Min sexåring kissar och bajsar på sej.

Ni har ju tagit kontakt med BUP och det är ju jättebra så att han får hjälp med sina utbrott m.m. Ett konkret råd tills ni fått hjälp av BUP är att ställa en klocka som piper 1 ggr/timme exempelvis, problemet kan ju vara att han håller sig för länge.
Har ni inte fått hjälp av en inkontinenssköterska på BVC? Be annars om den hjälpen de har många bra tips.
Blir han arg kan man ju ge honom en stjärna varje dag han gått på toa enligt schemat, när han fått tillräckligt med stjärnor får han en belöning.
Lycka till!   

Vad har de kollat när de uteslutit det fysiska? Har ni fått vara på barnmottagnignen och kissat i sån där specialtratt som mäter flöde och sånt?

Min son hade problem med bajs och kiss tills han fyllde 5. I korthet kan man säga att han inte hade tid att sitta på toa och basja så han höll sig för länge, bajsade för lite, blev hård i magen, blev förstoppad och till slut fixade han inte att bajsa sittandes längre utan bara ståendes för att han var så hård i magen. Ju bajsnödigare han var desto mer kiss i byxorna.

Sen kunde det gå bra någon dag när han precis bajsat rejält men så byggdes det upp igen. När han till slut fick ro att sitta och försöka bajsa varje dag så gav sig bajsandet direkt. Tror han bajsat ner sig en gång efter det mot 4 ggr i veckan iaf innan.

Förstoppningen gav i hans fall en irritabel blåsa som gjorde att han småskvätte en massa men även kissade ner sig lite mer rejält.

Det händer fortfarande att han kissar ner sig ibland dagtid men det är rätt sällsynt och numera inga stora olyckor utan mer dropp från snoppen. Han ligger precis inom normalgränsen hur kisskurvan ska se ut när de gjorde testerna på barnmottagningen. Vi ska dit igen och göra om det. Han var även på gränsen när de kollade med UL hur mycket kiss det var i blåsan före och efter han kissade men det ska också göras om när han är riktigt kissnödig. Vi har provat kissa på schema dagtid främst för att se om nätterna skulle bli bättre (han kissar som regel alltid ner sig nattetid) men det har inte gjort någon stor skillnad varken på dagen eller natten.

Jag har tänkt samma som du inför 6-års men tack och lov för oss så börjar dagarna ändå vara ganska stabila nu. Men några små plyckor kommer säkert hända.

Vi har fått prova kissa på schema i flera veckor men det gjorde ingen uppenbar skillnad och

Vi säger till honom en gång i timmen, minst ( är överens att vi säger pip pip, så det inte blir tjatigt) men det hjälper inte. Ibland kissar han på sej en halvtimme senare. Eller när han kissat, så bajsar han på sej två minuter senare.

De mätte flöde och kollade urinblåsan med ultraljud. Detta gjordes två gånger tror jag.
Vi fick utskrivet laxerande pulver som skulle tas dagligen (långtidsverkande) och så skulle han sitta en stund om dagen. Det funkade inte.

Periodvis har det gått bra, men det är precis som det blir bakslag så fort det händer nått ( syskon osv).

Märker du något samband mellan hur bajset och kisset funkar? Alltså om han bajsat normalt en tid funkar kisset bättre då eller gör det ingen skillnad?

Försöker han verkligen att bajsa regelbundet och ta sig tid på toan eller vill han inte? Det som till slut fick min son att få ordning på bajset var att jag flippade ur när han bajsat ner sig 2 minuter efter att jag frågat om han behövde bajsa på en grillkväll med storasysters klass. Sådär halvsmidigt att ta om hand så jag blev så less att jag sa att han inte skulle få spela något Nintendo DS de dagar han bajsade ner sig.

Helt obeskrivligt dumt egentligen och inte mitt största ögonblick som förälder och jag ångrade mig rätt omgående men så märkte jag redan dagen efter hur han frivilligt gick på toa och satt där länge och sen kom ut och sa att han hade bajsat på toa så han skulle få spela DS. Det var helt enkelt motivation han behövde för att verkligen skärpa sig och ta sig tid att bajsa ordentligt och allt vi pratat om tidigare hur viktigt det var för magen o s v var inget som hade bitit på honom. Men att riskera att inte få spela DS det ville han minsann inte så då blev det plötsligt värt att försöka ordentligt.

Eftersom jag inte gillar hot så kan jag väl inte direkt rekommendera mitt förfarande även om det funkade och jag vet ju inte om din son inte kan eller som min son inte riktigt vill ta tag i det. Men är det så att han är lite för obrydd som min son var så kanske någon form av belöning de dagar han sköter magen ordentligt skulle kunna ge honom rätt motivation. Kan även säga att det inte tog så många veckor innan min son slutade behöva tänka på vad han gjorde på toa. När magen väl ordnat upp sig så blev det mer naturligt och han gick som vilken unge som helst när han blev nödig och utan bekymmer.

Det brukar gå bättre med båda samtidigt, eller hur man ska säga. Så ja, lite samband.
Vi försöker få honom till att sitta även när han kissar just för att han ska känna om han behöver bajsa oxå, men han vägrar oftast.
Han vet att om han kissar och bajsar på sej så blir det ingen tv/data (speciellt inte om han kissat eller bajsat på sej när han sett på tv eller spelat).

Han säger inte heller till när han gjort på sej, vilket gör det värre att ta hand om.

Känns som vi gjort allt, vi påminner. Vi uppmuntrar. Vi gör det besvärligt för honom genom att låta honom ta hand om det själv (dvs gå och klä av sej själv och i alla fall försöka duscha av sej själv). Vi försöker belöna när det går bra. Vi skäller inte, men blir märkbart irriterade, i alla fall när han inte ens säger till.

Vi gör säkert mycket fel, men vi vet inte hur vi ska hantera det. Det har liksom aldrig varit bra heller.

Nä det är sannerligen inte lätt, BUP är nog en bra plan för då kanske ni kan få fram ett bättre samarbete kring det hela.

Det låter precis som vi hade det för drygt ett år sen och jag är så glad att det vänt. Hoppas ni snart får bukt på det också och att det inte blir för stora problem i skolan.

Ja vi hoppas de kan hjälpa. För hans skull. Vi vill ju inte att han ska bli mobbad i skolan tex. Det är ju inte hållbart heller.

Sen känner man sej så ensam om detta. Man får bara höra av folk runtomkring att det inte låter normalt.

Nä normalt är det ju inte, det är ju därför de utreder barnen på barnmottagningen med UL och sånt.

Men jag tror inte det behöver vara något jätteproblem bakom eg, det handlar nog mycket om att få barnet att förstå vad han måste göra och vad han har att vinna på det. Jag tror mycket hos min son låg i att han inte visste så mycket annat, han hade liksom alltid kissat och bajsat ner sig och var så van att springa med halvblöta byxor att det var ett normaltillstånd för honom och inget han eg reflekterade över. Visst hade han bra dagar men jag tror ärligt talat inte han märkte så himla stor skillnad och visst vi blev irriterade ibland men det blev vi ju ändå för helt andra saker också som att han retade gallfeber på lillebror konstant så en småirriterad mamma mer eller mindre vid ett tillfälle gjorde nog varken till eller från.

De olyckor vi fortfarande har är nästan uteslutande när han har för roligt och väntar för länge och när han ska sköta allt själv i 6-års väntar jag med spänning på hur det ska gå. Sista året på dagis var det väldigt få olyckor, vi hade kanske 1-2 i månaden men då påmindes de ju att gå på toa innan de gick ut och sånt. Jag tror att jag antingen kommer se ett gäng olyckor eller att han faktiskt blir jättenoga med att gå på toa oftare om han tycker det är jobbigt med olyckor. Hittills har han inte brytt sig alls om någon märkt att han kissat ner sig, det är hans vardag och inget han bryr sig nämnvärt i. Men jag misstänker att det kommer ändras.

På dagis har han kanske haft max 5 olyckor på hela året. Det är ju inget.
Vi hoppas det löser sej. Det har ju fungerar bra periodvis, så vi vet ju att han kan

Idag pratade jag med en trevlig kvinna från bup. Det var en inbokad intervju per telefon och det var mycket frågor, med mest fokus på hans humör.
Vi ska få en kallelse till möte inom några veckor, så hoppas jag det kan vara till hjälp.