Vår dotter har drabbat av tidig pubertet och specialistläkare (på tidig pubertet) beräknar nu hennes slutlängd till ca 145. Hon är 9,5 år 132 lång och beräknas få mens strax innan 12 års ålder, efter det så växer man inte så mycket mer.
Eftersöker nu någon som har erfarenhet av att vara under 150 lång. Hur har ni upplevt er situation.
Jag fick mens när jag var endast 10 år gammal och växte 2 decimeter efter det så att man slutar växa efter mens tror jag inte alls på.
Jag fick mens när jag var nästan exakt 12 och jag är 167 lång, fortsatte att växa efter mens.
Hon hinner väl växa en bit innan hon är 12? De flesta får ju mens i den åldern.
Jag var 147 när jag fick mens och är nu 166, jag växte väldigt mycket under det sista året och jag fick mens precis innan jag fyllde 12.
Jag var 14,5 år, men väldigt liten tills dess (runt 135 cm), men växte 2 dm samma halvår, efter det växte ytterligare 15 cm på ca 2 år. Är alltstå 165 cm lång.
I övrigt känner jag några korta personer och en fördel (när de blir äldre, typ 30-40) är ju att de uppfattas som yngre. Fast vissa kan tycka det är en belastning. Killar brukar uppskatta små tjejer också 
Blir glad att höra dessa uppmuntrande erfarenheter. Var hos läkare idag och frågade om vi kan hoppas på att hon når upp till 150. Men han trodde inte det. Hon var ca 128 cm lång när hon startade sin pubertet (bröstutveckling) för ca 6 månader sedan och snittet är att man växer 20 cm efter pubertetsstart. Sedan finns det absolut variationer och ingenting är säkert. I dottersn fall så gissade läkaren på 145.
Försöker nu tänka hur det kan vara att vara under 150 lång. Har ingen erfarenhet själv, dottern är adopterad och vi har aldrig räknat med en lång tjej. Men trott att hon kommer att bli kring 155, om man följer hennes kurva (innan tidig pubertet). Det tycker vi tycker är en väldigt normal längd. 145 är däremot lite mer ovanligt kort.
Jag var 10 när jag fick mens. Vet inte hur lång jag var då, men är 163 idag.
Jag är ca 143cm lång/kort.
Vet inte riktigt vad du vill veta, men har du några specifika frågor svarar jag gärna.
Är kort sen födseln dock, så inget som kommit som någon överraskning i mitt liv.
Då vi helt nyligen börjat ställa in oss på att hon troligen kommer att bli ca 145, så undrar jag bland annat (en kanske löjlig fråga) upplever du din längd som väldigt annorlunda? Vi bor i Stockholm och jag tittar nu ständigt på korta människor. Det finns ju ganska många, bland annat för att Stockholm är etniskt blandat. Men jag har så svårt att gissa, är de 155 eller 150 eller kanske ännu kortare? Undrar helt enkelt hur ovanlig är denna längd i dag. Känner du dig ovanlig i din längd?
Sedan undrar jag hur då upplevde din längd i tonåren? Då det är den tid då man mest av allt vill vara som alla andra.
Sedan rent allmänt vad har varit problem och vad är lätt att problematisera som inte är något problem. Hur "peppar" vi henne och hjälper henne att älska sig själv som hon är? Det kanske inte är något problem alls (längtar efter att höra)?
Undrar också om det är problem att hitta kläder. Finns det kläder i de vanliga kedjorna som passar? Jag vet ingenting, är själv 170 lång.