Så ledsen över min möhippa..
Hade inte heller någon hippa, kan ju bero på att vi "rymde" och gifte oss utomlands utan någon närvarande. MEN en av de många anledningarna till att vi gjorde på det viset var att jag visste att det förmodligen inte skulle bli någon hippa för mig. Ska inte svära på graven att det blivit så, men med ganska stor sannolikhet JA. Och jag vet att jag hade blivit ledsen över det och då även känt att bröllopet inte var så kul heller. Inte kul att sitta och vara ledsen över att man ansträngt sig och lagt ut en massa pengar för en fin fest på sin "stora dag" utan att någon bryr sig. På detta viset slapp vi all ångest över brustna förväntningar och sårade känslor och bröllopet kom att bli något väldigt intimt som bara handlade om mig och min man.
Kan f ö tillägga att min äldsta och "käraste" vän som jag känt sen jag var 10 valde att inte ens gratulera när jag berättade om att vi gift oss efteråt. Alltså inte ens ett sms, ett kort, ett telefonsamtal INGENTING. Och sen dess har jag inte pratat mer med henne. Skönt, hon var uppenbarligen aldrig min vän.