• Dagfördag

    Utredning som verkar stå stilla

    AlexandraViberg skrev 2012-08-30 22:50:17 följande:
    Jag har länge struntat i att umgås med de med  små bebisar, men har märkt en tendens att bedöma dom, har två kompisar som länge kämpat för att bli gravida, dom och deras bebisar vill jag gärna umgås med. Så det är lite skillnad för mig. De har ju gjort de jag gör nu.

    Förstår hur du tänker, men om du inte har mens så kanske det går snabbare? Hade min kvarvarande äggledare varit förstörd den med så hade vi fått IVF på en gång, men nu var det inte så.

    ISTÄLLET så var jag ju till Fryklund idag och gjorde gyn undersökning och kollade bakterierna.. Mhmm.. hade en kroniskt inflammerad livmodertapp med en barriär av bakterier. Han tog odling och om en vecka ser vi vad det är för bakterier, eftersom det är högst ovanligt att man inte blir av med skiten på två hästkurer som jag fått hittills..

    Ska få en kur till och funkar inte den blir det operation och bränna bort den del av livmodertappen som är kroniskt inflammerad.. :/

    BLÄ!
    Svårt att undvika småbarnen jämt, så ibland måste man samla ihop det där trasiga leendet. Fast det går inte så bra...Ha tänkt på det också..om jag hade nån vän som kämpat för att få barn, skulle det va annorlunda att umgås....kanske är det att alla tar för givet och går och väntar på att vi ska komma med gravidbesked som är värst jobbigt...Det är nästan ingen som vet att vi börjat utredning.

    Gud va drygt, man tycker ju ändå att saker och ting ska bli bättre då man äter mediciner...men gör det inte ont då? Med inflammationen? Låter läskigt att bränna bort....Få verkligen  hoppas det försvinner nu då!

    Och sen, att inte bara kunna gå på nån himla göra-barn-kur, utan att man måste hålla på att fixa saker FÖRE man kan börja på RIKTIGT....Dubbel väntan....=(

  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-08-31 00:22:37 följande:
    Ja det är ju sådär, våra föräldrar hoppas väl hela tiden, men de vet ju att vi har problem så förväntar sig ingenting iallafall och jag är väldigt öppen med det, så öppen att folk ibland inte vågar fråga mig saker för att de vet att jag kommer svara ärligt och de kanske inte kan behandla svaret de får :P
    Men slipper iallafall "är det inte dags att skaffa barn snart?"

    (Ja förutom på släkt träffen på makens sida vi var på för någon helg sedan, så avlägsna att han inte ens träffat dom förut.. haha, alla visste att vi gifte oss i vintras och undrade om barnen, ja vi var ärliga och sa att vi hållt på ett tag, blev lite konstiga konversationer med vissa medan andra kom med tips och jävulskap, jo för det hjälper att lyfta upp höger ben i luften under tiden, det ska förövrigt också ge en flicka.. jävla psyk :P )

    Jo det gör ju ont på livmodertappen vid samlag, men i övrigt mår jag bra. Ja, hoppas jag slipper, men är det operationen som ger oss barn så gör jag det gladeligen! Slipper fler ärr på magen iallafall eftersom de går in vaginalt! Räcker med de 4 ärr jag har :P

    Ja det är för jävligt! Får hoppas vi lyckas snart!
    Var det jobbigt att berätta för dem, eller kom det naturligt? På ett sätt skulle jag vilja att alla vet om, men ändå inte. Det är ju våran grej, och det känns som att ingen kan ju ändra det som är...dem kommer ju bara få veta att det kommer dröja, så det är ingen idé att vänta typ....

    Men typ, om ni bara lyfter benet så ska ni se att det blir barn! Jahaaaaa, var det den lilla detaljen vi har missat i 3 år!!! Men så tokigt...

    Men har du haft infekionen länge?! Tänkte att det kan va lätt att missa om man inte har ont hela tiden?

    Ja, det måste lyckas! ....Om inte annat är det väl ändå bättre odds än om vi haft samma problem för 100 år sedan.....Inte så uppmuntrande men va fn....!
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-08-31 00:52:32 följande:
    Kom naturligt efter utomkvedshavandeskapet, så att alla verkligen skulle förstå att vi SÖRJDE. Att det inte var ett misstag som redde ut sig själv utan att vi kämpat efter den graviditeten över ett halvår då.

    Sen bloggar jag mycket och hade en egen anonym blogg åt barnskaffandet men blev jobbigt med två så la ner min och fortsatte icke anonymt i andra. Kändes bara bra att inte vara hemlig. Man slipper många frågor faktiskt. Allt står ju svart på vitt så att säga.

    Ja fick behandling flesta gången 2009 sen kom det tillbaka så iaf 2 1/2 år minst! Det är doften som avslöjar mest, rutten fisk doft som åker igenom alla kläder man har på sig och fastnar i dom.. Uscha.
    Tror man kan känna att man får det men för mig smög set på så tänkte inte på doften, den har ju funnit länge :P
    Åh, skulle också vilja vara sådär öppen om allt....men jag vet inte, det går som inte....jag känner mig bara värdelös, och att det är synd om karln som har en sån ofruktbar fru...men det är väl nåt man måste komma över antar jag....Vill inte heller bli satt i fack som "dem där som det inte går för".....men å andra sidan så är det ju precis så det är. Usch...
    Lurigt när saker och ting smyger sig på, omärkbart..men hoppas du blir av med det nu, en gång för alla! Det finns viktigare saker som ska hålla till där ju! =p
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-08-31 11:41:54 följande:
    Mjaa, fast i vårt fall är det ju egentligen inget fel som ska påverka barnlösheten enligt läkaren på någon av oss. Mitt kan ju påverka lite, men inte i den mängd att det gör mig infertil. Det kan vara svårare bara (uppenbarligen) så jag anser mig inte ofruktbar och ingen anser oss som det heller, för den delen.
    Verkligheten är så nu att det är så många runt om oss som vi inte visste om, som kämpat, som gjort ivf, som behandlats för det ena och det andra. Det dyker upp nya hela tiden. Vi har faktiskt i vår närmaste närvaro ett par med två ivf barn. Som jag dessutom levt med i 10 år, men jag visste inget?

    Så det är mycket mer medvetenhet nu för tiden och betydligt mindre "skam". Då det är en sjukdom, som man inte alls kan rå för.  :)

    Ja! Nu ska skiten bort och därmed basta!

    Sant, man lär väl inte höra om folk som har eller haft problem om man inte pratar om dem....Men dem med ivf barn, hur reagerade dem på att ni har det svårt? Var det positivt att berätta för dem? Eller ville dem inte prata om det?
    När får du börja med kuren då?
    Jag ska ta "sista" (för denna gången iaf hoppas jag) blodprovet om en vecka, sen skulle jag ringa kvinnokliniken så får vi förhoppningsvis träffas och höra svar på alla andra prover vi tog före sommaren. Läääänge sen...
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-08-31 14:41:26 följande:
    Egentligen är det hemligt, men en av dom berättade för mig, mest för att jag förstod på hans kroppspråk att det var så, så jag frågade och han sa att det var så. Ja man kan ju ringa och prata om det, så det är ju bra! Men de är äldre och barnen är över 10 år, så det var inte lika öppet på den tiden som det är nu, så de "skäms" väl lite. Men enligt mig helt utan anledning eftersom det är så vanligt nu! :)

    Jadu, odlingen är klar nästa vecka, så det blir väl då! :)

    Vad bra! Hoppas det går bra då! Att ni får några vettiga svar! :)

    Går som och funderar på om vi ska berätta för närmaste.....kanske blir lättare i längden....jag vet inte.
    Hoppas ni får ett positivt besked då! Vi får hålla tummarna, att det börjar hända nånting nu, BRA grejer! =)
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-09-02 22:35:45 följande:
    Jadu! Och mensen är 3 dagar sen! Tror äl var förskjuten för jag hade äl sekret i fem dagar efter att dem borde varit så. Tog ett test på bim som var neg.

    Tror det fortfarande är så! Känner varken mensvärk eller annat så!

    Jag kan inte räkna hur många gånger det har varit så för mig. Har slutat fästa  mig vid det för jag vet att det ändå alltid är negativt....utom EN enda gång....inget symtom som var mer konstigt än ALLA andra gånger den bara inte behagat komma, så jag tyckte att det inte skulle skada med lite vin. Såklart. Jag har haft skitdåligt samvete över det, tänkt att det kanske var därför det inte blev nåt....Men samtidigt så ville man ju DÅ bara försöka glömma...som folk säger att man ska göra, och inte tänka på det...så då struntade jag i det. Hatar att min j''' kropp inte bara kan funka. Hålla på luras HELA tiden. Blä.....Har tagit äl-test också, en gång visade den positivt i typ 5 dagar. En annan gång positivt med 2 veckors mellanrum....=s jättedumt....Fast VARENDA gång hoppas man....i onödan.....
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-09-02 22:56:26 följande:
    Ja så är det ju.. min brukar dock inte vara sen.. bara tidig! :(

    Jo, jag hade möhippa knappt en vecka innan vi plussade också, men läkarna sa att det INTE hade med att ägget fastnade i äggledaren att göra, för det gjorde den innan möhippan. Men man kan ju inte låta bli att fundera såklart, men så är det inte.

    Är du säkert på att det visade positivt i 5 dagar? Ibland ser det ju bara ut så innan den verkliga stegringen kommer. Men kan ju vara så..

    Hoppas ni får någon aning, misstanke om PCOS? Då är ju ägglossningen lite knäpp och mensen kan bli oregelbunden och sen.

    Vet hur det känns, är less på min kropp med..
    Nä, det är klart man funderar, och att det hade ju känts bättre om man VISSTE att man inte druckit något alls, så att man hade kunnat utesluta det. Bara för sinnesfridens skull....

    Jo, eller jag testade med sånadär som visar gubbar, just för att jag inte skulle misstolka....och det var en glad gubbe i typ 5 dagar...

    Pcos, ingen aning, tycker att dem kunde kollat det i början av våran utredning, fattar inte varför det inte är gjort. Har ju läst att det tas blodprover och att man kolla ultraljud, men jag har bara fått ta blodprover....
    Ärligt talat så tror jag att jag hatar min mens. Eller icke-mens. Eller det faktum att kroppen inte gör så den kommer i någon ordning....

    Lite frustrerande också att killarna slipper tänka på sånt. Eller, skönt för dem, men om han visste hur ofta man medvetet eller omedvetet tänker på kroppen så skulle han ju gå i taket.Om det är äl-ont, eller mens-på-gång-ont, eller om brösten ömmar idag, eller är det bara vanligt må-lite-illa känsla idag....man blir ju galen...!
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-09-02 23:39:33 följande:
    Ja, vi tänker ju på det mer automatiskt eftersom vi känner våra kroppar och allt som händer i den! Lite frustrerande ja, men jag försöker att inte tänka på det. Har svin ont i brösten från 4-5 dagar efter äl.. Första månaden jag fick det trodde jag verkligen på grav, men icke, sen efter det får jag så varje månad.. Aldrig haft PMS förut, så det var inte alls roligt!

    Men vafan, skumt med så många positiva dagar, bara hört om 2 max 3 dagar och då släpper det ju oftast på sista dagen! Har ni tagit blodprov för att se om du har ÄL?

    Vi har inte kollat PCOS heller, inte vad han sagt men han kanske gjorde det under första gyn undersökningen, vettefan jag!

    Jo...jätteskumt...tog ett äl-blodprov före sommare, som jag inte fått svar på ÄN....eftersom vi skulle få alla svar samtidigt, och det får vi väl nu snart då jag har ätit levaxinet hela sommaren....så jäkla drygt.
    Det är ju så sjukt jobbigt irriterande att då det kommer nåt symtom man inte känner igen så tänker man ju "nu jäklar är det +!" men nä....Jag tycker ju att det ska vara liknande eller samma pms symtom varje gång, det är ju lite störigt också, att det kan få för sig att variera.....

    Men tänk om det är nåt pcos-aktigt då....då får man väl veta det på en gång med vul? Skulle va skönt att bara få VETA. Och att det går att få hjälp också såklart...Usch, tänk om det är kört....=s
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-09-03 00:22:10 följande:
    Jo, vet hur det är med det där, känns sepe att inte få svaren, vi gjorde dom innan de stängde för semestern och fick svaren när de öppnade igen men det var ändå skumt. Lurade av dom sperma provets svar dock, maken ville INTE vänta i flera månader, stackarn <3

    Jag har ganska liknande men lite undantag såklart, du vet annorlunda pirr där nere än vanligt. Mensvärk tidigare osv osv.

    Ja det brukar de väl komma fram till snabbt. Jag vet inte, har det inte så. Men känner folk som har det. Sägs vara det mest lätt åtgärdade felet iallafall! :)

    Men massor!! Det är ju tortyr att undanhålla sånahär svar så länge! Det känns ju inte ens som att vi har kommit igång med nåt! Gruvade massor och hoppades in i det sista att vi inte skulle behöva hjälp, och så när man väl tar tag i det, så får man bara lämna lite blod, och så VÄNTA i 100 år!
    Och spermaprovet sen! Det måste dem ju kolla snabbt, så det borde man ju kunna få svar på samma dag!
    Hur lirkade ni fram det svaret då?

    Man kanske överanalyserar alla dessa pirr och molanden, tänk så skönt om man bara kunde koppla bort tankarna dit ner ett tag! Och ibland då känns det verkligen som, just som det kan göra precis innan mens, så man är helt hundra på att "i morgon då kommer det" men näääjje, den luras igen.....less less less...

    Hm, kanske man ska "hoppas" att det är nåt sånt då...eh....
  • Dagfördag
    AlexandraViberg skrev 2012-09-03 00:47:27 följande:
    De kollar ju sperman samma dag, det måste dom ju! Så de vet ju svaret på en gång :P

    Jag såg lite söt ut under blodprovet och sa att maken inte kan sova på nätterna och att det är jobbigt för honom och hon svarade "ja, vi får ju inte säga för ni ska få alla svar samtidigt.. *klickade på datorn* men provet är bra, men lossas inte veta det på återbesöket"

    Haha ja, okej då :P

    Ja men även månader då vi inte riktigt försökt, när vi varit utomlands och sådant så har man ändå "känt" saker, fast man inte tänker på det..

    Jag har trott att mensen ska komma i flera dagar nu, men ändå bim+3 så ingen mens :P
    Satt på middag hos pappa igår och kände hur det började värka ut i benen t.o.m men det kom ingen mens.. Kroppen luras!
    Dumt att man inte får veta på en gång! 

    Men även om man inte försöker på riktigt..typ med äl-test (vilket är jättesvårt för mig eftersom det visar som sagt + i 5 dagar, eller så går det 2 månader innan det är dags igen.) så är man ju ändå VÄL medveten om att man kör utan skydd! Och hoppas på en sån där "ops-vi-blev-visst-gravid-överraskning" som alla andra verkar få....för att dra "alla" över en kam =p
    Och så letar man symtom lite "omedvetet" sådär!

    Men hoppet är väl det sista som ger sig iaf, så länge inte mensen dyker upp så finns det ju chans! =)
Svar på tråden Utredning som verkar stå stilla