Läxor för eller emot?

Jag har en högskoleutbildning, tekniskt arbete med relativt hög lön. Jag har även studerat pedagogik men vill inte arbeta som lärare. Jag är EMOT läxor, de fyller helt enkelt ingen funktion! Det har gjorts studier på klasser där barnen fått läxor så som det i regel ser ut i skolan idag (glosor, läsuppgifter, mattetal som skall räknas) och skolor där den enda "läxa" som getts är till barn som ev. inte arbetat på lektionerna och behöver arbeta ikapp. Resultatet var att barnen som inte fick läxor klarade sig LIKA BRA eller BÄTTRE i skolan än de barn som fick läxor! Ska se om jag kan hitta metastudien alt. artikel om den senare ifall nån är intresserad.

Studien kom väll fram till ungefär följande (med reservation för att jag av. inte minst allt rätt): Läxor blir lätt slentrian, de ges för att de "ska" ges men sen saknas tiden för att verkligen gå igenom dem. Barnen tränar för att de ska träna, inte för att ett genuint intresse finns. Detta medför att de lär för stunden för att klara ett ev. förhör men inte något som varar i längden. När inga läxor gavs annat än för att se till att alla hann med i skolan tränade barnen på att ta eget ansvar under lektionen, ingen ville ju ta med arbete hem när alla andra slapp! Detta gjorde att lektionerna blev effektivare och lärarna fick bättre möjlighet att faktiskt lära ut det de skulle. I klasserna där barnen hade läxor blev det istället att många elever tappade fokus under lektionerna för det kunde ju iaf ta igen det hemma sedan, lektionerna blev stökigare och lärarna fick spendera mer tid med att hålla ordning i klassen än att faktiskt undervisa.

Läkarstuderande och för läxor, men det ska vara vettiga läxor.  Läxor ger repetition vilket behövs för att få bra inlärning. Hur ska barnen bli bra på läsa om de inte lägger ner massor med tid på att faktiskt läsa? Läsning är nått som enklast och mest tidseffektivast förläggs hemma. Det krävs inte mer än en kvart om dagen. Samma sak med matterepetition, förlägg det hemma och använd den redan korta skoldagen till effektiv inlärning.  Ja det finns dåliga föräldrar som inte stöttar sina barn, men vi kan inte lägga nivån på sämsta möjliga. Vi kan aldrig sudda bort skillnaderna med skolan. Även om barnen inte har regelrätta läxor så kommer de bra föräldrarna stötta sina barn med böcker, resor, museum mm. Nått som alla barn inte kommer få möjlighet till.  Som exempel. Min ena son är riktigt dålig i matte. Förutom den vanliga matteläxan så har jag köpt in extra träningsmaterial i matte just för att stärka hans brister så han inte hamnar efter.  

Inte en chans, vem kommer ihåg nått från en läxa som korvats in i huvet, nej man kan lära sig ändå!

Det handlar ju självklart en helt del om skolans upplägg. Belönas barnen för kvantitet och man har ett starkt fokus på kvantitet så är det ju inte så märkligt att de själva värderar just kvantitet. Sedan är vissa barn väldigt tävlingsinriktade = viktigt att vara först i matteboken, läsa fortast etc.

För vissa barn fungerar det alldeles utmärkt att läsa mycket och fort. Vissa barn tillskansar sig, enbart genom att läsa mycket, på egen hand goda lässtrategier och då är det ju inget större problem. Det är jätteviktigt att göra barn medvetna om och att arbeta med lässtrategier tidigt. I lgr11 trycker man starkt (både i det centrala innehållet samt kunskapskraven för godtagbara kunskaper år) redan i år 1-3 på vikten av att eleverna kan använda lässtrategier för att förstå och tolka texter och för att anpassa den egna läsningen efter texters innehåll och form.

Med lässtrategier menar man helt enkelt de strategier vi använder för att förstå och tolka det vi läser. Goda, vana läsare använder automatiskt massor med olika lässtrategier utan att så att säga tänka på det. Vi drar kopplingar, skapar inre bilder, ställer frågor, förutspår, läser om etc etc. Och som sagt, vissa barn lär sig dessa strategier enbart genom att själva läsa, men många behöver hjälp.

Bok-/lässamtalet är centralt när det gäller att komma vidare med sin läsförståelse och läsutveckling. Det är alltså jättviktigt att prata med barnen om det de läser och att barnen pratar med varandra om det de läser. Sedan finns det många olika strategier som man kan arbeta med både i skolan och hemma ganska enkelt:

- sammanfatta
- utreda oklarheter (ord/sammanhang man inte förstår)
- ställa frågor till det lästa
- förutspå (vad kommer att hända här näst, och varför tror jag det)
- dra kopplingar (till sig själv, till andra texter man läst, till omvärlden)

Beroende på om man läser fakta eller skönlitteratur så passar olika strategier olika bra. Läser man skönlitteratur så är det exempelvis viktigt att dra kopplingar.

Vad man kan göra hemma är att helt enkelt prata om det som läses. När jag högläser med min 3- och 4-åring så hjälper jag dem att dra kopplingar t.ex. Jag drar egna kopplingar (jag berättar om liknande saker jag varit med om, sådant jag kommer att tänka på när jag läser), jag påminner dem om deras egna kopplingar ("kommer du ihåg när du ramlade ner för klätterställningen och fick åka till doktorn", om boken handlar om någon som får åka till sjukhuset exempelvis) och drar kopplingar till andra böcker vi läst eller filmer de sett (oj, vilken busig apa Pippi har, kommer ni ihåg när vi läste om Nicke Nyfiken....."). Förutspå är också lätt: "Vad tror du händer nu?", "Oj, vad ska han göra nu?" och så kan man samtala om det, varför de tror som de tror etc.

Jag vet inte hur gammal din son är. Ålder har ju viss betydelse för hur man gör. Jag har ett par föräldrar bland mina högstadieelever som läser de böcker som deras barn läser. Det är ju självklart inget man kan kräva, men det är ju suveränt om man har tiden, orken och lusten. Man kan ju få fantastiska samtal med sitt barn utifrån en gemensam läsupplevelse.

Blev lite långt. Jag tycker att det här är viktigt .

Det handlar ju självklart en helt del om skolans upplägg. Belönas barnen för kvantitet och man har ett starkt fokus på kvantitet så är det ju inte så märkligt att de själva värderar just kvantitet. Sedan är vissa barn väldigt tävlingsinriktade = viktigt att vara först i matteboken, läsa fortast etc.

För vissa barn fungerar det alldeles utmärkt att läsa mycket och fort. Vissa barn tillskansar sig, enbart genom att läsa mycket, på egen hand goda lässtrategier och då är det ju inget större problem. Det är jätteviktigt att göra barn medvetna om och att arbeta med lässtrategier tidigt. I lgr11 trycker man starkt (både i det centrala innehållet samt kunskapskraven för godtagbara kunskaper år) redan i år 1-3 på vikten av att eleverna kan använda lässtrategier för att förstå och tolka texter och för att anpassa den egna läsningen efter texters innehåll och form.

Med lässtrategier menar man helt enkelt de strategier vi använder för att förstå och tolka det vi läser. Goda, vana läsare använder automatiskt massor med olika lässtrategier utan att så att säga tänka på det. Vi drar kopplingar, skapar inre bilder, ställer frågor, förutspår, läser om etc etc. Och som sagt, vissa barn lär sig dessa strategier enbart genom att själva läsa, men många behöver hjälp.

Bok-/lässamtalet är centralt när det gäller att komma vidare med sin läsförståelse och läsutveckling. Det är alltså jättviktigt att prata med barnen om det de läser och att barnen pratar med varandra om det de läser. Sedan finns det många olika strategier som man kan arbeta med både i skolan och hemma ganska enkelt:

- sammanfatta
- utreda oklarheter (ord/sammanhang man inte förstår)
- ställa frågor till det lästa
- förutspå (vad kommer att hända här näst, och varför tror jag det)
- dra kopplingar (till sig själv, till andra texter man läst, till omvärlden)

Beroende på om man läser fakta eller skönlitteratur så passar olika strategier olika bra. Läser man skönlitteratur så är det exempelvis viktigt att dra kopplingar.

Vad man kan göra hemma är att helt enkelt prata om det som läses. När jag högläser med min 3- och 4-åring så hjälper jag dem att dra kopplingar t.ex. Jag drar egna kopplingar (jag berättar om liknande saker jag varit med om, sådant jag kommer att tänka på när jag läser), jag påminner dem om deras egna kopplingar ("kommer du ihåg när du ramlade ner för klätterställningen och fick åka till doktorn", om boken handlar om någon som får åka till sjukhuset exempelvis) och drar kopplingar till andra böcker vi läst eller filmer de sett (oj, vilken busig apa Pippi har, kommer ni ihåg när vi läste om Nicke Nyfiken....."). Förutspå är också lätt: "Vad tror du händer nu?", "Oj, vad ska han göra nu?" och så kan man samtala om det, varför de tror som de tror etc.

Jag vet inte hur gammal din son är. Ålder har ju viss betydelse för hur man gör. Jag har ett par föräldrar bland mina högstadieelever som läser de böcker som deras barn läser. Det är ju självklart inget man kan kräva, men det är ju suveränt om man har tiden, orken och lusten. Man kan ju få fantastiska samtal med sitt barn utifrån en gemensam läsupplevelse.

Blev lite långt. Jag tycker att det här är viktigt .

Men strunta i att göra läxorna! Om era barn ändå inte ska plugga vidare spelar väl betygen igen roll? Ska de plugga vidare behöver de dock träna på hemarbete.

Noran

Stötta med läxan. Ja jag stöttar också i läxan men när barnen inte förstår eller klarar av och behöver uppenbarligen mer hjälp så är det inte föräldrarnas roll.

Läxor får barnen för att de inte hinner med arbetet i skolan. Matematik läxa som att lära sig rabbla tio kompisar, multiplikationstabellen osv är en bra läxa men att behöva räkna 20 tal i veckan för att tiden i skolan inte räcker till. Engelska glosor är rätt men att behöva ta med arbetsboken och göra 2 sidor i veckan för att tiden inte räcker till i skolan. Svenska ord (veckans ord) rättstavning är ok men att behöva arbeta flera sidor i svenska boken är inte rätt.

Noran Stötta med läxan. Ja jag stöttar också i läxan men när barnen inte förstår eller klarar av och behöver uppenbarligen mer hjälp så är det inte föräldrarnas roll. Läxor får barnen för att de inte hinner med arbetet i skolan. Matematik läxa som att lära sig rabbla tio kompisar, multiplikationstabellen osv är en bra läxa men att behöva räkna 20 tal i veckan för att tiden i skolan inte räcker till. Engelska glosor är rätt men att behöva ta med arbetsboken och göra 2 sidor i veckan för att tiden inte räcker till i skolan. Svenska ord (veckans ord) rättstavning är ok men att behöva arbeta flera sidor i svenska boken är inte rätt.