Inlägg från: NinaMaria |Visa alla inlägg
  • NinaMaria

    Krävande 6-åring...

    Hej!

    Jag har en son på 6 år och en dotter på 4 år. Sonen har alltid varit, hittar inget riktigt bra ord, men krävande. Ända sedan han föddes har han varit mycket bestämt och gnällt sin vilja fram. Som bebis "följde vi med" och lät honom och hans behov styra mycket men ju äldre han blivit ju mer har vi krävt mer av honom. Som bebis ville han inte sova i vagnen, endast ensam i egen spjälsäng, kunde knappt äta bland folk då han blev orolig, kunde liksom inte fokusera, vi bar och bar och bar, sitta still i knäet var inte att tänka på... Detta har som sagt fortsatt och nu som 6 åring vill han fortfarande styra och ställa och allt ska vara på hans sätt. Och vi föräldrar sätter oss emot, vissa saker får han bestämma men långifrån så mycket han vill, och då blir det konflikter. Det är konflikter om allt, framför allt mycket om hans eviga tjat, att han försöker styra och ställa, allt ska vara på hans premisser...Tex så vill han inte att någon pratar när han tänker för då kan han glömma bort vad han tänker, skulle någon prata då så blir han vansinnig, oftast på lillasyster som dessutom tar ganska lång tid på sig att prata. NU ikväll ville han säga nåt men jag och dottern pratade, då ställer han sig bredvid och skriker för att vi inte ska kunna prata med varandra och lyssna på honom istället. För övrigt är det ofta lillasyster han försöker styra och ställa med och lyssnar hon inte blir han förbannad och säger dumma saker till henne. Han ska ha maten först, han ska ha pyjamas först, allt ska vara mm rättvist osv osv. Han försöker styra och ställa med ALLT och om det efter tjat och gnabb blir regält bråk så kan han när alla lugnat sg igen ta upp samma sak igen som om inget har hänt. Allt ska hända nu, pratar jag i telefon så kan han stå bredvid och fråga samma saker gång på gång fast jag ber honom vänta för jag pratar i telefon, Han ska bekräftas konstant, allt han säger måste man lyssna noga på annars fortsätter han säga det tills jag lyssnar... Självklart  har han lugnare perioder och mer intensiva perioder och nu är det mer intensivt vilket jag antar beror på den åldern har är i och på att han börjat förskoleklass. Han är smart och bra på mycket, att bygga lego är han flera år före jämnåriga. På dagis och nu i skolan har det alltid fungerat bra.

    Jag vill gärna ha era synpunker och tankar på detta jag skrivit, gärna tips på hur vi ska hantera detta på bästa sätt. Är så jobbigt med dessa konflikter, älskar ju den här ungen och vill att han ska få en lugn och trygg uppväxt.

  • Svar på tråden Krävande 6-åring...
  • NinaMaria

    Tack för svar!

    Kakkia; allt du skriver har vi gjort. Ofta blir det att han får stanna på sitt rum, ibland kanske lite i förebyggande syfte också då man ser vart det är på väg. Kanske orättvist men ibland känns det som han kommer in i en ond spiral och inte kan hejda sig. Tror inte han vill ha det på det här viset heller. Det har varit så här sedan han föddes men sista året mer uttalat. Idag har han varit jätte"bossig" på lillasyster, om hon går och nynnar lite så skriker han att han inte kan tänka, att hon ska vara tyst, hon får inte vara med osv osv. Jag känner mig helt gråtfärdig Undrar om han är svartsjuk på henne?

    Det fungerar hur bra som helst med andra barn och vi har tagit upp detta med dagis men dom har inte sett dom här tendenserna alls där. Därför undrar man ju såklart om vi som föräldrar gjort fel, varit för strikta, för slappa ja, you name it??  I

  • NinaMaria

    ladysoul77, vad glad jag blev för ditt svar!! Suger åt mig av  dina tips, låter helt vettigt i mina öron att bemöta honom på ett annorlunda sätt. Han ÄR smart och före sin tid på många sätt, ibland känns det som att han är för "stor" för sin ålder men ibland vill han också vara så liten så liten, kanske som sin lillasyster, och därav att han är "elak" mot henne. Kanske är svartsjuk? Har läst en annan bok av Jesper Juul, som jag tyckte var jättebra, Ska kolla upp den du tipsade om också! TACK!!

  • NinaMaria

    Du verkar så klok tycker jag! Har du nåt bra tips på hur vi ska hantera sonens ständiga "pikande" av lillasyster? Att dom bråkar är en sak, helt naturligt, och i den mån det går får dom lösa det själv. Det jag menar är hans kommentarer som kan komma närsom, att hon är jobbig, dryg, ful, ivägen, hon får inte vara med, Han suckar och pustar så fort hon pratar, vill inte höra vad hon säger, avbryter, hon får inte prata etc etc. Dessa kommentarer kommer konstant när dom är tillsammans och han låter väldigt arg och nedlåtande mot henne... Ibland blir hon ledsen ch ibland bryr hon sig inte. Vi har pratat med båda barnen om detta men det har inte hjälpt. Men för mig är detta inte ok, går helt klart över mina gränser för hur man behandlar varandra!!

  • NinaMaria

    Vi har gjort precis det du föreslår... Och vi låter sällan någon gliring gå förbi, men ibland tänker vi att vi kanske ska göra det för att slippa allt bråk och tjat. Att det kanske kan bli bättre om han känner att vi inte är på honom hela tiden? Men att prata med lillasyster har vi inte gjort så mycket, det kanske vore en ide?

Svar på tråden Krävande 6-åring...