Inlägg från: Anonym (biomonster) |Visa alla inlägg
  • Anonym (biomonster)

    Är så vansinnigt svartsjuk på min ex nya

    Det har tagit mej flera år att orka erkänna det för mej själv och skulle aldrig yppa det för någon, men jag har ett sådant otroligt agg mot mitt ex nya fru. Ny är hon egentligen inte för de har varit ihop i 5 år och är gifta. Det var jag som ville skilja mej, jag träffade ny man relativt snabbt efteråt och därefter löpte flera kortare föhållanden. Mitt ex träffade enbart sin nuvarande fru och det var ca 1 år efter skiljsmässan. Direkt kände jag att jag ville ha tillbaka honom, bara jag fick se den nya kvinnan. jag ringde honom när jag hade barnen så han var tvungen att komma över, jag låg och grät på sängen och han tröstade mej, vi kramades allt kändes underbart men sedan sa han att han aldrig skulle bli tillsammans med mej igen. jag sa att han skulle tänka på barnen, men han gick. jag har under åren försökt hålla lika nära kontakt som förut men han är väldigt avvisande, våra familjemiddagar blev inställda och han skapade dem med henne, han slutade spontan hälsa på, när de flyttade íhop så fick jag ingen nyckel, de skapar sina traditioner runt födelsedagar och jag är inet välkommen under deras veckor, barnen frågar inte efter mej då heller, jag har försökt få dem att ringa mej men de glömmer bort och exet vill bara göra saker med sin fru och barnen. jag har trott att hon är svartsjuk och manipulerat honom, det har jag sagt många gånger, men nu har jag förstått att det är JAG som är svartsjuk, att de tär ganska naturligt att man försöker med små barn. Jag har inte varit snäll med henne och absolut inte ansträngt mej för att få en bra relation eller at barnen ska gilla henne men barnen älskar henne trots det och det hugger som knivar i mitt hjärta, exet dyrkar henne och det känns som jag vill kräkas, allt vi hade är bortsuddat och jag känner mej ersatt. Det känns ibland som jag uppfostrat den perfekta mannen till henne, hon fick äta kakan jag bakat. jag hatar henne för det.


    jag hatar att jag känner så här,vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Är så vansinnigt svartsjuk på min ex nya
  • Anonym (biomonster)

    Jag har ju gått i terapi under första åren efter skiljsmässan, och i höstas fick jag väg både exet och mej själv i familjeterapi då jag sa att vi skulle öka kommunikationen kring barnen. Han ville prata kring det, men när jag ville prata om våran relation och att träffas utan hans fru så vägrade han! jag tänker att det är bra för barnen att se sina föräldrar vara lyckliga tillsammans, men han anser att det är bättre för barnen att se att hela nya konstallationen fungerar, men jag vill inte ha med henne.
    Jag har nu börjat acceptera det här nu, men gillar det inte men förstår att jag måste jobba på det igen, Borde jag söka terapi igen då eller?
    har ni något annat tips?

  • Anonym (biomonster)
    Petrellie skrev 2012-05-22 14:22:38 följande:
    Alltså, kanske konstigt att hänga upp sig på den detaljen, men varför skulle du ha en nyckel hem till deras hem?

    I övrigt tycker jag det är bra att du har insikt och ja,  jag tycker du ska fortsätta terapin. Du måste bli "frisk" så att du kan gå vidare och skapa dig ett lyckligt liv, antingen ensam eller med någon annan man.

    Och jag tycker faktiskt inte alls att era barn måste se att du och ditt ex kan umgås på tu man hand, utan tvärtom är det väl det bästa att de ser att du och deras bonusmamma kan komma överens.
    För att lätt kunna hämta/lämna kläder/leksaker till barnen utan att deras far ska behöva åka och låsa upp, så hade vi det innan de flyttade ihop.
    Nä det tycker inte han heller sedan vet man ju inte hur mycket hon påverkar.
  • Anonym (biomonster)

    Ja,ja, jag ser att ni reagerar över detta med nyckel, men mitt ex bydde sig inte det var faktiskt den nya som vägrade att han skulle ge mej nyckel, vilket jag tycker är fel.
    men det är några år sedan och hon verkar inte lägga sig i så mycket.
    Jag funderar på att kanske gå i terapi, skulle vilja att vi gick i terapi tillsammans jag och exet för han borde jobba på empati för jag tycker han bemöter mej onödigt hårt och jag undrar om han är lika med barnen.

  • Anonym (biomonster)
    BioBonus skrev 2012-05-22 15:40:33 följande:
    Fast det är ju inte ditt ex som har problem utan du. Du ska gå i terapi för din egen skull. Och att han inte känner empati för dig som envist hänger dig kvar och vägrar att släppa taget, innebär inte att han skulle vara en dålig pappa.
    Tro f*n han bemöter dig hårt om du efter fem år inte förstår eller accepterar att han har gått vidare och har en ny familj där du inte är medlem. Du är medlem i dina barns familj, men dina barn har två familjer - en med dig och en med hans.

    Och att en för mig främmande människa skulle ha nyckel till mitt hem är absurt, så varför skulle ditt ex sambo acceptera att du skulle ha det?

    Sök hjälp - men släpp fokus på att du ska bli lycklig och hel TILLSAMMANS med ditt ex. Du ska göra det helt ensam och på egen hand och för din egen skull och dina barns.
    Vi hade ju den överenskommelsen innan hon kom! Hon har ingen rätt att ändra det, det är väl hon som får anpassa sig.
    Han har skrikigt åt mej i trappen, på grund av ekonomiska diskussioner kring barnbidragen och han har kallat mej för olika saker typ  att jag är korkad, svartsjuk och missunnsam. Det hjälper ju inte och om vi ska få det bättre så måste ju han ändra sitt bemötande mot mej även om jag bearbetar mina agg mot hans nya.
  • Anonym (biomonster)
    nymedlem skrev 2012-05-22 15:40:27 följande:
    Har han nyckel till dig?
    Han hade det någåt år till efter att de flyttat ihop men sedan tog jag tillbaka.
  • Anonym (biomonster)
    Anonym skrev 2012-05-22 15:50:52 följande:
    Och varför gjorde du det och varför är det helt självklart att du trots det ska ha nyckel til honom? Du verkar inte ha alla hästar i hagen så att säga...... inga indianer i kanoten.......
    men nu har jag inte begärt någon nyckel, det här var ju en grej när de flyttade ihop och efter något år så tog jag också tillbaka min nyckel.
    men visst om han skulle vilja så byter jag gärna nycklar.
  • Anonym (biomonster)
    sextiotalist skrev 2012-05-22 15:57:26 följande:
    Men förutsättningarna ändrade sig. Inget är skrivet i sten. 

    Sedan har du faktiskt skrivit att du är svartsjuk, du är missunsam. Du har betett dig som ett mardrömsex. 

    utöver detta, så är inget villkorat med varandra. Din svartsjuka och agg är en sak du måste bearbeta helt själv. Där är du och dina barn som mår dåligt av detta. Som du märkt, så har du knappast fått något positivit tillbaka eller hur?

    jag drar till det slitna uttrycket, men ack så sant. Man kan bara ändra sig själv, sitt beteende och ändra hur man förhåller sig till andra och deras beteende, man kan aldrig ändra andras beteende.             
    Ja, jag är svartsjuk och jag jobbar på detta, jag ska söka samtalshjälp igen. Det känns bara som att det borde vara ge och ta förhållande.  Om jag söker hjälp, accepterar henne, pratar lite med henne och hon får följa med någon gång så borde exet och barnen kunna träffa mej utan henne.
  • Anonym (biomonster)

    Men VI är ju föräldrarna, det har ju inte hon med att göra.


    De vill inte att vi delar födelsedagar.

  • Anonym (biomonster)
    Popetotrora skrev 2012-05-22 16:17:05 följande:
    Ni kan inte hafödelsedagarna tillsammans så barnen får lov att ha två. Mina barn har bara gillat att ha två födelsedagar.

    Och jo, din exmans kvinna har massor att säga till om. Hon är barnens pappasfamilj, hon är viktigare än du i dessa frågor.
    Ingen kan vara viktigare för barnen än deras föräldrar, jag som deras mamma känner dem bäst och jag borde få vara med på födelsedagar. Det tycker inte bara jag.
  • Anonym (biomonster)
    SupersurasunkSara skrev 2012-05-22 16:36:39 följande:
    Barnens pappa behöver inte alls träffa dig utan henne. Varför skulle han det? BARNEN är hans ansvar likväl som hans fru. Inte du. Han har inga som helst skyldigheter gentemot dig längre mer än att upplysa saker kring barnen som du behöver veta.

    Du måste inte alls få fira födelsedagar tillsammans med dem. Det bestämmer han och hans fru tillsammans. DU har INGET att säga till om i deras hem om de inte skadar barnen och det gör de inte.
    Det är trevligt om man kan komma överens så pass att det går, men det är absolut inget måste. Barnen klaar sig utmärkt ändå.

    DU har problem, inte de. De lever sitt liv alldeles utmärkt utan dig, och det är det du inte klarar av. DU får skaffa dig ett liv utan honom och barnen. MED barnen när det är din vecka, men utan honom. Alltid. För dig är han som död, han finns inte för dig. Släpp taget och gå vidare, acceptera att du INTE ÄR BETYDELSEFULL för honom längre annat än som barnens mamma.
    jag har ett liv, jag har en ny partner, jag är särbo med en man på annan ort som har barn och han har jättebra kontakt med sitt ex, de kan umgås och han har bjudit över henne på barnens födelsedagar och andra tillfällen, de skrattar tillsammans osv. jag har dessutom läst andra trådar där många visst tycker att man ska kunna umgås med sitt ex och inte låta nya förhållanden få styra.
  • Anonym (biomonster)

    jag har tom sett skilda hålla hand på promenader.

Svar på tråden Är så vansinnigt svartsjuk på min ex nya