!

)

Nu känner jag för att ligga nerbäddad i 3 månader. Är så orolig att något ska hända nu i början....

Hoppas det ger hopp till andra här i tråden som oxå snart får plussa!!
För oss tog det ca 1 år att få det här plusset.

Ett stort grattis. Om du är i vecka 2-3 enligt de testet så är vi ganska lika gånget. :) Så mysigt :)

Håller med dig om att det känns väldigt konstigt att symtomen är det samma i princip som innan mens. Men de kommer och går. Vi plussade för en vecka sedan då jag skulle haft mensen förra lördagen men som tack och lov uteblev med sin frånvaro :) och i stället lyste ett fint plus vecka 1-2. Så nu är jag i vecka 2-3 eller rättaresagt vecka 5-6 när jag lagt in de på uträkningen på familjeliv.

Njut av varje dag som går för varje dag är speciell. Själv har jag perioder då jag blir nästan helt hysterisk då jag ej känner av ömma bröst eller molningarna i magen medans andra är man hur lugn som helst.

Så njut av varje dag och sekund :)

SVH

Äldre 9 Jun 12:14

#380

Elsima skrev 2012-06-08 19:04:00 följande:

Hej alla tappra och barnlängtande!

Det är verkligen roligt att läsa att det kan fungera efter lång väntan. Grattis till er som har fått ett efterlängtat +.

Själv har jag avslutat den 3e dubbelkuren med pergo. Äl-testet visade positivt så jag hoppas, hoppas, hoppas att jag har något äl-värde att tala om den här gången. Jag får svar på måndag.

Har ni det som jag, ca en vecka efter äl börjar det "stråla i brösten" (inbillning?) och jag tänker NU äntligen. 1a tecknet på graviditet. Jag går på det varje gång, så sjukt störande att kroppen hittar på symtom.

En annan sak att ventilera. Tycker någon fler än jag att det är en pina att ha sex numera? Efter 17månader då man ska nödnuppa på bestämda tider och inte av lust har den där lusten helt försvunnit. Jag är ALDRIG sugen.

Sen var det ju det här med kommentarerna. Jag och min sambo har varit ihop i 10 år, vi har båda fast jobb och bor i ett stort hus. Släkt och vänner förväntar sig en bebis från oss. " Är det inte dags snart" eller "blir du inte sugen på en liten" eller "kan ni inte skaffa barn snart, tänk så mysigt då kan ni inreda ett barnrum" De skulle bara veta... men hur gör ni? Har ni berättat att ni försöker? Vi är rädda för att då istället få frågan gång på gång om det har tagit sig.

Jag blir så jäkla less på allt ihop. Innan den här resan började förstod jag inte vad ordet "väntan" kunde innebära. Man väntar ju nästan ihjäl sig. Under mensen väntar man på att ta pergo, sen väntar man på att det ska gå 21 dagar för att ta blodprov, sen väntar man på att få svar på blodprov, sen väntar man på att ta ett grav.test när mensen borde ha kommit, sen väntar man på en något försenad mens.

Bara att kämpa vidare, nu har jag då fått skriva av mig lite. Tack för en bra tråd och lycka till alla!

Hej!

Nu har jag följt den här tråden ett tag och känner mig redo att hoppa på den själv.

Jag är 27 år och jag och min sambo har varit tillsammans i 6 år. Vi har försökt bli gravida sedan hösten -11, men fick hjälp efter 6 mån från barnlöshetsmottagningen eftersom jag sedan tidigare har en känd PCOS och väldigt sällan mens. Är nu i slutet av första enkelkuren Pergotime efter att ha ätit Provera. Har BIM 16/6 så det är väl bara att vänta och se. Har inte använt ägglossningstester eftersom jag inte litar på att mina hormonnivåer ligger rätt.

Hur som helst, som svar på Elsimas fråga så har vi berättat för de allra närmaste (min och hans familj, samt några nära vänner). Eftersom vi inte är i något "krisläge" nu eller känner oss "akut barnlösa" så sa vi ungefär att vi vill att dom ska veta att vi försöker bli gravida, så ifall det blir jobbigt om något år så vet de redan. I övrigt säger vi till om något händer, så de behöver inte fråga. Men vi har haft en ganska öppen och avslappnad dialog.

På jobbet tycker jag dock att det börjar bli j-vligt enerverande att varje vecka få frågan om inte vi är sugna på barn. De är kvinnorna i övre medelåldern som frågar lite skämtsamt och en driver typ en kampanj känns det som (som om dom skulle ha möjlighet att påverka?). Jag brukar bara skämta bort det och säga att "inte än", men ibland funderar jag på att säga att jag faktiskt inte kan få barn och hoppas att det kväver alla skaffa barn-övertalningar....

Vad gäller sexet så har vi ju inte försökt så farligt länge och ingen av oss är väl heller riktigt stressade, varför det fortfarande känns ok. Dessutom har jag ju högre testosteronnivåer än vanligt, så jag är ju sugen för det mesta ändå... Förstår dock att det kan ändras på sikt. Hittills har vi bara försökt att ha roligt åt att "nu blir det ligga igen".

GRATTIS TILL ANNIE SC OCH ALLA ANDRA SOM PLUSSAT, SÅ KUL NÄR DET FUNGERAR FÖR ANDRA!

Pregotime-start...Utbyte av tankar och erfarenheter... :)

INNEHÅLL