Mattebegåvad ettagluttare

Jag skulle inte säga att läroplanerna är så dåliga i Sverige. Problemet är snarare att eleverna inte kan det de förväntas kunna och detta släpar efter varje åk. Följden blir att vi på gy måste traggla bråk, procent, grundläggande aritmetik mm för att huvudtaget kunna gå in på gy kursinnehåll. På universitet/högskolan klagar de också på att studenterna på tex ingenjörsprogrammen har alldeles för dåliga matematikkunskaper. Har läst att många högskolor/universitet erbjuder matematikstöd för studenter just pga detta. Helt sjukt! Själv känns det som att skriva åtgärdsprogram är nästan det enda jag gör på gy. I vissa klasser/grupper har jag skrivit upp till 75% åtgärdsprogram.. Men det hela är bara konstgjord andning. Hur ska dessa elever för det första ta igen stora kunskapsluckor från grundskolan och sen för det andra tillgodogöra sig innehållet i nya kurser?
I matte har vi iaf på gy precis genomfört de nya kursplanerna och svårighetsgraden har höjts avsevärt iaf på de högskoleförb. prog. Men det hjälper ju inte att vi på gy höjer standarden om eleverna inte har bättre kunskaper från grundskolan.

Men jaja nu har vi fattat singapore är överlägsna i matte men de sociala kunskaperna om att inte spamma och tjata kommer de också från singapore eller?

Jag kan tyvärr inte uttala mig om Singapore för jag är inte insatt. Som lärare i Sverige måste jag naturligtvis följa de läroplaner/kursplaner som finns här oavsett vad jag tycker eller anser om innehållet eller svårighetsgraden. Men som jag skrev innan så tycker jag att kursinnehållet för matematikkurserna i gy11 är bra och väsentligt, mer anpassat för det program du går på.

Seriös? Är upprepande av samma sak hela hela tiden seriös? Du började ju genom att bete dig som en skitunge som inte får all uppmärksamhet. I SINGAPORE. Lite som "På Baliiiiii"

Vad i den svenska läroplanen avseende matematik är det du syftar på? Utveckla så är du snäll.

---

Angående läroböckers förträfflighet/brist på förträfflighet så säger jag, åh, om det ändå vore så lätt...!!

Jag har hört att andelen 'riktigt matematiksvaga' i Sverige har varit lika stor, oavsett om det varit läroplaner från 69, 80, 94 oac och oavsett lärare och trenden för tillfället (t ex mängdlära eller algoritmnötning). Däremot har nästa grupp varierat något i storlek. Tyvärr kan jag inte koppla detta till en källa här på nätet,  mendetta är hört på en föreläsning av nationellt centrum för matematikutveckling i Göteborg, i Skolverkets regi.

Vad är din källa på att dyskaluli inte existerar? 

Safariböckerna använder vi inte på gy. Det är böcker för grundskolan. Men det är att göra det väldigt enkelt att bara tro att har man en annan bok så blir allt bra. Problemet är nog snarare att många lärare (spekulerar nu) har svårt att frångå läroboken. Minns inte var jag läste det men alldeles för många elever i Sverige sitter mycket själva och räknar i boken dvs det pratas alldeles för lite matematik i klassrummet. Det skulle kunna vara en anledning till försämrade matematikkunskaper i Sverige. Man kan tycka vad man vill om "katederundervisning" men nog pratades det mer matematik förr i klassrummen.

Jag håller med dig om att våra svenska skolelevers matematikkunskaper generellt sätt är dåliga, men jag undrar hur stor insyn i verksamheten du har egentligen?

Vad är laborativ matematik för dig?

Och vad är grupparbete för dig? En jobbar och de andra åker bananskal? Så behöver det förstås inte vara. Kulturen i vår matematikundervisning har varit ensamhetsräkning, vilket är en av många anledningar till att vi har halkat efter. Vi behöver i större utsträckning göra det som i länderna som ligger före oss; 'prata matematik' och lösa problem i grupp.

Man lär sig multiplikationstabellerna och lägger förhållandevis mycket tid på automatiseringsträning. Men enligt mig så skjuter man sig sedan själv i foten när man tränar in algoritmer innan man nått sitt mål med automatiseringen. Eleverna slutar tänka.

Håller med om status och lön. Jag är orolig över vad jag kommer få för framtida kollegor. De som blev lärare för att de inte kom in någon annanstans?
 

Det var ord och inga visor det :D men jag tror jag får nöja mig med att konstatera att vi inte riktigt är på samma våglängd, du och jag!

Undrar dock fortfarande var det är i vår läroplan som du vänder dig emot!

Problemet är väl inte läroplanen. Problemet är väl snarare att klasserna ofta är stora. Läraren har fullt upp med stökisar och med svagbegåvade. Tid finns inte till begåvade ungar. Skittrist tycker jag som mamma till en mattebegåvad kille som ska börja trean. 

Eller: Nä.

Börjar bli irriterad på riktigt, men inser att det är som att dunka huvudet i en riktigt tom tunna.