Vilka regler för ett "barn" över 18 år i hushållet?

Myndiga barn bestämmer själva. Och flera av de punkter du listar här har mina barn beslutat om själva redan innan myndighetsåldern. 

Jag tycker att det är en process som pågår väldigt länge, att tonåringen får ta mer och mer ansvar men också ansvar. Ingen stor förändring som sker över en natt bara för att man är 18 år.

Tex, så tycker jag att de som bor i samma hushåll har skyldigheter mot varandra- tex att meddela vart man ska och när man kommer hem. Även min man är över 18 år- och jag vill väldigt gärna veta om han ska på tjänsteresa och kanske inte ska komma hem över natten. Spelar ingen roll hur gammal man är där- de som bor tillsammans måste prata med varandra och meddela sig.

När sonen var 18 år, bestämde jag inte tiderna. Gjorde inte det när han var 17 heller. Däremot hade vi kontakt, via sms bland annat där han berättade hur han planerade ang kvällen- och när han tänkte komma hem.

Kände inte heller att jag ville bestämma var och hur han fick vara- men absolut ge synpunkter och starta disskussioner om jag tyckte han var fel ute. 

Ang val inför framtiden, så tycker jag ungdommar ska få göra egna val. Ibland kan man prata och komma med lite fina hintar som kanske går hem- men man får inte bestämma åt sina ungdommar. Det är viktigt att få göra egna val!!

Hemsysslor m.m. är ju något som också tillkommer med ålder. Vi har resonerat och bestämt tillsammans. Såklart har jag haft en tanke när jag startat sådana disskussioner- men det har nog också känts som att vi har beslutat tillsammans.  

För mig är en ungdom i övre tonåren inget barn. Men  en människa som behöver mycket vägledning. Det gäller att ge den vägledningen med respekt och känsla.              

Om mina myndiga barn skulle använda vårt hus som mellanlandningsplats skulle jag nog protestera lite. De får bo hemma så länge de pluggar eller inte har tillräcklig uinkomst för att flytta. Men det innebär inte att de bor som "barn" hemma, med samma privilegier som förut och inga krav. Tvärtom.

Har de inkomst, betalar de hemma (procentuellt) och de pengarna är för mat och husrum. Ju högre inkomst, desto högre "hyra". (Att jag lägger undan pengarna på separat bankkonto och ska ge tillbaka dem när de flyttat är inget de behöver veta.) De måste inte redogöra för vad det gör och med vem, men jag accepterar inte att de kommer hem med fem polare klockan ett på natten och tömmer kylen så att vi andra är utan frukost på morronen. De får komma och gå vilka tider de vill, men de ska inte väcka resten av hushållet vid in och utgång.

Bor de delvis hos pojk/flickvän är det trevligt om de meddelar var de är så man slipper oroa sej, men det är inget tvång. Att komma hem med en hög tvätt och försvinna in igen funkar dock inte.

Vuxna  barn väcker jag inte, det är deras ansvar att komma i tid till skola/arbete. De får ta konsekvenser av sena nätter, fester eller dataspelande. Ingen har dött av lite trötthet.

BIlen får bara lånas om den tankas och tvättas. 

Och som tack för den billiga hyran, innebär hemmaboende att man hjälps åt med det arbete som följer med ett hem. Gör man inte sin del, kostar det extra.

Egentligen är mina regler detsamma som de skulle vara tvugna att följa om de bodde i lägenhet. Lev inte om, håll ordning omkring dej och betala din hyra i tid. Uppträd med hyfs mot din omgivning.

Passar det inte, flytta. De kommer aldrig att ha det så förspänt igen i hela ditt liv, men det upptäcker de för sent.

De ska meddela sig om de ska sova borta eller så och dom måste respektera att dom måste fråga om dom vill ha någon sova över hemma.Det är svårt att ha ett vuxet barn som får bestämma om sig själv men ändå får dom ju inte riktigt det så länge dom bor hemma.Min dotter flyttade hemifrån i våras när hon fyllde 20 år,men tiden mellan 18-20 gick bra utan problem :)

Bara för att man är myndig så beter man sig inte hur som helst om man bor kvar hemma, vi har dock inga problem med våra myndiga barn som fortfarande bor hemma, en är 20 och pluggar just nu på komvux upp betyget i några ämnen, hon tar hand om sitt rum och tvättar ibland, lägger mig inte i hennes sovtider eller när hon går ut och festar, men det är inget hotell hon bor på och man uppför sig hövligt och trevligt, kompisar är välkommna hit men inte sena nätter på vardagkvällar då vi ska upp på morgonen och absolut inget festande här hemma.
Andra dottern är 18 och har nyss börjat sista året på gymnasiet, samma regler gäller för henne.

Min äldsta bor hemma ännu, är 20  nu. Nej, jag blandar mej inte i om han sover borta eller när han kommer hem (absurda tanke) o med vem han är. Däremot kräver jag att han respekterar oss andra ex genom att inte börja fixa mat kl 02 då han behagar anlända o vi andra sover o kanske har väckning sex. Hemsysslor ska han sköta givetvis samt stå för sina egna utgifter (mobil, bensin, bilförsäkring, kläder osv), dock tar jag inte betalt hemma iom att han jobbar deltid o får ca 7000 i månaden. Vid årsskiftet gäller armén o efter det antar jag han flyttar med sin tjej. Dottern som är 18 har bott ensam redan i två års tid så det skulle vara rent ut sagt löjligt om jag skulle börja kräva förklaringar av sonen var han är o när då hon skött sitt eget liv (o gjort det suveränt) sen hon var sexton. Nästa pojke som är 17 har dock andra regler än så länge, jag vill veta var han är o med vem o vart han far -  tider för att komma hem kräver jag dock inte så länge han beter sig och ändå är i tid då det är skoldagar.

Så länge barnet sköter arbete/studier och inte stör när hon kommer hem/tar hem störande kompisar, sanerar sitt rum ibland, så är det väl ok att bestämma själv. Men att man ger råd och kanske tom tjatar ibland hör till relationen. Man är inte särskilt mogen vid 18, jag själv festade upp sparpengar som skulle gått till möbler. Då hade jag behövt goda råd eller få pengarna senare.

Jag är 21 år och bor hemma. Jag lever väldigt fritt. Mina föräldrar lägger sig inte i hur skolan går för mig även fast jag såklart delger sån information ibland. Men skiter det sig så är det bara så och jag får ta ansvar. Jag tvättar mina egna kläder, plockar ibland ur diskmaskinen, städar mitt egna rum, åker iväg på resor när jag än vill. Handlar emellanåt till alla i familjen. Ska jag ändå till affären så kan jag ju lika gärna göra det liksom.
Lånar ibland pengar av mina föräldrar men försöker betala tillbaka så fort som möjligt.

Mitt rum är off-limits. Där får helt enkelt inte mina föräldrar gå in utan mitt godkännande. Helt enkelt för att det är den enda privata sfär jag har på denna planet. Så även fast mina föräldrar betalar för den här sfären så ska den respekteras. Det vet dem mycket väl om, fast det har tagit ett antal år innan de har förstått det fullt ut. Nu när jag är äldre så gapar jag ju inte och skriker lika mycket om de bryter emot den regeln, utan jag kan förklara på ett sakligt sätt varför jag känner mig kränkt.

Klart att jag berättar vart jag ska och ungefär vilken tid/dag jag kommer hem, men skulle de få för mig att ge mig ett förbud så skulle jag trotsa så det står härliga till Jag är helt enkelt vuxen och ska behandlas som en. Något annat accepterar jag inte. Det blir ju så när man bor hemma längre än man vill (vi bor nära högskolan så är onödigt att flytta innan jag är klar med utbildningen) att man blir frustrerad på smågrejer ens föräldrar gör och när de glömmer att man inte är ett småbarn längre.
De kan inte förbjuda mig för vem jag ska umgås med, för dem känner knappt till hälften. Jag berättar namn ibland och lite enkelt vad det är för människor. Men de flesta av mina vänner, särskilt de som bor i andra städer, har mina föräldrar aldrig träffat. Varken jag eller mina föräldrar ser någon anledning till det. Det är ju mina vänner, inte deras. Jag är gammal nog att själv avgöra vilka jag ska umgås med.
Vänner är välkomna att sova över här. Och vill jag ha utrymme för en fest någon kväll så brukar de gå ut på restaurang eller bio. För de vet att jag inte drar igång nå brakfester, de vet att de kan lita på mig. Det är detsamma om de vill ha en kväll för sig själva. Då åker jag iväg någonstans, ibland till Stockholm och hälsar på mina vänner. När det gäller bensinpengar så bidrar jag när jag har möjlighet. Annars så står pappa för det, för det är han och jag som använder bilen.

Hej jag har precis fyllt 18 och bor hemma jag pluggar på gymnasiet och tycker att föräldrarna bestämmer lika mycket som när jag var barn. En fråga jag har är om dom kan säga skärmfri dag till mig även fast jag använder min egenbetalda dator och inte surfar på deras Internet eller använder deras Ström? Gör dom fel om dom tar bort den?

Det händer mycket mer än det men det är den mest aktiva punkten

Våra "regler" är följande:

Antigen pluggar du, eller så jobbar du (och betalar för dig).

Du måste hjälpa till hemma.

Säg till om du inte ska äta hemma.

Hör av dig senast nån gång nästa dagen om du inte kommer hem på natten, så vi vet att du lever.

Ta hänsyn (skräpa inte ned, för inte oväsen på natten).