Alltså, hjälp!

Hej!
Det låter som om er lilla dotter inte är tillräckligt trött för att somna om på natten. Hon har i stället vant sig vid att sova i pass som riktigt små barn gör. Sannolikt ser hon till att få det antal timmars sömn som hon behöver medan ni inte får det. Frågan är om hon skriker på natten också eller om hon får belöning bara genom att ni är med henne. 
Principen är att barnet ska få så lite uppmärksamhet som möjligt för att det vaknar. Kan ni dra ner på det kan det hjälpa.
Ett annat tips kan vara att ge henne en rejäl vällingflaska innan hon somnar så att hon i alla fall inte är hungrig och vaknar av det.
Det tredje är att korta ner sömnen på dagen något.
Annars tror jag att hon kommer att sova bättre när hon ska skolas in på dagis. Det går det åt mycket kraft och energi till och hennes tider blir mer anpassade till vuxentillvaron.
Lycka till!
Margit Ekenbark 

Tack för din tid! Det är lite olika om hon skriker eller ej. Ibland hör vi bara ljud, ibland hör vi snyftningar eller rop och ibland enstaka skrik/gråt. Vid alla dessa tillfällen går vi inte in. Det är först när hon gråter ihållande och vi hör att hon inte kan kommer somna som vi går in. Önskvärt hade varit att kunna gå in och trösta och sen gå ut men har man väl gått in så eskalerar det om man går ut igen. Därav avvaktar vi så länge det går. Hon finner i princip alltid ro så fort vi kommer in i rummet. Men det tar ändå ett bra tag innan hon somnar fast hon verkligen försöker för det mesta. Så behöver aldrig ta upp henne. Men absolut är det trygghet/belöning hon vill ha. Men då där också är nätter som hon kan skrika till men ändå somna själv, är jag själv mest inne på att hon inte är tillräckligt trött som du med säger. Men då det pågått de sista 6 mån har jag ändå tyckt det varit konstigt att hon inte är trött då vi ändå gör saker och man tycker att hon behöver en 2 timmar sömn på dagen. Men det kanske kan ha olika orsaker, ibland mardrömmar, tänder osv. Tycker verkligen att vi har dragit ner på uppmärksamheten så mycket det bara gått. Ska vi dra ner mer blir det till att hon får somna själv även när hon gallskriker. Hon dricker en hel vällingflaska precis innan hon lägger sig så hon borde inte vara hungrig. Har hört om de som tagit bort sömnen helt på dagen men där känner jag inte att vi är. Men vi har faktiskt börjat dra ner på tiden till 1,5-2 timmars sömn på dagen. Har bara fått inpräntat att barn som får bra sömn på dagen sover bättre på natten men känner mer o mer att det inte stämmer på henne. Tusen tack för tipsen och tack för att du stärkte några av mina egna funderingar!

Hej igen. Har du möjlighet att ge lite återkoppling på ovanstående inlägg? Samt, vad är sista utvägen om inget av ovanstående fungerar? Känner bara att så här kan vi inte ha det. Vi är sjukt frustrerade. Min sambo först men nu börjar även jag bli mentalt slut. Det kan ju inte vara normalt någonstans! Det enda jag kan komma på som vi inte provat är att vänja henne vid att vi kan komma in, trösta, gå ut, så hon precis som på kvällen får lära sig att somna själv. Det kommer bli en rejäl kamp, därför jag dragit mig för det och hoppats på att hon skulle sova bättre med tiden. Känner bara inte att jag har någonsomhelst ork för det. Men hade det varit det som krävts så hade jag klart gjort det... Väldigt tacksam för nytt svar...

Hej!
Jag kan bara stryka under det du säger att ni ska gå ut direkt, inte stanna kvar tills hon somnat. Det kommer hon att vänja sig vid om ni orkar vara konsekventa. 
För att orka kan det vara bra att se till att själv få avlastning genom att sova borta någon natt och komma tillbaka utvilad. Eller genom att genomföra detta när ni har några dagar ledigt och kan avlösa varandra.
Lycka till!
Margit Ekenbark