Vär flicka i magen lever inte

V. 18+2 är jag i idag, eller skulle vara. De sa inte exakt när hon slutade andas men de tippade på att det var nu den senaste veckan. Känner mig så arg för jag blev kallad till RUL i måndags men de bokade om den till i morse istället. Tänk om de kunde ha sett att något var fel i måndags, tänk om hon levde, tänk om hon kunde ha överlevt.

Nu vet jag inte hur TS känner det men jag blev väldigt sårad när någon benämnde mitt barn som ett missfall. Det är ett älskat barn, en son eller dotter man förlorat, som man bärt i sin mage och som man föder fram och får hålla i sin famn. Älska det och känna glädje och stolthet mitt i sorgen, över det underbara lilla barn man har i sin famn trots att det inte lever. När jag hör ordet missfall känns det som att människor tar bort rätten för mig att sörja det barn jag har förlorat som just mitt barn. Nu tror jag inte du menade något illa men ville ändå kommentera det.

Beklagar att ni förlorat er fina dotter <3

En tanke jag fick på att skriva typ; Den (datum hon var planerad) var det tänkt att vi skulle få vara med om förlossningen av vår dotter. Men fick veta (dagens datum) att hennes hjärta slutat slå. Den fina bild från rulet vi tänkt posta på fb efter dagen idag blev istället ett inlägg om vår ofattbara sorg efter vår dotter som inte fick stanna på jorden <3

Kramar!