Så, jätteledsen, kan jag möjligen göra dig lite gladare? Tyvärr lider han av PTSD, och möjligen har kontakten med samhällets idag oförstående roller gjort honom sämre. Personligen klarar jag i stort sett ingenting när det gäller press, och folks generella omedvetenhet gör inte saken bättre. Reptilhjärnan slår naturligt till vid hot och det är vad han upplever. Vet inte hur illa det är nu med sömnbrist, vilket bara det gör en galen? Vet inte vad han varit med om, och om mardrömmarna, sådana jag själva har, gör att han inte törs somna om? Du är inte i en drömsituation, men,
det är sannolikt du som gör att han orkar överleva? Några generella tips är att inte provocera, utan i situationer där du upplever att han är mottaglig för känslor, försiktigt försöker återupprätta det förtroende som byggde relationen.
Beröring i olika former ökar oxitycinhalterna, vilket lugnar, och ökar tillfredsställelsen för er båda, men, om du uppfattar att han behöver vara i fred, så håll dig undan. Hoppas du står kvar, och lyckas hålla dig i skinnet. Han älskar dig med all säkerhet, men i sak har han rätt, det är en del av PTSD att inget längre spelar någon väsentlig roll, framför allt om du pressar på, för han vet, att du inte kan förstå hans "situation" men försök bara ha översende, och försök lev...