Åker ut mitt i natten... (lång)

Hejsan!

Har varit i en liknande sits som du, det enda jag gjorde när jag kom hem från plugget, var att sitta och vänta på att han skulle ringa, eller komma över.
Kunde inte planera att göra något speciellt eftersom jag ville finnas till hands när han ringde. Med facit i hand så ser jag det så att jag inte hade "ett eget liv" utan levde helt och hållet bara för honom.
Jag mådde så dåligt till slut eftersom jag blev så beroende av honom.
Han visste ju att han kunde göra som han ville - jag fanns ju där i allafall.....

Efter ett tag tog jag mig i kragen och hittade på egna saker att göra, t.ex gå på stan med nån av mina syrror, anmälde mig till aerobics en kväll i veckan. Jag märkte att jag visst kunde leva utan att vara "beroende" och att jag faktiskt mådde mycket bättre.
Vårt förhållande blev också bättre, just för att han märkte att jag kunde ha roligt utan honom. Det slutade nästan med att han blev orolig att jag skulle lämna honom.

Stå på dig och skaffa dig "ett eget liv" också, det rekomenderar jag.
Kram

Hej igen!

Du skulle kunna börja med att bara bestämma dig för att gå en promenad, säg en halvtimme, 2 dagar i veckan. Ta inte med någon mobiltelefon! Bestäm en runda i förväg (en som inte går förbi där han bor, eller kan tänkas vara). Promenader är bra - de rensar tankarna

Skäm bort dig själv genom att ha en "spa-dag" hemma i badrummet.

Finns det ett badhus i närheten där du bor? Gå i sådana fall dit och simma (- väldigt avkopplande!) Kanske sola solarium?

Det är i alla fall en början.

Det viktigaste är att du känner att du gör det här för din egen skull.

Ja, vi är fortfarande tillsammans efter 15 år, men visst har det varit tufft till och från. Men man mognar faktiskt med åren (tro det eller ej)
Kram

Ett litet mobiltips..... ring din mamma innan du går ut och tala om för henne att du kommer att en promenad.....då behöver hon ju inte ringa till dig just då......

Kram och lycka till med ditt "nya" liv.