Inlägg från: Anonym (Sara) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Sara)

    Familjehem åt syskon

    Hej, jag tänkte höra om någon här har varit familjehem till sitt syskon och hur det fungerade för er, hur gammal du var då du blev familjehem och bara få prata lite. Själv blev jag familjehem till mitt syskon vid 22- års ålder och kan ibland känna mig lite ensam i den upplevelsen.

  • Svar på tråden Familjehem åt syskon
  • Anonym (Sara)
    Anonym skrev 2012-07-26 23:54:56 följande:
    Är det så lämpligt?? Låter inte bra att ett syskon från samma dysfunktionella familj ska ta hand om småsyskon.

    Förstår mig inte på hur det kan få gå igenom..



    Jag är inte familjehem till henne längre. Nu har hon blivit vuxen och har en egen familj och jobb. Jag hade tagit hand om henne långt innan jag officiellt fick det på papper eftersom båda våra föräldrar var missbrukare och psykiskt sjuka. Tvärtom vad du tror så vill man helst familjehemsplacera inom familjen så långt så möjligt och jag skulle inte ha fått ta hand om henne om jag inte var en vettig person. Jag var mycket glad över att ha henne hos mig och jag har inte skadat henne på något sätt, snarare tvärtom.
  • Anonym (Sara)
    Anonym skrev 2012-08-25 17:35:07 följande:
    Men det är ju just det som inte borde uppmuntras. Att du tagit det ansvaret innan innebär att du fått ta för stort ansvar. Medberoende är något som inte ska stärkas. Jag tror visst att du var jättelämplig och duktig men jag tycker ändå det är fel att ett syskon ska få det ansvaret.



    I grunden håller jag med dig. Det bästa vore självklart om vi hade haft fungerande föräldrar eller i alla fall någon annan nära släkting. Men nu hade vi inte det. Jag skulle inte kalla det medberoende att jag tog hand om henne. Det var det bästa och jag gjorde vad jag kunde.
  • Anonym (Sara)
    Anonym (andra sidan) skrev 2012-08-06 20:07:40 följande:
    Hej!

    Ville bara skriva en rad, jag är ett barn som blev placerad hos min äldre syster i tonåren. Min pappa orkade inte med mig, och jag hade provat bo hos min mamma men det funkade inte. (missbruk hos henne)

    Jag tycker att det bästa som fanns var att få komma och bo hos henne. Det hjälpte mig att bli den människa jag är idag, en fullt fungerande svensson som har familj och jobb.

    Och hon och jag har idag en underbar relation till varann, jag har henne att tacka för att mitt liv ser så bra ut som det gör.

    Det är underbart att man kan hjälpa varann inom familjen. Idag hjälper jag henne ofta med att ta hand om hennes barn och låta dom bo här när det behövs. Det är så en fin släktrelation ska se ut.

    Så heja dig, var i grund och botten allt jag ville säga.         



    Tack för de fina orden! =) Det var intressant att höra om din uppväxt också, jag har som sagt aldrig träffat någon annan med ungefär samma historia tidigare.
Svar på tråden Familjehem åt syskon