hur ska jag göra?

Hej, är sedan flera år ensam med mina tre barn 4, 5 och 8 år. Jag har träffat en ny man som älskar mina barn. Barnen har aldrig haft regelbunden kontakt med sin far då han bor 60 mil bort, är psykiskt sjuk ( borderline) och är nu även dömd för grov brottslighet. Han kommer att avkänna ett längre fängelse straff inom den snaraste framtiden.

Min mellan flicka på 5 år har alltid har stor respekt för sin pappa och sörjde väldigt mycket när vi delade på oss. Vi är nu i en väldigt otrevlig vårdnads tvist och har i dagsläget ingen personlig kontakt.
Men efter att min flicka kommit hem igen för ca 2 månader sedan efter några dagars umgänge med sin far började hon kalla min pojkvän för pappa. Nu är det bara pappa pappa pappa. Hon kräver nu hans fulla uppmärksamhet och blir väldigt ledsen när han åker till jobbet eller på något annat sätt skiljs ifrån henne. Hon berättar för många att hon har en "NY" pappa och för andra säger hon att han varit hennes pappa alltid. Jag har försökt att prata med henne och velat att hon ska kalla min pojkvän vid hans namn men icke.. ju mer vi säger till ju mer säger hon pappa. Hur ska jag göra? Är detta en bearbetnings process? min pojkvän har funnits i barnens liv länge och har bott med oss i snart 1 år.
tacksam för svar.

Hej!
Din 5-åriga dotter tycks ha tagit ett väldigt bestämt och avgörande beslut . Hon har bestämt att det finns en möjlig pappa på hemmaplan som hon tycker om och har knutit an till och som hon vill behålla. Hon har förmodligen också känt av att hennes biologiska pappa inte kan ge henne det hon behöver.
Utifrån vad du beskriver låter det som om hon för sin ålder tagit ett mycket klokt beslut och jobbar vidare på det. Du som vuxen vet att vårdnadsfrågan inte är löst med detta, men att det också är sannolikt att umgänget med hennes biologiska pappa inte kommer att bli så omfattande.
Hur den frågan ska lösas måste du som vuxen hantera i rätten och sedan med socialtjänsten och det blir förmodligen en senare fråga.
Så jag tycker att du ska stödja din dotters fortsatta anknytningsprocess till sin vardagspappa. Låt henne kalla honom vad hon vill. Men du ska förstås hålla kvar att hon också har en biologisk pappa som är långt borta och som längtar efter henne, men som inte kan ta hand om henne just nu.
Ni har alla allt att vinna på att de får en fin relation och det kan till och med underlätta att din dotter framöver kan skapa en relation till sin biologiska pappa också.
Med vänlig hälsning.
Margit Ekenbark

hur ska jag göra?

INNEHÅLL