Äggdonation höst/vinter 2012

Jenkis: hur har det gått för er?

Vad härligt att höra Jenkis!! För mig går det bara bra. Är i v. 32+6 och får uppleva alla möjliga härliga symtom som sammandragningar, svullnad och halsbränna. Men varje dag känner jag hur barnet rör sig och det är helt fantastiskt!! Inte så långt kvar nu.. frågan är bara hur stor kan man bli egentligen :)
Hoppas ni andra i tråden mår bra!

Men vad roligt Jenkis! Jag blir sååååå glad för din skull Jag kan säga att trots att jag inte hade några som helst blödningar tittade jag efter blod på pappret VARJE gång jag gick på toa fram till v 20 ungefär...

Nu är jag mindre nervös, är i v 26+1 och det börjar kännas tryggare. Precis som Fruhn har jag härliga krämpor som svullna ben och händer, uppstötningar, inflammation i bäckenet, sömnlöshet, sammandragningar, ont i magen av järntillskottet och gud vet vad... Men en enda liten spark från magen så glömmer man alla bekymmer!
Fruhn, jag undrar också hur stor man kan bli?! Var ska allt få plats? Mina inälvor t.e.x.?? Urinblåsan har redan blivit förpassad till ett minimalt utrymme som inte rymmer något hahaha! Ändå äääälskar jag att vara gravid, en lycka jag önskar er alla här på tråden

Jenkis, min mage var också stor i början och ÖM! Jag kunde bara ha gravidbyxor och ev mjukisbyxor, allt som satt åt gav mig panik. Men det var tarmarna som spökade. Senare kunde jag ha mina större jeans igen fram till v 22 Men nu är det en helt annan mage så mammabyxorna kommer väl till pass igen!

Oavsett om det är tarmar som spökar eller bebisen som blivit stor är det ju himla härligt med en gravidmage har då aldrig tyckt så mycket om min mage som sista halvåret!

Vad härligt att höra Jenkis!! Grattis. Så glad för din skull. 

Jag är nu i vecka 32 (31+5) och det känna både snart och långt kvar.

Fruhn kan bara hålla med dig. Det är som dag och natt från när fick besked om att de inte rekommenderade fler IVF för oss utan äggdonation. För drygt ett år sedan drabbades dessutom min man av en ovanlig sjukdom som gjorde att hans spermieproduktion slogs ut och de visste inte om det var permanent eller om det skulle komma igång igen. Så för ett år sedan var vi så ledsna och i och chock och nu förbereder vi oss för förlossning. Det tog över fem år att komma hit. 

kram till er alla och extra styrkekram till alla som fortfarande kämpar. 

Härligt! Det verkar som om många är gravida härinne nu!

Idag gick våra stora akt till adoptionsorganisationen och vi väntar från och med idag också barn.

Livet är förunderligt ändå.

Kramar till er alla

Hej alla, hoppas det går bra för er! Jag är lite i ett konstigt känsloläge.. Sista veckan på jobbet.. sen är det "ledigt" tills det att barnet kommer. Helt galet! Vad fort tiden känns som den gått nu när man tittar tillbaka.

Håller tummarna för er andra!

Jenkis: jag har bf 23/6, så ca tre veckor innan. Jag har haft ett ganska stillasittande jobb, och dessutom haft få problem, så det har gått bra. Men nu är det skönt att få vara hemma och bara mysa med magen :) I Stockholm låter de ju inte personer gravida med äd gå över tiden mer än en vecka, så det är skönt att veta, att det inte blir hur utdraget som helst :)

Jenkis! Jag har inte heller barn se'n innan och kände också av fostret i v 13 Gynekologen sa att man absolut inte kunde känna så tidigt men det skiter jag i, rörelserna (som en liten mört som slår) blev tydligare och tydligare (mörten blev en lax!) och nu i v 30 har jag en helt galen liten sparkare i magen Det är jättehärligt när man lätt går och oroar sig (jag fick MA i v 12 sist), bebisen talar om att den är där och jag är tacksamma mamman
Jag har förresten hört fler som känt så tidigt, i efterhand förstår man att det verkligen var fosterrörelser man kände för de är likadana fast större senare.
Njut av rörelserna du känner och ge blanka f-n i om någon skulle säga att det inte är möjligt!!!

Jag har min moderkaka i bakvägg, fick jag veta på RUL. Då känns bebisen mer. Det är jag jätteglad för! Älskar att känna bebisen mycket Nu syns rörelserna utanpå också, något för dig att se fram emot

Lycka till på RUL, det går säkert finfint! Min man var smart och filmade skärmen med mobilen när bebisen rörde sig. Jättekul att ha de små filmerna. Fråga om ni får filma!

Nu är hon här! I tisdags fick vi vår mirakeltjej! Tänk vilken resa det har varit från det att vi fick beskedet att jag ej kan få barn själv, nu ligger hon här, min älskade lilla tjej. Sömnbristen till trots är jag lyckligast av alla känns det som :)

Stort grattis Sakura, visst är det underbart, i slla fall när man får sova :)

Helt galet, idag är det ett år sedan vi var på Huddinge för insättning. Vi fick då hälsa på "vår kanske kommande bebis", nu ligger hon här hemma hos oss och tar en lunch-lur :) Tänk så livet kan vända. Jag håller fortfarande tummar och tår för er andra, hoppas vi snart får flera positiva besked!
Kram