Vi som är emot CIO-metoder

Om ni vill na ut till andra foraldrar med information om eventuell paverkan av CIO sa tror jag att det vore smart och skriva ngt enkelt infoblad och ga ut med det till lokala BVC, starta lokala grupper med ett vidare natverk. Kanske soka spons fran ngt / nga foretag som vill hanga pa det har? For att tacka kostnad av utskrifter och resor iaf. 

Jag vet inte hur det funkar i Sverige, jag bor i UK, och har verkar det bara vara CIO som rekomenderas pa health visitors clinic. Min son (nu 9 manader) har alltid sovit daligt och jag fick hora att "nar han ar 6 manader kan du borja CIO som sovtraning om han inte somnar sjalv". Jag ar trott, ar ensam med mitt barn for det mesta, och sag verkligen fram mot den har mirakelmetoden som skulle funka pa 3 dagar. Sen laste jag har om att det finns folk som ifragasatter metoderna, laste vidare lite, och har bestamt mig for att avvakta. Min poang ar att dom flesta far rad fran BVC och ovrig sjukvard, inte internetforum.

Jag ar fortfarande kluven sjalv, det som ar lite storande ar att "dom som ar emot" (iaf manga har pa forumet) inte verkar ha ngn aning om hur det ar att ha en bebis som inte sover. Ofta laser jag "Oh min 10 manaders sover sa daligt, bara 3-4 timmar i taget! Bara ngn gang i manaden sover hen mer an 7 tmmar!" Min kille sover hogst 20-30 minuter utan mig, han har aldrig somnat utan brostet, han vaknar sa fort man lagger ner honom i sangen (min eller hans) efter amning. Han ar inte intresserad av ngn tass-metod, bli upplockad och nedlagd, somna om i famnen, strikta rutiner, snuttefilt, valling eller napp - han vill ha brost, pa en gang, hela tiden!

For oss har det blivit varre de senaste 2 manaderna, jag antar att det ar separationsfasen, sa har inga planer att anvanda ngn skrikmetod just nu, men om det fortfarande ar sahar nar har ar runt ett ar och jag behover borja jobba... sa vet jag faktiskt inte vad jag ska gora... Men det ar en annan trad (som jag inte kommer skriva av radsla for otrevligheter).

 Lite off topic, forlat, men alltsa: 

-I verkligheten: information pa BVC
-Pa forum: Ni far forsoka "rekrytera" folk som ar emot CIO som har barn med riktiga somnproblem, det ar lite svart for mig att ta ngn pa allvar nar dom far sova 3 timmar i strack och har ett barn som somnar om om man lagger handen over ryggen och sager "godnatt".   
    

Jo som sagt - det ar sallan dom som har bebisar med riktigt grava somnproblem som marks mest i tradar om CIO pa det har forumet, och det ar fler sana ni behover for att bli lite mer overtygande for dom av oss som har bebisar med riktiga somnproblem som inte ar sakra pa hur vi ska gora.

Och det var ju det TS undrade i starten - hur man kan varna andra foraldrar...

Sahar ar det for mig: 9manaders bebis som inte sover sjalv mer an 20-30 minuter i taget - det ar helt ok for mig just nu, tills jag maste jobba. Nar den dagen kommer, och om han fortf ar sa har - medan CIO ar typ det varsta jag kan tanka mig (jag hatar nar han grater) sa finns det inga andra alternativ som jag inte provat an. Dom jag kanner som genomfort controlled crying har ju pa andra sidan elandet en bebis vars somn-monster funkar med deras / familjens vardag (om dom maste jobba, har syskon som maste till skolan etc) och det ar ju en nodvandighet om man har saker man maste gora pa dagarna. Du kan tolka det som att vara osaker, otrygg och lattpaverkad (sana analyser vinner nog tyvarr inte direkt over ngn till ert lager heller iofs...) - men om man verkligen MASTE sova for att klara en vardag utanfor hemmet, och bebis inte svarar pa nga andra metoder - vad gor man? 

   

Jo har ar det normen, controlled crying. Dom borjade snacka om det pa Health Clinic nar han var runt 6 manader, och det ar alltsa utan att jag klagar pa somnbrist. Jag har ju inga storre problem med det har an sa lange - jag jobbar inte, har inga andra barn - sa jag har lyxen att kunna folja min sons rutiner ganska bra. Men det ar nu det forsta dom fragar nar dom ser mig "Somnar han? Sover han? Nattammar han fort? Samsover ni fortf?" och alltsa liksom... anklagar mig for att gora fel - att jag borde gora controlled crying for hans skull, inte for min egen. Att han skulle ma battre av det. Eftersom det ar sa normalt har (alla mina barn-bekanta som inte haft barn som sov "bra" har gjort det mellan 6-9 manader) sa tankte jag inte pa den har andra sidan av det innan jag laste om det har.  

...sen har det  varit nga andra inlagg riktade till mig eller generellt om min situation, jag fattar inte hur man citerar flera sa bara nga kommentarer jag minns: 

-Jag har inte "brakat" om att min son inte sover mer an 20-30 minuter sjalv - det ar inget stort problem for oss an. Men - om han fortf ar sahar nar jag maste borja jobba gar det inte att ta igen somn pa bussen eller andra lite i vardagen, eller ordna pa annat satt for att fa det att funka- om jag ar pa jobbet klockan 10 och klockan 2 - hur kan jag da samtidigt amma min son till somns? Det gar liksom inte! Inte ens varldens basta supermorsa kan vara pa tva stallen samtigigt. Hanger ni med? Eftersom han bara somnar vid brostet sa spelar det inte ens ngn roll att jag ar ensam vardnadshavare som inte har familj eller vanner som kan stalla upp. Det underlattar ju saklart inte som det ar nu (eftersom jag ocksa maste laga mat, diska, tvatta, duscha och dammsuga ngn gang ibland precis som alla som lever i parforhallanden), men har ingen som helst betydelse om jag inte skulle vara med min son under dagen.

-Jag fattar att det inte bara handlar om egna erfarenheter och det ar toppen att folk har akademiska kunskaper om bebisar som dom delar med sig av, men tyvarr (eller som tur ar for dom!) om man inte har ett barn som sover daligt och samtidigt inte har ngt egentligt stod fran andra vuxna sa kan dom inte forsta hur det ar. Och det marks ju pa vissa valdigt problemforenklade kommentarer av "det ar bara att gora"-karaktar. (Saklart, om man ar forstaende och empatisk kan man sakert forestalla sig hur det ar, men de problemforenklande kommentarerna pavisar ocksa en brist av forstaelse och empati)       

Nej, dom far det att verka onormalt bara, ser lite uppgivna ut nar jag sager att han nattammar / samsover / vaknar - berattar att man kan "forvanta sig" annat beteende i hans alder (fran 6 manader). Controlled crying ar att lagga barnet och lata skrika i 5 minuter, sen ga in och verbalt forsoka lugna (som ju inte funkar, men for att visa barnet att man fortffinns dar), nasta gang vantar man 10 minuter, sen 15 minuter osv. Dom jag kanner som har gjort det har genomfort det vid 7-9 manader - det rekomenderas alltsa inte innan 6 manader.

Jag tror att nattamningen och vaken hanger ihop helt klart - om han inte nattammade skulle han nog inte vakna lika mkt. Men jag vet inte hur jag skulle gora nattamningen till ett separat "problem"? Om jag inte ammar honom blir det skrik och grat - det ar ju ingen skillnad mellan det och CIO..?

Jag maste nog borja jobba nar han ar ett ar, eller iaf vara beradd pa att borja da - sa 3 manader.  

Absolut, jag hoppas ju pa att det loser sig av sig sjalv  

Aha, ok, jag fattar, skont! Jag har tankt att genom att neka honom amningen, vilket innebar att han kommer skrika och grina, ger det samma effekt som att lamna honom att grata och skrika. Eftersom jag inte tillgodoser hans behov (nattsnutt).  

Men jo, jag ska vanta tills han ar iaf ett ar, jag tycker han far gora lite som han vill just nu. 

For att aterknyta lite mer till topic (det var inte meningen att skifta fokus till mig), har ar text om controlled crying fran storsta familjesiten i UK:

http://www.mumsnet.com/babies/sleep-training-and-controlled-crying 

You're not just doing it for you. 'Training' your baby to self-settle at night will probably have positive knock-on effects on her general outlook during waking hours, as well as yours. 

Jag upplever att det har ar den generella installningen, att det ar bra for barnet.  

Det har kanske inte ar ratt trad for det, men det finns sa manga med liknande tema och eftersom jag skrivit lite i den har forut sa tankte jag gnalla lite mer i den.

Sa, min son ar lite over 13 manader och jag har inte sovit mer an 2 timmar i strack sen han foddes. Nu slumpade det sig sa att jag blev med barn igen, sa har inget jobb jag maste vara utvilad for, men jag ar sa trott hela tiden. Huvudverk jamt, ofta grinig och ledsen.

Jag kampade med hans somn i 3 manader - forsokte fa honom att somna i sin sang; lamnade honom aldrig utan stannade dar och sjong, pratade med honom. Det funkade aldrig han kunde skrika hur lange som helst. Han somnade till 30-60 minuter sen borjade han skrika igen. Tankte att det skulle bli battre nar jag slutade med nattamning, vilket jag gjorde for ungefar 6-8 veckor sedan, men det ar samma. Jag gav upp for nga veckor sedan, han blir trott vid 8, men somnar inte forens efter 11, efter runt 2 timmar gnall och grat da han vill upp i famnen, sen ner, upp igen, sen ner. Samma nar han vaknar pa natten, han vill inte att man haller honom, men han vill inte vara sjalv. Han ar trott och grinig, men kan inte somna.

Var precis pa Health Visitor Clinic for jag ar desperat, hoppades pa ngt rad ngn liten hjalp. Men det enda jag far ar "sov i ett annat rum tills han ger upp, det ar det enda vi rekomenderar". Jag skulle gora det nu om jag trodde att det skulle funka, men jag fattar inte varfor han skulle ge upp om jag inte ar dar nar han inte ger upp nar jag ar dar...    

Vi har en lakartid om hans somn i Januari, men jag fattar inte heller vad en lakare skulle kunna hjalpa med.