Juni-barnen
Annelie81: jag håller med dej, inte för att min tös spyr särskilt mycket, men "bordsskicket" är sisådär haha ;) mjölk överallt!
Jag har spridit ut dom där handdukarna lite varstans i huset :).
Annelie81: jag håller med dej, inte för att min tös spyr särskilt mycket, men "bordsskicket" är sisådär haha ;) mjölk överallt!
Jag har spridit ut dom där handdukarna lite varstans i huset :).
Här blir det nog inget skydd alls, vi gör nog syskonförsök på en gång när mensen kommer igång :). Jag vill ha tätt mellan barnen :).
Elise rapar inte heller "på beställning", det kommer när det kommer. Kan ofta bli att hon äter, sover några timmar och sen rapar.
IdaElinLivia: härligt, hur tycker du det är/har varit? Jag vill ha nästa barn innan Elise blir 1 1/2 tror jag.
Men det här med amning och mens, mensen kan komma trots att man ammar? Men den kan lika gärna vara borta tills jag slutar?
IdaElinLivia: okey, det låter bra :).
Ja då kan jag tänka mej att det är lite tufft. Hur funkar ettåringen med den nya bebisen?
Baby1112: okey, ja då är det ju inte så kul, om man är sliten efter förlossningen och så. Det är säkert tuffare att ha tätt emellan dom, men å andra sidan så har man "klarat av" småbarnstiden sen.
Och jag tror att barnen har stor glädje av varandra :).
Det är nog tufft med två barn även om man väntar tills den första blir lite äldre.
Bumman79: hehe Ne det känns lite märkligt att tänka på syskon så tätt inpå, men vi har pratat om det så länge så jag har varit inställd på det.
Förlossningen gick bra och jag glömde smärtan väldigt fort så om några månader börjar vi väl.
Det enda jag oroar mej för är att spricka igen i så fall..
MissFörstånd: ja lite svartsjuka lär ju uppstå då och då! Men å andra sidan är det säkert jättemysigt att hon kan vara med och greja med den lille? :) (Älskar namnet Vincent förövrigt!)
Min systerdotter är snart 5 år och hon har inga syskon än, det blir ju så att hon kräver mycket uppmärksamhet från sina föräldrar istället, det är ju inte alltid kul att leka själv när man bara är hemma.
Ja, jag tror att det blir tufft hur man än gör det.
För min del skulle det passa bra att få barnafödandet "avklarat", för sen är min plan att utbilda mej (japp, jag gör't i "fel" ordning :P), och då vore det skönt att inte behöva ha avbrott för mammaledighet.
Lillsnurr82: ja man får ju välja sina tillfällen för bus ;). Är den stora tjejen hemma med dej på heltid eller har ni 15 timmars förskola? Om hon är hemma, är det svårt att aktivera henne?
Hur mycket är din karl borta?
Min jobbar onsdag-tisdag varannan vecka, men i och med det så kommer han kunna vara hemma mycket när nästa barn kommer, tar han en veckas semester/föräldraledigt så är han ju hemma i tre veckor, sen blir det ju väldigt tufft när han är borta.
Han ska åka och jobba i övermorrn för första gången sen Elise föddes, känns jättenervöst, men det kommer nog gå bra...
Det undrar jag också Elvis mamma! Har hört samma sak från olika håll här...
Elise blir fyra veckor idag och igår var första gången som hon var "otröstlig". I vanliga fall gnäller hon bara lite när hon är hungrig och det kan jag oftast ligga steget före, men igår var hon riktigt ledsen (fast ganska kort stund). Förmodligen övertrött för att hon inte kom till ro på dagen. Idag har hon varit lite likadan.
Hon kom till ro här för tio min sen, efter att jag burit omkring och suttit med henne sen tolv. Somnat till korta stunder, minuter, för att sen vakna igen. Som att hon inser att hon nästan somnat ordentligt, men inte vill det för att hon ska missa något då :P.
Min man är iväg och jobbar nu, kommer hem på tisdag, så nu har jag ju märkt hur låst man blir när man är ensam och liten bara vill vara på på på. Det är bara att gilla läget, skita i allt annat och försöka mysa till det istället.
Försökte med sjal förut men då var hon för ledsen, får ge den ett nytt försök.
Var i alla fall på BVC och vägde henne förut, 4600 gram väger hon nu, 260 gram mer än förra veckan :).