Skärpning nu!

Jag tycker man ska ha all respekt för att folk inte orkar. Det finns dagar då jag inte orkar med min högt friske son, och inte gör de där sakerna man borde. Folk har sina egna problem och det är inte alla som kan släppa dem bara för att de får ett funktionshindrat barn. Var glad att du själv kan och orkar och klanka inte ner på andra.

Grattis till att du orkar.
Har själv en son med autism och det är ett under att jag fortfarande överhuvudtaget lever.
Är så slutkörd, less och deprimerad. Det är knappt att vardagssakerna går runt. Finns ingen ork och tid att planera, göra scheman, sociala berättelser eller träning utöver vardagsutmaningarna.
Jag gissar att det finns många fler föräldrar som är som jag. 

Håller med övriga inlägg. Skulle vi levt exakt efter sonens behov skulle ingen i familjen orkat. Däremot gör vi så gott vi kan och orkar.

Jag tycker inte man ska ta emot pengar ifrån försäkringskassan och sedan inte ens ha MÅLAT med sin son (handikapp eller ej) på sju år. Om man inte orkar måla med sitt barn på sju år ska man inte ha barn-

Öh, jag har ingen lust att måla med mitt barn heller. Även om hon nu är "normal".

Då ska du inte ha barn om du inte vill leka med dem, måla med dem, sjunga för dem, umgås med dem, barnsäkra ditt hem för deras behov osv.

Jag äcklas lite av folks lathet!

Barnsäkra mitt hem behöver jag inte.

Måla eller sjunga gör jag inte. Jag leker och diskuterar med henne.

Du verkar lite ilsk?

Mitt inlägg är fräst till föräldrar med barn av särskilda behov ioföisg.
Men alla föräldrar ska ju möta sitt barn på dennes nivå och göra saker som detta barn vill. Jag tror alla barn gillar att måla då barn rent psykologiskt beabetar mycket på så vis.

Jag är arg och besviken på de föräldrar i min autismintensivinlärnings grupp som får pengar av försäkringskassan för att möta deras krävande barns behov. MEN DE SKITER I DET. Att måla med ett barn med autism är ett måste. Det handlar om skillnaden ifrån att barnet ska kunna ta hand om sig själv som vuxen eller bo på hem i många av fallen OCH DETTA VET FÖRÄLDRARNA men ändå "ritpratar" dem inte.

DETTA gör mig så förbannad..

Inte så lite ilsk

Alla har inte lätt att "leka" med sina barn, men de gör säkert andra saker som är bra. Barnsäkra behöver inte alla göra. Alla behöver inte leva sitt liv enbart för barnet/barnen, man är ju en egen invidid också.

Hur som, vi har en flicka inom närmaste familjen med autism och som många intygar, ibland är det svårt att få ihop vardagen och livspusslet för att det ska passa henne helt. Tex en helt vanlig middag med släkten innebär att hon blir lite åsidosatt så tillvida att hon får "spela på datorn" mer än en vanlig dag för att det ska gå ihop. Skulle det också vara fel då? När alla andra dagar kretsar mycket kring henne och att lära henne hur livet fungerar.
Ts, tänk till lite innan du öppnar munnen.