Ni som behållt oplanerad trea, trots mannen tvekade?
Anonym skrev 2012-04-29 08:37:33 följande:
Jag tror du sätter huvudet på spiken här:"Kommer det bli så att jag omedvetet tar ett större ansvar, tar på mig allt för jag känner att beslutet var mitt, inte hans önskan. Hur kommer det påverka vårt liv tillsammans?"
Nu har jag bara ett barn, men precis som du så blev jag oplanerat gravid. Mannen sa att inte ville ha barnet men skulle stötta mig. Men då det till sist var jag som valde att vi skulle bli föräldrar så har jag också tagit nästan allt ansvar för barnet. Pappan älskar barnet, men han känner nog inte att han har samma skyldighet att ta hand om barnet då det inte var han som "ville ha" barn.
Jag vet ju att det är fel, men inuti så känner jag ändå att det är mitt ansvar nu när jag valde att sätta vår dotter till världen. Min man får allt det fina. Kärlek till och från ett barn. Men utan det jobbiga ansvaret. Men vi lever ihop och jag älskar honom. Ett syskon blir det bara då HAN vill och då kommer jag att kräva att han tar mer ansvar för barnen.
I vårt fall tror jag inte direkt att min sambo känner att han inte behöver ta samma ansvar men jag har verkligen curlat honom. Han avslutade sin utbildning i samband med att barnet föddes, så tajmingen var inte helt klockren. Det har gjort att jag har vänt mig ut och in för att se till att allt ska vara så lätt och smidigt som möjligt för honom. Han har inte varit pappaledig och han har ett yrke som gör att han jobbar väldigt mycket kvällar/nätter och helger. Jag kan inte minnas när jag fick en sovmorgon senast!
Han älskar vår dotter, det är det inget tvivel om, men han glider verkligen på en räkmacka.
Nu har jag gjort klart att jag inte kommer skaffa fler barn under samma förutsättningar. Vill han ha kvar en liknande tjänst (som innebär konstiga tider) så får vi nöja oss med ett barn. Dessutom ska föräldraledigheten delas upp på ett helt annat sätt. Med dottern var han hemma 1 vecka, sedan var han tvungen att gå tillbaks till skolan.