Inlägg från: Flickan och kråkan |Visa alla inlägg
  • Flickan och kråkan

    Anpassningar för "duktiga" barn i förskoleklass.

    Jag förstår hur du tänker. Jag har inte heller ett underbarn på något vis. Min äldsta som är 4,5 råkar dock ha ett intresse för "skolämnen". Han är inte alls tidig utvecklingsmässigt för övrigt, men han läser lätt-att-läsa-böcker (inte flytande, men behjälpligt så att säga), har god taluppfattning och gillar att kategorisera och systematiserar och att helt enkelt förstå hur saker och ting hänger ihop. Just nu har han snöat in på att samla löv att klistra in och skriva namn på. Han har en pärm. Tidigare var det kartor och innan dess solsystemet.  Han har en lillebror som är dryga året yngre (snart 3,5) som inte är mindre begåvad på något vis men han har inte alls samma intresse för det formella så att säga.

    Nu är inte förskoleklass aktuellt för vår del förrän om ett år, men jag har tänkt en del på det också. Han är född sent på året (vid jul) och på det sociala planet är han inte tidig. Jag kommer väl att titta mig runt på olika skolor och helt enkelt prata med hans pedagoger. Jag är ju lärare själv och pedagoger brukar inte vara oresonliga . Jag funderade ett tag på om han skulle må bra av att gå på förskola ytterligare ett år och sedan börja skolan, men samtidigt så följs ju barnen genom förskoleklass upp i första klass.

  • Flickan och kråkan
    Lili78 skrev 2012-09-21 13:47:43 följande:
    Varför fick han inte börja ettan på en gång??? Det är inte obligatorisk att gå förskoleklassen .... Om det var mitt barn skulle h*n börjat ettan på en gång
    Bara för att ett barn är tidig vad gäller att exempelvis läsa och räkna är det ju inte säkert att han/hon för övrigt är tidig i sin utveckling. 
  • Flickan och kråkan
    Tygtiiger skrev 2012-09-21 21:16:36 följande:
    Här var pedagogerna tydliga med att f-klassen inte hade något att göra med att lära sig läsa, skriva och räkna. Det var såklart en bonus om barnen lärde sig det, men fokus på nollan var helt och hållet att få ihop klassen som grupp, att alla skulle känna sig trygga på skolan, lära sig en repertoar av lekar, lära känna skolgården, personalen, var toaletterna finns, hur man äter i matsalen, hur man har gympa etc etc. 

    Nollan var rätt så jobbig för min son som ligger långt före akademiskt men inte alls lika långt före känslomässigt och som har svårt för i synnerhet traditionella pojklekar. Jag tyckte att pedagogerna gjorde ett jättebra jobb med att arbeta med klassen. Nu när de går i ettan är det en lugn och harmonisk grupp (även min unge som funkar SÅ mycket bättre i skolan med ett mer tydligt schema och mycket mindre fri lek) och de kan fokusera på inlärningen. 

    Nu råkar min son kunna läsa fullständigt flytande - han läser utan problem undertexterna på tv, han läser och förstår texterna i tex illustrerad vetenskap och han plöjer en lassemaja bok på två timmar. Än så länge tycker han att det är nöjsamt att allt är lätt och att det är roligt att klippa apor och drakar på svenskalektionerna, men vi är lite bekymrade för att han inte kommer att få lära sig hur man pluggar iom att allt är så lätt. De har individuellt anpassade läsläxor men jag tror ärligt talat inte att pedagogerna riktigt har fattat hur bra han läser ännu. Vi håller så mycket som möjligt av stimulansen uppe hemma och berömmer honom för tex hur mycket hans handstil förbättrats på bara någon månad i skolan. 

    Vi avvaktar lite och ser, och tar upp det på kvartssamtalet senare i höst om det inte funkar.  

    Skolan handlar inte bara om akademiska framgångar på lågstadiet utan minst lika mycket om att fungera i den grupp man hamnar i. 
    Låter lite som min äldsta pojke. Han är inte heller på samma plan rent socialt, kör gärna sitt eget race och har precis som din svårt för traditionella pojklekar. De har mattesamlingar på förskolan som han älskar trots att det är på väldig basnivå och sådant som han passerat kunskapsmässigt för ett par år sedan.....men tycker att det är kul ändå. De vet att han kan läsa på förskolan också, men jag tror inte heller de vet hur pass bra han faktiskt läser, även om han är långt ifrån att läsa flytande som din son

    Vad gäller för er del så tror jag inte ni behöver oroa er för att han inte kommer att lära sig hur man pluggar. Som svensklärare på högstadiet så tycker jag dock att det är synd att han inte får utmaningar på sin nivå och får hjälp med att utvecklas efter sin kapacitet. Det kulle han ju ha nytta och glädje av senare.
Svar på tråden Anpassningar för "duktiga" barn i förskoleklass.