Utredning som verkar stå stilla

Hej"

Vi har också fått vänta på svar. Sambon har lämnat sina spermier på undersökning i maj p.g.a. att han tidigare genomgått strålbehandling. Vi har börjat försöka sen 3 månader tillbaka ungefär. Men i blindo då vi inte vet om det ens är möjligt. Tycker inte heller att det borde ta så lång tid som från maj till slutet av september (och då har vi inte fått svar ännu) men tydligen tar saker tid inom vården.. Beror också på var man går eftersom det verkar gå snabbt för vissa..

Kämpa på och håll ut!

Vi försökte i för några  veckor sedan att kräva svaret av läkaren. Fick svaret av henne att hon inte fått några svar får provtagningen utan skulle höra efter varför det dröjt och sedan höra av sig. Undrar hur många veckor det kan ta att kontakta provtagningen... Och OM det skulle kommit bort av någon orsak så är det väl bättre att meddela oss nu då så att han skulle få lämna ett nytt prov (även om det inte är någon favorit direkt)...

Ja vi hoppas också... Vi har fått vänta ett år redan innan vi ens har fått börja försöka efter strålbehandlingen. Så känns som att det här i alla fall hade kunnat funka. Om vi ändå måste gå via IVF så skulle vi vilja börja sätta oss i den kön också. För där får vi ju också vänta...

Är bara så arg och förbannad just nu.. Idag ringde läkaren. Hon hade kontaktat Huddinge där vi lämnat provet för 5 månader sedan. De påstår att vi aldrig varit där att de inte fått något prov. Men vi HAR varit där. Vi HAR lämnat prov. De verkar som att de tappat bort våra prover. Just nu är jag så nollställd och vet inte ens hur jag ska orka gå vidare. Kan de verkligen tappa bort ett sådant prov? Hur kul tror de att det är att lämna sådana prover? Betyder det här att vi måste lämna ett nytt prov och i så fall hur många veckor ska vi få vänta på att få en ny tid och sedan ytterligare veckor att vänta på svaren? Får det verkligen gå till såhär?

Tack vare en bra läkare har vi nu äntligen fått svar på våra prover! Förklaringen enligt läkaren till att de inte hittade provsvaren först är att de letat på fel ställe, vid andrologen istället för vid fertilitetscentrum. Kan inte riktigt förstå att hon inte visste var hon skulle leta eftersom hon själv skrivit remiss till provet vilket hon ju borde ha sett i datorn???eller?  Nåja de viktigaste är i alla fall att vi äntligen efter över 5 månader faktiskt fått svar!

Proven visar sig vara normala vad nu det innebär.. Som jag förstår det betyder det att strålningen som min sambo gått igenom ska alltså inte ha påverkat kvaliteten på spermierna.  Att vi inte lyckats bli gravida de senaste försöken verkar inte bero på detta så nu är det bara att hoppas på att det där pluset skulle vilja visa sig!

Oj vad roligt det måste vara att ha fått se det lilla pyret! Blir lite avundsjuk och hoppas att vi också får en sådan upplevelse någongång! låter mindre trevligt med illamåendet dock.. hur var det förra graviditeten? Höll det i sig länge eller slapp du illamåendet efter ett tag? Hoppas det går över för dig!!

Dagfördag: Håller tummarna att du fått svar att det är något som de lätt kan åtgärda!!

Hoppas detta ger er lite ny gnista och nytt hopp på vägen mot pluset! Håller tummar och tår för att det ska gå vägen! Vi missade väl troligtvis ÄL denna månaden på grund av min sambos jobb. Känns drygt när man ändå får vänta så mycket :(

Jag har ganska regelbunden... pendlar mellan 27-30, men brukar ha lite mellanblödningar så är lite osäker på när jag ska räkna att den verkligen börjar.. Vi har ju faktiskt i frysen i lager dock är det ju inte hemma frysen.. Vi fryste in för säkerhetskull innan sambon genomgick stålbehandling eftersom det kan skada. Men troligtvis har han ju lite okej simmare fortfarande..

Hur reagerar du på pergon? På vilket sätt hjälper den?

Okej skönt om man slipper en massa biverkningar i alla fall. När får du åka på VUL? Känns det lättare nu när något händer och ni är "under observation" eller känner du att alla läkarmöten är jobbiga?

Min ÄL verkar komma som den ska, fast egentligen är det något jag bara antar i och med att jag får LH utslag på ÄL-testen. Om jag verkligen har lossningen är ju en annan femma.

Vi har tagit prov på simmarna efter behandlingen, det var det provet som det tog över 5 månader att få svar på och som vi sedan efter många om och men och efter att de påstått att vi inte ens varit dit i ett skede visade sig vara "normala". Mer vet vi inte om dem än just den frasen. Normala. Jag som inte litar helt på sjukvården är dock så nitisk att jag tänker tvinga ut de exakta värdena för allting, men så långt har vi inte kommit.

 Trots det så tror jag ju på att läkaren faktiskt har sett resultaten och att de ska vara normala. Så jag känner att bollen har rullat över lite på mig. Tycker livet är lite orättvist om vi först har behövt gå igenom cancer, strålbehandling och sedan fått friska prover på hans simmare och sen ska problemet i slutänden ligga hos mig... Men det är ju inget vi vet ännu så det är ingen idé att ta stress över det ännu.

Idag tog sambon hem många pluspoäng när han städat lägenheten och köpt blommor som han placerade på mitt sovrumsbord tillsammans med färsk frukt och skumpa. Sådana stunder är så otroligt viktiga när man verkligen hela tiden får kämpa annars.

Förstår precis din oro där, jag skulle reagera så själv också. Speciellt som det inte var så lätt att han bara behövde skaka kalsongerna för att det skulle bli plus precis. Känns säkert säkrare efter ett tag!