Där är ju dagisfröken!!!!!

Ligger inte detta mer hos dig själv än omgivningen?

Nu var jag nog otydlig.Det kan vara om jag är på en strand. Då känns det ofta som om föräldrar tycker att det är ok att jag ska ha deras barn hos mig. Jag växlar gärna några ord, men jag är ingen barnvakt så föräldrarna ska kunna sola i fred. Vet inte hur många gånger detta hänt. Eller också blir jag studerad noggrant, och får sedan höra av kollegor att föräldrar hört mig "skälla" på mina barn och de vill veta om jag är lika sträng mot deras. Jag tror inte att någon förälder vill ha fröken lyssnandes när de är ute och deras barn gör något som kräver en tillsägelse?!  

Svårt att förklara, men jag tycker att det är roligt att barnet kommer fram och pratar lite men inte springer fram och tillbaka, stannar och vill ha av vår fika utan att föräldrar säger stopp, vill ha min hjälp att kissa, vill ha med mig att leka som på förskolan, lånar hejvilt av våra saker osv När jag säger stopp så får jag ofta sura ögonkast och sedan tar det ett tag att bygga upp en bra relation yrkesmässigt med denna familj. Man blir den "sura" dagisfröken.

Kattdamen skrev 2012-07-03 15:57:34 följande:Är föräldrarna till barnen lite lågbegåvade? Är det någon typ av specielförskola då? De flesta människor beter sig inte på det viset.Jo... Jag var med om det både igår och idag på stranden. Vanliga normalbegåvade människor. I helgen satt jag på ett café med en väninna och hade ett jobbigt samtal. En familj lät då sina två barn springa fram till mig hela tiden och busa utan att säga till. Min väninna ville gå ganska fort, jag är mer van.

Skillnaden är nog att andra yrkeskategorier inte behöver hålla masken på samma vis. De träffar inte familjen nästan fem dagar i veckan under flera år. Det är kanske lättare för en läkare el dyl att visa att det inte är ok att tränga sig på honom eller henne på privat tid. Jag bor inte nära familjerna men i och med att man har jämnåriga barn så springer man ju på varandra. Jag har däremot kollegor som berättar att de (grannar med familjer vars barn går på deras förskolor) inte kan sitta ute på somrarna i sina trädgårdar, måste låsa dörrar etc för att barnen kommer in och tar för sig.

Känner igen mig så väl i allt ni skriver. Fick ett samtal från en förälder förra veckan när jag var på jobbet. Denna familj hade gått på semester en vecka tidigare så barnen har sommarlov. Dom är mina grannar (bor i huset brevid) och mamman i familjen ringer för att fråga om jag kan ta med mig hennes döttrars kläder hem efter jobbet! Då pratar vi om varsin låda full med extrakläder, gummistövlar och regnkläder. Det är mycket att bära. Plus att jag ska släpa hem mina egna kläder då jag själv gick på semester den dagen. Vi bor 10 minuter gångavstånd från förskolan och kvinnan har semester. Då kan hon väl pallra sig dit själv o hämta kläderna om det är så viktigt. Förklarade snällt att det inte ingick i mina arbetsuppgifter att konka hennes barns kläder hem. Ut över det har vi ett annat problem hon och jag. Jag är ung, har än ingen egen familj så självklart har jag mycket kompisar hemma när jag är ledig. Har aldrig haft någon stor fest men ibland spelar vi musik, dricker några glas vin och skrattar på min altan någon helg då och då. Detta har hon påpekat hos min chef att hon tyckte är opassande för en förskolelärare. Som tur var försvarade min chef mig och sa att vad vår personal gör på sin fritid är inte vår sak, så länge dom gör ett bra jobb när don är här. Även jag bad henne att säga till om jag stör henne som granne. Men vad jag gör för övrigt utanför tjänsten kan hon strunta blankt i.

Helt stört beteende från barnen och dess familjer.
Själva bor vi i en liten by med ett litet dagis. Så på fritiden umgås vi med en  fsk lärare  och hennes fanilj.
När vi träffas och kanske äter och så så försöker jag vara noga med att sonen inte behöver sitta jämrte henne vid matbordet fast att han vill. Men jag vill verkligen inte att hon ska känna att hon ska hjälpa honom och dela maten mm.
Och när vi är ute och går så försöker jag prata om annat än sonen men visst det blir ju mycket familjelivsprat.  
Fast själv säger hon att hon gärna kan sitta barnvakt och så om vi behöver hjälp och det har hon kanske gjort 2ggr i nödfall. 

Ha ha, menar du att det finns folk som tror att DU ska vakta deras barn bara för att du är en "dagisfröken"??

Guuuud, vad knäppt! Vi gör så här när vi träffar någon pedagog från förskolan; Hälsar, småpratar och går vidare, skulle aldrig falla mig in att be dom om något när det inte är på arbetstid.

 

Ha ha ha, allvarligt??