Äggdonation höst/vinter 2012

Nahoj23: misströsta inte, åtminstone för min del kändes misslyckat och lyckat försök precis likadant i kroppen.
Skillnaden i symtom kom först cirka 2-3 veckor efter testdatum.

Jag håller tummarna!

/Dustpuppy

Nahoj23: Det var tråkiga nyheter, man får hoppas på att morgondagens test är bättre.

En av gångerna när jag gick på Carlanderska ställde jag just frågan om det vore bra att fortsätta med medicinerna lite till, då var jag på dag 18 och hade minus på stickan. Deras svar var att det var ingen idé att fortsätta, eftersom dag 18 ska man få positivt om man är gravid.

Du hade väl testdag dag 14? Om jag var du skulle jag fortsätta till dag 18 med medicinerna och testa igen.

/Dustpuppy

Nahoj23: Jättetråkigt, jag lider med dig. Landa i lugn och ro, sörj och rasa klart och ta nya tag när livet känns normalare igen.

Det känns förjävligt när det går åt pipan, men det kommer bättre dagar om en stund. Hur krasst det än låter så kan misslyckanden vara till hjälp för att få precis rätt vård senare, man samlar på sig en behandlingshistorik som kan hjälpa en läkare att verkligen skräddarsy behandlingen så att det blir precis rätt.

/Dustpuppy

Jättesvårt, jag tror du behöver kolla med SU vad som händer om du tackar nej idag. Trillar du ned i kön, eller är det okej att höra av sig när det känns bättre?

När du vet det, så kan du lättare ta ställning till vilket val som är minst ont, för inget av dem är bra.

Ögonfärg tror jag inte du behöver bry dig om egentligen, mina föräldrar och syster har blå ögon, själv har jag grönbrunmelerade och vi delar ändå DNA.  Ögonfärg ärvs rätt komplicerat  genom ett antal gener och inte ens egen genetiska avkomma kommer garanterat att ha samma som man själv har.

/Dustpuppy

Nahoj23, då blir det svårare. Då måste du fundera på vad planen är om nästa ÄD på Sahlgrenska inte funkar, hur många landstingsförsök du har kvar och hur gammal du är om du måste gå över till privatalternativ iSverige/utomlands.

Hur mycket tid har du att spela med?

Båda valen är fortfarande dåliga, man mår dåligt både av att inte vara i balans idag och av att kanske behöva hamna i en framtida kö igen. Vilket är mest ont? Det är bara du som vet vad som blir tyngst för dig.

/Dustpuppy

Nahoj23: jag tror att det är ett klokt beslut att landa lite. Nästa gång, då det kommer att lyckas (håller tummar och tår!), så vill du inte gå in i graviditeten utmattad redan från början. Vi tog en paus på ett år mellan ÄD1 och 2, och hade egentligen behövt pausa mera (jobbstress och allt annat elände livet bär med sig), men vågade inte vänta längre.

/Dustpuppy

Lyckligtlottad1234: Om jag förstått Progesteronets roll rätt, så är det att en sjunkande  progesteronnivå gör så att livmoderslemhinnan stöts ut.

Rent krasst borde det vara att om du börjar blöda, så har du tagit vagitorierna för sällan, men jag har också förstått att det inte verkar vara ohyggligt noga med exakt på minuten/timmen när. Att fördela vagitorierna över dygnet kan göra biverkningarna lite lättare att stå ut med.

Jag hade i början 3*400 mg, vilket var lättare att leva med. Morgon och kväll sov jag på handduk och slapp det värsta kladdet, när det sänktes till 2 ggr/dag så såg jag till att ta den ena precis när jag lade mig för att sova, och den andra på jobbet cirka 12 timmar senare. Det hände kanske 4-5 gånger att jag glömde och missade med upp till 2-8 timmar (närminnet flög ut genom fönstret med hormonerna). Inget dåligt hände.
Åtminstone för mig så gjorde en fördröjning ingen skillnad, men det kan vara individuellt, ta det med en nypa salt.

/Dustpuppy

Lisa81: Det du ska fundera runt är hur du kommer att agera på resultatet, det finns inga enkla svar på detta:

KUB-testet ger sannolikhet för trisomi 13, 18 och 21.
Trisomi 13 och 18 är oftast inte förenliga med liv, några barn lever med svåra handikapp i några år, många dör redan innan förlossningen.
Trisomi 21 är Downs syndrom. Det finns idag inga prover som kan visa hur lätt/svårt handikappat barnet blir.

KUB-testet ger bara en sannolikhet, inte en garanti åt något håll. Om KUB-testet visar dåliga (eller bra) värden för trisomi 13, 18 eller 21, vad vill du göra då?

Alternativen jag kan se är:

Dåliga värden på KUB-test -> Du kan leva med osäkerheten och går inte vidare med fler tester.
eller
Dåliga värden på KUB-test ->Du går vidare med fostervattenprov eller moderkaksprov.
följt av
Fostervattenprov positivt för trisomi 13, 18 eller 21 ->Du  vill kunna förbereda dig för ett barn (och senare även en vuxen individ) med ett lätt/svårt handikapp och/eller ett kort liv. Samtidigt riskerar du kanske ett missfall.
eller
Fostervattenprov positivt för trisomi 13, 18 eller 21 ->Du väljer att avsluta graviditeten. Du riskerar att nästa behandling kanske inte lyckas, ÄD är ingen garanti för barn.

Fostervattenprov och moderkaksprov sägs öka risken för missfall något, men det finns ingen svensk statistik som skiljer på normala missfall och missfall garanterat orsakade av provet.

Risker finns vad du än väljer, du måste fundera kring konsekvenserna istället. Vilka konsekvenser kan du acceptera (fundera på egen hand, inte på webben!), vilka kan du inte acceptera? Prata med din partner, finn en lösning som ger er minst sorger och oro.

/Dustpuppy

Lisa81: de kommer inte att ta speciellt många blodprov med nål efter inskrivningen. Det blir mest stick i fingret och kissa i mugg så du behöver inte vara orolig!

/Dustpuppy