Arga bebisar och sömnmetoder

Mitt mammahjärta blöder verkligen för alla dessa ledsna, ignorerade barn men jag kan ändå ha en viss förståelse för vissa föräldrar.

När man är ny mamma (oavsett ålder) är man väldigt sårbar och lättpåverkad. Man litar blint på tex BVC och suger gärna till sig av andra människors råd (som säkert lämnas i all välmening).

När min dotter var omkring halvåret så hade hon en jobbigt period där hon inte alls sov, nattningarna tog flera timmar och hon vaknade ca en gång i timmen och vägrade somna om. Vid en rutinkontroll på BVC så togs sömn upp och vi berättade hur situationen såg ut. Min dotters sköterska tog då fram en folder där första meningen var - Den svåraste utmaningen är att ignorera din föräldrainstinkt!
Jag tackade såklart för informationen men förklarade att skrikmetoder inte var för mig.
Jag har två systrar med barn varav en är väldigt påläst angående amning, anknytning etc och hade jag inte haft deras stöd och råd att ta till när det knep hade jag säkert trott att 5mm var något att föredra då rådet kom från mitt barns utbildade sköterska som trots allt har och har haft hand om många barn.

Sen är sömn något nödvändigt för att fungera normalt och somliga blir mer påverkade av sömnbrist än andra. Om en förälder under en längre period blir utan sömn är det nog svårt att sortera bort de dåliga råden från de bra, man vill bara få sova. 5mm och AW fungerar ju trots allt i den bemärkelsen att barnet somnar själv utan bråk efter en "kur" och det är svårt att konkret se de konsekvenser det faktiskt får för det lilla barnet.
Att förhöjda stresshormoner har en skadlig inverkan syns inte utanpå. Barnets förändrade beteende kan också uppfattas som positivt, att barnet tex ofta blir mindre "blygt" och söker uppmärksamhet från andra vuxna (störningar i anknytningen) brukar tex uppfattas som att barnet är tryggt i stället för motsatsen.

Ev stavfel ber jag om ursäkt för, radbrytningarna är säkert inte heller optimala . Det är svårt att få till det från mobilen :)