Vad har du mest ångest över i livet?

Just nu är jag ganska ångestfri - barnen har jobb eller plugg, föräldrarna är friska, ryggen är bättre än på länge och pengar är inget bekymmer.

Jobbet ger mig lite småångest för jag kan inte bestämma mig för om jag ska hoppa på en doktorandtjänst 50% eller om jag ska vänta några år. Är det värt allt jobb för bara några tusen extra/månad? Vad ska jag egentligen med en extra titel till? Ska jag inte satsa på att hålla lite kurser eller jobba externt och dra in pengar istället? Etc etc... 

Ja, visst är det lyxångest! 

50% - det innebär i bästa fall att jag skulle disputera om 6 år (men kanske realistiskt snarare 8). Och i ärlighetens namn skulle det inte påverka jobbet särskilt mycket. Dessutom finns det så mycket annat intressant att fördjupa mig inom som bara tangerar mitt yrkesområde (och som arbetsgivaren inte skulle betala mig för).

Inom vilket området påbörjade du doktorandstudierna? 

Det gäller också att hitta det där området som man kan brinna för i flera års tid, det kanske du inte hade? Jag är rädd att jag är lite för "flaxig" och inte lyckas hålla ihop en avhandling utan skulle få delarbeten som gick åt helt olika håll...

Jag är över 40 och har en extremt specialiserad utbildning, vi är sisådär 40 personer i landet med den kompetensen och det har tagit mig 10 år bara av studier och arbete för att meritera mig för studier att ta mig hit. 

Men jag vet ändå inte vad jag vill bli när jag blir stor! Visst, jag har ett bra och intressant jobb som jag trivs jättebra med men fick jag välja helt fritt hade jag skolat om mig (mitt drömyrke har dock hög arbetslöshet och låg lön).

Mitt tips är att inte jaga drömjobbet - för det finns sannolikt inte. Men det finns bra jobb som tex tillåter en att fuska lite vid sidan om med annat som är roligt. Och det finns många vägar in till roliga jobb, ibland helt otippade vägar som öppnar sig efterhand. Skaffa en bra utbildning inom ett område du brinner för, det räcker ofta långt!