Ni som behållt oplanerad trea, trots mannen tvekade?

Kan inte riktigt svara på hur det blir ännu eftersom min trea beräknas komma om ett par veckor.l

Vi har två pojkar sen innan, 2 och 5 år. Jag blev oplanerat gravid. Jag kände som du en liten längtan inom mig innan medans mannen var "mer än nöjd" med det jobb som våra två vildingar förde med sig. När jag blev gravid ville han att jag skulle göra abort men stöttade mig i vilket beslut jag tog. Helst pratade han inte alls om det vilket var mycket jobbigt eftersom jag så påtagligt kände graviditeten inom mig då jag drabbades av ordentligt illamående och kräkten flera gånger om dagen

Det slutade med att jag verkligen kände att jag inte orkade gå igenom en abort. Bara tanken på att gå runt och känna mig gravid samtidigt som jag skulle vänta på en aborttid gav mig fruktansvärda ångestattacker. Jag kunde heller inte "motivera" för mig själv om varför. Vi lever i en bra, lång och stabil relation, har god ekonomi, stort hus mm mm. Har dock som ni ingen släkt i närheten eller särskilt stort umgänge då vi för några år sedan  flyttade för jobb.

Nu kommer bebisen snart och mannen säger att han är glad för krabaten och tycker det var rätt att vi inte gjorde abort. Jag däremot börjar få kalla fötter och funderar på vad vi gett oss in i egentligten, hur ska vi orka.. Men hoppas det är en fas som snart gå över!