Jag blev så ledsen idag

Jag kan lova er att det var vansinnigt svårt att inte säga något! Anledningen till att jag inte gjorde det är för att jag misstänker att min kusins man slår henne, och jag vill kunna finnas där för henne och barnen. Jag är helt enkelt rädd för att om jag skulle kritiserat deras läggning av barnet att min kusins man då skulle bestämt att hon inte får träffa mig mer. Jag tror även att det är han som bestämt att de ska låta barnen skrika sig till söms. För skulle jag sagt nåt där och då så hade jag inte låtit trevlig och finkänslig kan jag säga. För jag höll på att gå sönder inombords!

Jag träffar min kusin väldigt sällan eftersom att hon bor i en annan stad, men jag passade på att träffa henne nu när hon var och hälsade på sina föräldrar (som också var där och inte sa något). Anledningen att jag inte tog upp diskussionen där och då om läggningen var att jag vill hålla kontakten med min kusin, för om det är så att maken slår henne så kan det ju bara bli värre om han gör så att hon bryter kontakten med släkt och familj. Jag tror att det var av den anledningen som min kusins mamma inte sa något heller... för hon som svärmor vill inte komma och kritisera deras föräldraskap med risk för att de då ska bryta kontakten.

Jag kommer hur som helst att prata med min kusin om det här, så snart som möjligt, men inte när hennes man är med. Så problemet är större och värre än att de har en dålig läggningsmetod för sina barn. Det är en dysfunktionell familj helt enkelt... med en man som styr med järnhand men som låssas vara trevlig inför andra.

Kom gärna med konkreta förslag på vad jag kan göra, för jag kan inte släppa det här.