Vad ligger på mig?

Jag sitter i ungefär samma sits. Pappan skrev frivilligt över hela vårdnaden på mig, och älskar nu att så fort det är något tala om att han minsann inte har någon juridisk skyldighet att göra det ena eller det andra. Han följer inte heller med på någonting för det går inte med jobbet. Han är byggarbetare och river väggar, och jag tror nog att den väggen vid de aktuella tillfällena kan stå kvar en timma eller två till, eller att nån annan kan riva den. Det sista han inte kunde följa med på var på möte med habiliteringen om våran son som nyligen fått en diagnos. Där fick vi bland annat veta vad vi kan göra för att hjälpa och stötta honom med de problem sonen har, men pappan vill inte ens kännas vid att det existerar en diagnos utan enligt honom så finns det inga problem alls de gånger sonen är där.

Eftersom att han älskar att slänga sig med att han inte har några juridiska skyldigheter så kollade jag upp med en familjerättsadvokat vad mina skyldigheter då är som vårdnadshavare. Dels är det ju att främja umgänge och vad gäller upplysningar är jag skyldig att upplysa om allvarlig sjukdom, flytt och byte av skola/dagis. Jag har ingen skyldighet att upplysa om vad som sägs på utvecklingssamtal, möten med hab osv. Självklart gör jag det ändå då jag tycker att det är viktigt att han har all info om vad som händer i barnens liv. Jag bjuder också med honom på alla möten och liknande men nej, det är alltid viktigare med jobbet.

Men som sagt, dina skyldigheter är främja umgänge, upplysa om allvarlig sjukdom, flytt och byte av skola/dagis. Det var i alla fall vad advokaten sa till mig, och vad jag lyckats få fram genom att söka på nätet. Man kommer till slut till en punkt när man inte orkar försöka att få en oengagerad förälder att bli engagerad. 

Tack! Ok då behöver jag inte fortsätta stånga mig blodigt. Vad menas med att främja umgänge? Pappan klarar inte av att ta hand om barnen och barnen vill inte dit. Försöker främja det så gott det går för att barnen ska må bra. Han har inte mkt umgänge men försöker göra så det blir så bra som möjligt när de väl ses. Pappan har inte motsagt sig men om han får för sig senare...

Att främja umgänge kan ju betyda så mycket beroende på situationen. För mig betydde det att jag på alla sätt ska uppmuntra till umgänge och en god kontakt mellan pappa och barn, att inte säga nej om han vill träffa dem (har aldrig hänt förutom hans helger), att uppmuntra till alternativ kontakt som telefonsamtal, sms och skype när det inte är hans helger osv. 

Men om han inte bryr sig? Hur bevisar man att man försökt? Försöker spara mail mm

Vad är problemet för dig? Du skickar regelbundet information till pappan och inget händer. Inte mycket mer du kan göra. Vad är du rädd för?

Jättetråkigt att pappan och barnet inte får någon relation men du gör vad du kan.

Ja det kan man göra. Då har du ju bevis på att du upplyst honom men han själv valt att inte komma.

Jag har ensamvårdnad om sonen och försökt nu i två år att få ett fungerande umgänge mellan sonen och hans pappa. Vi har gått till familjerätten under dessa två år då sonen ofta kom i kläm när vi bråkade.
Sonen har autism så han behöver ha rutiner och han ogillar förändringar jätte mycket.
Pappan har inte visat mycket intresse för sonen samt att han ljuger en hel del...
Nu är det två månader sen sonen var hos sin pappa då sonen slutade göra en massa saker samt han förändrades en hel del.
Blev väldigt mammig kunde inte släppa mig knappt för att åka till förskolan.
När vi var på familjerätten sist för en månad sen så tyckte pappan att vi inte hade något mer att prata om, ändå hade vi ju det då sonen inte mår bra av pappans privatliv...
JA pappan har en ny sambo så där har vi ett litet problem som inte funkar för våran son!
Pappan lämnade mötet för jag råkade säga fel sak, hon på familjerätten sa åt mig att vi slutar med dessa försök med umgänge nu då han inte visar något intresse för sonen eller hur han mår.
Hon sa åt mig att bara ta kontakt med pappan om något "akut" skulle hända med sonen eller om sonen börjar visa att han vill träffa pappa igen.
Annars behövde jag inte ta kontakt med pappan... visst hör han av sig till mig så ska jag ju svara om det gäller sonen,

Kjell2: att det ska bli båt skit som säger att jag inte försökt! Han kanske får för sig nån dag att stämma mig t ex. Jag vill göra rätt för mig både för hans, min men framför allt barnens skull. Allt är inte enkelt när man står för själv i situationen.

Ta det lugnt. Fortsätt att skicka information om viktiga saker, svara på frågor om saker som rör barnet. Vill pappan träffa sitt barnet på något sansat sätt så motarbete inte. Börjar det bli mycket och stökigt fixa en träff med familjerätten.

Framförallt - Sluta vara reservmamma till ditt ex.

Ja jag har slutat skicka info om saker som inte är viktiga t ex så skickar jag bara om sjukdomar, byte av boende samt skola som det är nu. Om de behöver mediciner eller så.